Åtminstone 3 000 vårdare har dött i covid-19 världen över – vårdare vittnar om våld, brist på skyddsutrustning och ångest i färsk Amnestyrapport | Inrikes


Fler än 3 000 vårdare har dött i sviterna av covid-19 världen över, visar en ny rapport av människorättsorganisationen Amnesty. Siffran befaras ändå vara betydligt större.

Amnesty lyfter också fram problem och missförhållanden inom vården under coronakrisen i rapporten Exposed, silenced, attacked: failures to protect health and essential workers during the COVID-19 pandemic. För Finlands del handlar bristerna om tillgänglighet till skyddsutrustning.

I rapporten framgår det att åtminstone 3 000 personer dött inom vården under pandemin. Siffran baserar sig på statistik från 79 olika länder. Experter beskriver siffran som en försiktig uppskattning och säger att de avlidna antagligen är fler.

Flest vårdare har dött i USA, Storbritannien och Ryssland.

Finsk vårdpersonal skaffade skyddsutrustning med egna pengar

Så gott som alla länder som deltog i Amnestys undersökning har haft brister i skyddsutrustningen. Till länderna hör också Finland.

– Enligt en undersökning av Finlands sjuksköterskeförbund ledde bristen på skyddsutrustning i värsta fall till att vårdare tvingades besöka rum där coronamisstänkta och coronapositiva patienter befann sig utan skyddsutrustning, säger Mariko Sato som är expert på ekonomiska och sociala rättigheter vid Amnesty Finland.

Sjukvårdare klädda i skyddsutrustning väntar på patienter vid hälsovårdsstationen i Dal i Helsingfors.




Finland har som många andra länder haft problem med tillgång till skyddsutrustning.
Sjukvårdare klädda i skyddsutrustning väntar på patienter vid hälsovårdsstationen i Dal i Helsingfors.
Bild: Mårten Lampén / Yle
coronavirus,isolering (mikrobiologi),Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,sjukskötare,andningsskydd

Han berättar att personalen i vissa fall skaffade skyddsutrustning med egna pengar.

– Det var brist på skyddsutrustning i flera månader. Det borde inte hända. Det är myndigheternas uppgift att förse de anställda med tillräcklig skyddsutrustning för att minska de onödiga riskerna. Det är tydligt att man inte lyckats inom det här området.

Långa arbetsdagar och nya arbetsuppgifter

Vårdpersonal i Finland har under coronakrisen jobbat långa dagar och flyttats till nya arbetsuppgifter. Samtidigt som de anställda varit flexibla har deras semestrar skjutits upp eller frusits.

– Många har efter den tuffa coronavåren varit osäkra om de ens får hålla sommarsemester i år. Arbetsbelastningen har i vissa avseenden varit orimlig, säger Sato.

Klagomål från vårdare har bidragit till förlorade jobb

I flera länder har läkare eller sjukskötare fått sparken efter att de påpekat bristen på utrustning. I de värsta fallen har myndigheterna anklagat vårdarna för att sprida falska nyheter, vilket lett till arresteringar och anklagelser i exempelvis Ryssland och Egypten.

Vårdare har utsatt sin hälsa och sitt välbefinnande för fara världen över, ofta under mycket svåra omständigheter och med mycket lite stöd, för att säkerställa att människor får tillgång till de tjänster de behöver

Coronaviruset härjar fortsättningsvis världen över. Amnesty uppmanar regeringar att kritiskt och opartiskt utvärdera sina handlingar under epidemins gång. Det här för att kunna hantera framtida pandemier med respekt för mänskliga rättigheter.

Amnesty lyfter också fram andra utanför vården som riskerat mycket för att erbjuda service under coronakrisen.

– Under den här svåra tiden har vårdare och andra samhällsviktiga yrkesgrupper spelat en extraordinär roll i svaret på pandemin. De har utsatt sin hälsa och sitt välbefinnande för fara världen över, ofta under mycket svåra omständigheter och med mycket lite stöd, för att säkerställa att människor får tillgång till de tjänster de behöver. Det inkluderar hälsovård, mat och allmänna akuttjänster, skriver Amnesty i rapporten.

Mer än 230 000 vårdare smittade

Enligt den Internationella sjuksköterskeorganisationen har mer än 230 000 vårdare smittats av coronaviruset världen över.

– Vårdare och andra samhällsviktiga yrkesgrupper utsätts ofta inför en större exponering för covid-19 i och med deras arbete jämfört med andra. Risken för dem att insjukna, bli svårt sjuka och dö är därmed större om de inte är tillräckligt skyddade, skriver Amnesty i rapporten.

Dubbeldäckare i London.




