Allsång och glada låtar eller depp och metal – forskning visar vad vi lyssnar på i coronatider | Kultur och nöje


Vad lyssnar du på för musik just nu – är det molltunga melodier eller mer happy-go-lucky-låtar?

”Happy” med Pharrell Williams, ”What a Wonderful World” med Louis Armstrong och ”I can see clearly now” med Johnny Nash är exempel på musik som vi lyssnat lite extra på nu under coronavåren – det visar en internationell studie som kommer att läggas fram i höst.

Under ett antal veckor i månadsskiftet april-maj fick sammanlagt 6 000 personer i sex länder (Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien, USA och Indien) svara på frågor om sin musikkonsumtion och sitt musikskapande under coronavåren, och enligt de preliminära resultaten tenderar människor världen över att ty sig till musik som man känner igen från sin egen ungdom.

Niels Chr. Hansen, assisterande professor vid Aarhus Institute of Advanced Studies vid Aarhus Universit i Danmark, är en av dem som var med om starta forskningsprojektet ”Music in times of the CODVID-19 pandemic” inom ramen för det globala forskarnätverket MUSICOVID.

Enligt Niels Chr. Hansen är vårt behov av att lyssna på låtar från förr ihopkopplat med ett ökat behov av trygghet:

– När man befinner sig i en kris och allt omkring en känns osäkert söker man sig lätt tillbaka till musik som känns trygg och positiv. Och musik som man har goda minnen av från sina egna ungdomsår kan bidra till att hjälpa en ur krisen.

Positiva låtar om corona

De senaste månaderna har många musiker också skrivit nya låtar på temat corona och tvärt emot vad man skulle kunna tro är också många av de sångerna glada och uptempo, konstaterar Niels Chr. Hansen:

– Det förefaller som om folk har ett större intresse för positiv musik just nu. Youtube och Facebook fylls med glad musik, och när folk skriver ny musik med coronatema är också de låtarna ofta positiva med glada texter och medryckande musik. Detta kan ju tyckas stå i bjärt kontrast till den verklighet vi befinner oss i idag med många väldigt sjuka människor välden över och många som dör, samt en stor osäkerhet över den globala ekonomin och den egna framtiden.

Enligt Niels Chr. Hansen finns det några teorier om varför vi tyr oss till det glada och positiva i tider av kris:

– Det kan det vara fråga om en form av eskapism, att man söker ett sätt att fly från de rådande omständigheterna till något mer tryggt, mer äventyrligt eller exotiskt. Det kan också vara så att folk vill hjälpa andra att ta sig igenom krisen genom att lätta upp stämningen. När man delar sin musik på sociala medier når man ut till tusentals lyssnare världen över och man vill helt enkelt sprida positiv energi den vägen.

Kvinna ler framför en bärbar dator.




Kvinna ler framför en bärbar dator.
Bild: Jochen Tack / Alamy
Yle Vetamix,Yle Arenan,datorer

Längtan efter gemenskap

I mitten av mars började land efter land stänga ner för att minska risken för spridningen av coronaviruset.

För att lindra känslan av isolering och för att muntra upp grannar började folk hålla balkongkonserter, man sjöng och spelade för varandra och ibland kunde ett helt kvarter stämma upp i gemensam sång.

På sociala medier har man kunnat ta del av körer och orkestrar som sjungit och spelat tillsammans även om de fysiskt befunnit sig på olika håll.

Florakören och Brahe djäknar




Brahe Djäknar och Florakören sjöng in våren på webben 30.4.2020.
Florakören och Brahe djäknar
valborgsmässoafton,brahe djäknar

Vår längtan efter gemenskap har varit stor under denna coronavår, likaså vår längtan efter att ingå i ett sammanhang. Musik som binder oss samman, som skapar nationell sammanhållning, har blivit allt viktigare, säger Niels Chr. Hansen:

– I Danmark har allsången upplevt en enorm renässans. Varje fredag nu under våren har dansk tv sänt ett allsångsprogram som samlat danskarna för att sjunga gamla sånger. Jag tror att programmets popularitet beror på att allsången är ett sätt för oss att visa att vi hör samman, att vi bildar en gemenskap, att vi kommer att klara detta tillsammans.

Vad lyssnar forskaren Niels Chr. Hansen själv på i dessa tider?

– Också jag har bänkat mig framför tv:n varje fredag, njutit av allsång och möjligheten av att sjunga tillsammans. I övrigt har jag haft ett behov av att lyssna på musik som hjälper mig att fokusera på mitt arbete. När alla i familjen vecka efter vecka jobbar hemifrån kan det vara rätt stökigt och svårt att koncentrera sig. Då försöker jag drömma mig bort och fokusera genom att lyssna på lite exotisk musik.

