Amnesty: Coronapandemin präglar människorättsläget – sårbarhet, ojämlikhet och maktmissbruk framträder tydligare | Utrikes


Det globala människorättsläget år 2020 präglades av coronapandemin. Personal inom hälsovården, kvinnor, flyktingar, äldre människor och etniska minoriteter har drabbats speciellt hårt, konstaterar Amnesty i sin årsrapport.

När en kris slår till är det ofta de svaga och utsatta som drabbas allra värst. Amnesty har granskat människorättsläget i 149 länder.

– Pandemikrisen har visat att vi nästan överallt i världen har försummat de sociala och ekonomiska rättigheterna, och det har gjort våra samhällen mycket sårbara, säger Frank Johansson, verksamhetsledaren för människorättsorganisationen Amnestys finländska sektion.

Han konstaterar att världen alltid har varit ojämlik, men att coronapandemin visat att ojämlikheten trätt fram på ett helt annat sätt.

De som redan tidigare har varit sårbara – de fattiga, flyktingarna, kvinnor, barn, fångar samt olika slags minoriteter – har lidit mest av coronakrisen.

Amnesty




Amnesty rapporterar om att det globala människorättsläget år 2020 präglades av coronapandemin. Pandemin har avslöjat den strukturella ojämlikheten i samhällen runt om i världen.
Amnesty
Bild: Amnesty
Amnesty International

Kan man då säga att de nordiska välfärdssamhällena har det bättre ställt vad gäller människorättsfrågor under pandemin?

Frank Johansson konstaterar att det har begåtts misstag också i alla nordiska länder. Det handlar om övertramp i fråga om personlig integritet, flyktingbehandling och huruvida man har skyddat de äldre tillräckligt.

Maktmissbruk med hänvisning till pandemin

I en del länder har man sett exempel på ett klart maktmissbruk där ledare har struntat i normala juridiska processer – allt med hänvisning till de exceptionella förhållanden som råder under en pandemi.

– Vi kan se det i Ungern, Kina och Indien och i många länder i Arabvärlden. Där har man utnyttjat krisen till att roffa åt sig mera makt. Det handlar om hänsynslösa ledare som utnyttjar coronakrisen för sina egna politiska mål.

Somliga roffar åt sig vaccin

Också i fråga om vaccinfördelningen ser man orättvisa.

Frank Johansson säger att Amnesty är med i en koalition som anser att de stora läkemedelsföretagen och staterna borde se till att patentreglerna lite luckras upp i det här fallet, så att vi kan vaccinera alla så fort som möjligt.

– Nu har det förekommit ett slags coronanationalism vad gäller vacciner. De rika länderna tar för sig av de flesta vacciner, medan den större delen av världen är utan vaccin.

Johansson konstaterar att det är klart att vi inte kan komma ut ur den här krisen så länge som coronaviruset kan sprida sig på någon plats.

– Då sprids viruset förr eller senare överallt. Amnesty jobbar för en större, jämlikare fördelning av vaccin globalt.

Våld mot kvinnor har ökat globalt

Amnesty har i sin årsrapport också iakttagit hur det våld som förekommer mot kvinnor har ökat på grund av coronakrisen – och här handlar det ofta om personer som varit sårbara redan tidigare.

– Kvinnor har inte kunnat söka sig till skyddshem, och de har varit instängda med en partner som är våldsam. I Finland har kontakterna till hjälptelefonerna mångfaldigats i jämförelse med tidigare.

Amnesty lyfter ändå fram några ljusglimtar

Frank Johansson säger att man nog ändå kan hitta positiva företeelser i samhället.

– Människor har mobiliserat sig i sådant som de tycker är viktigt.

– Om det sedan är fråga om Black Lives Matter-demonstrationerna som spred sig från USA till olika länder, eller de enorma protesterna mot polisvåld i Nigeria, eller demokratidemonstrationerna i Hongkong som ju nog slogs ner, så ser vi att människor vill ha ett annorlunda samhälle.

"Black Lives Matter"-demonstration i Minnesota i mars 2021




En Black Lives Matter-demonstration i Minnesota.
“Black Lives Matter”-demonstration i Minnesota i mars 2021
Bild: AFP / Lehtikuva
Black Lives Matter,demonstrationer,människorätt

Världens ledare ska titta sig i spegeln och inse att det som fanns kan vi inte gå tillbaka till. Vi måste bygga upp något bättre.

Frank Johansson lyfter fram behovet av ett mer jämlikt samhälle.

– Individens rättigheter, som yttrandefrihet, medborgerliga och politiska rättigheter, måste börja respekteras på ett annat sätt.

Han nämner också klimatfrågan och säger att den utgör ett ännu större hot än pandemin, och att det behövs stora gemensamma och rättvisa insatser.

– Om coronapandemin ska lära oss någon läxa så är det väl nog att hela det internationella systemet – inom FN och den ekonomiska infrastrukturen i världen – borde reformeras på ett sådant sätt att allas rättigheter tas mera i beaktande.

– Världens ledare ska titta sig i spegeln och inse att det som fanns kan vi inte gå tillbaka till. Vi måste bygga upp något bättre, säger Johansson.



Source link