Busschaufförer i Storbritannien har löpt större risk för covid-19, enligt uppgifter.
Dubbeldäckare i London.
Bild: EPA/KERIM OKTEN
buss,dubbeldäckare

Många länder för inte statistik över hur många vårdare som smittats och hur många som dött, men en del statistik finns ändå.

I Storbritannien kan man exempelvis se att betydligt fler vårdare dött i viruset jämfört med andra personer som jobbar. Andra yrkesgrupper som löpt större risk för viruset i Storbritannien har varit taxi- och busschaufförer, fabriksanställda och säkerhetsvakter.

Vissa grupper mer utsatta

Statistik från Amnesty visar också att vissa grupper inom vården varit oproportionerligt påverkade av viruset. Det här handlar till exempel om personer av en etnisk minoritet. I Storbritannien kan skillnader ses för vårdare som är av asiatiskt ursprung eller svarta.

Den här typen av skillnader syns också i Finland. Personer som jobbar med olika typer av renhållningsarbetare har påverkats och en stor del av dem har varit indier och somalier.

Vårdpersonal protesterar i Bryssel.




Vårdare har protesterat för sina rättigheter i flera länder. Här en protest i Bryssel.
Vårdpersonal protesterar i Bryssel.
Bild: AFP / Lehtikuva
coronavirus,vårdare,sjukskötare

Många vårdare vittnar också om otillräckliga löner och att de inte kompenserats för sitt arbete. Vårdare berättar att den ökade arbetsbelastningen bidragit till stress och ångest. Enligt en undersökning i Portugal i april svarade 75 procent av vårdarna att de beskriver sin ångest som svår eller mycket svår. Nästan 15 procent av dem rapporterade om depression till följd av arbetet.

Vårdare har utsatts för våld på grund av sitt arbete

På många håll har vårdare applåderats och fått eloge för det arbete det gjort under coronakrisen, men det här är inte verklighet överallt.

Amnesty rapporterar att flera vårdare och andra samhällsviktiga yrkesgrupper känt sig stigmatiserade. Vissa har upplevt våld på grund av det arbete de gjort under pandemin. Det har bland annat förekommit rapporter om vårdare som nekats tillgång till viktiga tjänster, exempelvis bostäder, eftersom människor är rädda för att de är smittade och sprider viruset.

En sjukskötare i skyddsutrustning står vid en patients säng. De håller båda ut händerna åt sidorna.




Många har visat uppskattning för vårdarna, men i somliga fall har det varit tvärtom.
En sjukskötare i skyddsutrustning står vid en patients säng. De håller båda ut händerna åt sidorna.
Bild: AFP / Lehtikuva
coronavirus,vårdare,sjukskötare

Enligt Amnestys uppgifter har vårdpersonal och andra samhällsviktiga yrkesgrupper utsatts för våld i åtminstone elva länder. De har attackerats eller på andra sätt utsatts för våld på vägen till jobbet, på jobbet, i grannskapet och i sina hem.

I åtminstone tio länder har vårdare blivit vräkta från sina hem eller så har försök till vräkning gjorts.

Dessa förändringar vill Amnesty se

Amnesty uppmanar nu alla länder att se till att vårdare har tillgång till skyddsutrustning. Amnesty säger samtidigt att alla borde förstå och beskriva covid-19 som en yrkessjukdom. Vårdare och andra samhällsviktiga yrkesgrupper borde därmed ha rätt till kompensation för sitt arbete. Dessutom ska de ha rätt till vård.

Människorättsorganisationen uppmuntrar också alla att lyssna på vårdarnas bekymmer och åsikter.

– Ingen ska vidta några motåtgärder mot anställda om de berättar om bekymmer eller klagomål. Om vårdare till följd av att ha klagat har förlorat sina jobb eller på annat sätt påverkats negativt av det de sagt måste saken utredas av myndigheter, skriver Amnesty.

Attacker och våld mot vårdare och samhällsviktiga yrkesgrupper fördöms. Amnesty skriver att alla sådana här händelser måste utredas noggrant på ett objektivt sätt.

Vårdare i skyddsutrustning står vid en patients säng.




Amnesty kräver åtgärder av regeringar världen över.
Vårdare i skyddsutrustning står vid en patients säng.
Bild: AFP / Lehtikuva
coronavirus,vårdare,sjukskötare

Amnesty ber också alla länder att föra statistik över yrkesgrupper och vem som smittats och dött i viruset. Det här datamaterialet kan vara till hjälp i framtiden.

Slutligen vill Amnesty att alla länder gör omfattande och oberoende granskningar av sitt hanterande av viruset. Om det framkommer att länder inte tagit mänskliga rättigheter i beaktande, till exempel i fråga om vårdare och andra samhällsviktiga yrkesgrupper, bör dessa händelser utredas.



Source link