Allsång av Sommarpsalm på Narinken




Allsången upplever en renässans under coronavåren – på tv och i digital form.
Allsång av Sommarpsalm på Narinken
Bild: Esko Jämsä
allsång,helsingfors församlingar,Den blomstertid nu kommer

I Finland lyssnar de unga på deppig metal

Projektetet ”Music in times of the COVID-19 pandemic” har samlat forskare världen över för att bidra till studien kring vårt förhållande till musik under coronakrisen.

Till dem som deltar i projektet hör Musikvetenskapliga institutionen vid Jyväskylä universitet där man forskar i musik och välbefinnande.

William Randall leder forskningsprojektet ”MuPsych”/”OmaMusa”, en undersökning som syftar till att ta reda på hur musiken påverkar våra känslor och kartlägger hur vi förhåller oss till musiken vi lyssnar på.

Genom att ladda ner den upplevelsebaserade appen ”MuPsych”/”OmaMusa” till sin telefon kan vem som helst delta i studien genom att lyssna på musik på mobilen och samtidigt svara bland annat på frågor om hur man mår, om man har lite eller mycket energi, vad man gör, om man lyssnar på musik ensam eller tillsammans med någon, om varför man lyssnar på just den valda musiken, vilka känslor musiken väcker och om det är musik man lyssnat på tidigare.

Yrjö Liipolan Paimenpoika-patsas vapun aikaan Tampereella.




Yrjö Liipolan Paimenpoika-patsas vapun aikaan Tampereella.
Bild: Miikka Varila / Yle
Tammerfors,coronavirus

Allt mellan 400 och 2 000 personer har deltagit i undersökningen som pågått under några år, och nu under coronavåren har man kunnat lägga märke till några intressanta skiftningar i hur man lyssnar på musik och varför man lyssnar på musik:

– De uppgifter vi samlat in härrör i första hand från finländska ungdomar och unga vuxna, och det vi kan se är att musiken hjälper lyssnarna att må bättre och sänka stressnivån nu under coronakrisen. Samtidigt kan vi se att de som deltar i undersökningen lyssnar på rätt dyster och deppig musik med hög energinivå. De finländska unga lyssnar i högre grad på hårdrock och metalmusik nu under corona än innan corona, konstaterar William Randall.

Om de som deltog på enkäten i det internationella forskningsprojektet ”Music in times of the COVID-19 pandemic” svarade att de ägnat sig åt nostalgi och lyssnat på kära gamla låtar har de finländska unga haft mer tid för att utforska ny musik:

– Jag är överraskad över detta. Jag hade väntat mig att man i högre grad skulle lyssna på musik man känner till och tycker om i tider som dessa, säger William Randall.

William Randall understryker att de som deltagit i ”MuPsych”/”OmaMusa”-undersökningen är ungdomar och unga vuxna medan de som besvarade den internationella studien var lite äldre, men också att undersökningarna skiljer sig åt:

– Vår app samlar in data i realtid och ger därmed exakt information om vad den enskilda mobilanvändaren de facto lyssnar på.

Unga lyssnar inte på musik för att lindra oro

Svaren som kommit in via ”MuPsych”/”OmaMusa”-undersökningen visar att de unga nu under våren, så som väntat, för det mesta lyssnat på musik ensamma hemma, men också att de för det mesta haft musiken på som bakgrundsmusik och inte lyssnat med full fokus:

– De flesta har svarat att de lyssnar på musik medan de gör läxor eller utför hushållsarbete. Samtidigt har de angett att de inte lyssnar särdeles mycket på musik för att lindra ångest, oro eller stress.

Flicka lyssnar på musik via hörlurar.




Finländska ungdomar lyssnar inte på musik för att lindra oro under coronakrisen visar forskning.
Flicka lyssnar på musik via hörlurar.
Bild: Charles Rex Arbogast.
musik,har vi förlorat konsten att lyssna?

William Randall konstaterar samtidigt att det finns indikatorer som visar att ensamheten ökat bland deltagarna, likaväl som känslan av oro och stress. Men samtidigt som man angett att ens mentala hälsa blivit något sämre har ens fysiska hälsa blivit bättre.

– Samtidigt är det intressant att det verkar som om de finländska unga inte lyssnar på musik för att lindra sin oro och ångest i coronatider.

Den som vill delta i forskningen kring hur vi lyssnar och använder oss av musik kan ladda ner appen ”MuPsych” (på engelska) eller ”OmaMusa” (på finska), eller delta i en enkät om musikanvändning under coronakrisen på Jyväskylä universitets webbplats.



Source link