Behövs rörelsebegränsningar och munskyddstvång? “Kanske för tidigt” och “kanske inte effektivt” säger överläkare vid HUS och ÅUCS | Inrikes


Regeringen diskuterar för tillfället möjligheten att ta till hårda coronabegränsningar: munskyddstvång och begränsningar i rörelsefriheten. Men behövs det här baserat på hur smitt- och vårdläget ser ut?

Yle Uutiset har intervjuat infektionsöverläkare Asko Järvinen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) och infektionsöverläkare Esa Rintala vid Åbo universitetssjukhus (ÅUCS) för att få svar på tal.

De berättar var coronaviruset just nu sprider sig som mest och om det finns orsak att införa nya, striktare coronaåtgärder.

I vilka situationer sprider sig coronaviruset som mest just nu?

Asko Järvinen:

Det som nu kanske syns tydligare inom HUS-området är att antalet fall inom den egna familjekretsen och andra närkretsar har ökat. Det ser ut som om den brittiska virusvarianten smittar effektivare i närkretsar.

Andelen smittor i andra situationer är ungefär på samma nivå som tidigare. Sedan början av året har ganska många exponerats vid stora arbetsplatser, speciellt inom byggbranschen, men deras andel har börjat sjunka under de senaste veckorna.

Smittfallen i samband med fester och restaurangbesök har hållits på samma nivå. Under de senaste veckorna har man kanske börjat se en minskning i antalet fall tack vare stängningen av restaurangerna.

När det gäller daghem och skolor, är de fallen också på samma nivå som tidigare. Det har inte skett någon förändring – även om en del studerat på distans. I de flesta daghem konstaterar man knappt några fall, men i en del daghem kan det uppstå spridning och därmed fler fall – också bland barnen. Det kan bero på att exponerade allt oftare hänvisas till test.

Vi kan spåra de smittor som sker i närkretsarna, men omkring 40 procent av fallen går inte att spåra. De sker oftast utanför närkretsen.

Asko Järvinen fotograferad utanför Mejlans sjukhus.




Asko Järvinen vid HUS säger att fallen inom området börjar jämna ut sig.
Asko Järvinen fotograferad utanför Mejlans sjukhus.
Bild: Silja Viitala / Yle
överläkare,Asko Järvinen,juli,2020,Helsingfors,Mejlans tornsjukhus,Meilahti hospital area,Mejlans sjukhus,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS),Wuhan-coronavirus,coronavirus,COVID-19,sjukvård,infektionssjukdomar,diabetic neuropathy

Esa Rintala:

De flesta fall i Egentliga Finland uppstår i allmänheten i närkretsarna, inom familjen. Smittan sprids i huvudsak bland de som bor i samma bostad och de som tillhör den närmsta kretsen.

Smittor i närkretsen kan uppstå då man träffar vänner eller släktingar som inte bor i samma hushåll. Coronafall bland utbytesstuderande i Åbo har också klassats som smitta i närkretsen.

En del av smittfallen hade sitt ursprung i restaurangerna innan de stängdes, men antalet fall som härstammar från restauranger är förhållandevis få då man tittar på alla fall.

Efter närkretsarna är det arbetsplatserna som är den huvudsakliga smittkällan. Speciellt inom industribranschen har flera fall de registrerats de senaste veckorna.

Under de senaste veckorna har smittspårningen halkat efter. Endast i 58 procent av fallen kan källan till smittan identifieras. Det kan hända att de här fallen härstammar från flera olika smittkällor.

Syns effekterna av den så kallade nedstängningen?

Esa Rintala:

Det är ännu för tidigt att säga vilken effekt det haft på antalet fall. Coronafallen har ökat varje vecka under mars och om man tittar på den helheten ser det ut som om nedstängningen inte haft effekt, men det här kan vara vilseledande. Fallen kan härstamma från tiden innan nedstängningen. Förväntningen är att vi den här veckan kan se en nedgång i antalet fall.

En smittad person kan sprida viruset vidare i en veckas tid och de som smittas kan i sin tur föra smittan vidare. Det krävs tid för att se nedstängningens effekter.

Jag tänkte att läget i Egentliga Finland redan skulle ha lugnat sig, delvis på grund av nedstängningen, om vi inte skulle ha fått ett smittkluster bland utbytesstuderande. Fall började uppdagas redan veckan innan nedstängningen och sedan dess har flera blivit sjuka.

Esa Rintala står inne i Åbo universitetssjukhus.




Esa Rintala säger att fallen ökat mest bland unga i Egentliga Finland.
Esa Rintala står inne i Åbo universitetssjukhus.
Bild: Yrjö Hjelt / Yle
överläkare,Åbo universitetscentralsjukhus,Esa Rintala,vårdrelaterade infektioner

Asko Järvinen:

Nedstängningen ser ut att ha effekt i den meningen att ökningen av nya fall har planat ut inom HUS-området. Nu har vi nått brytpunkten, och förra veckan var antalet fall färre än den föregående veckan.

Men ingen vet ännu om nedstängningen får fallen att minska och inom en hur lång tidsperiod det sker i sådana fall. För närvarande har vi fortfarande en farligt hög infektionsnivå.

Om fallen blir fler än i nuläget kan det leda till problem inom vården – åtminstone när det gäller patienter som vårdas för annat än covid-19.

I vilka åldersgrupper sprids viruset just nu?

Asko Järvinen:

Åldersgruppen med den största andelen fall är fortfarande 20–40-åringar. Smittfallen bland under 20-åringar har också ökat, vilket kan bero på att flera symtomfria fall uppdagats bland små barn i och med att de testas för covid-19 i större utsträckning än innan.

Coronafall bland 60-åringar och äldre är sällsynta.

Andelen coronafall är hög, men andelen personer som vårdas för covid-19 är inte på samma nivå.

Esa Rintala:

Det ser ut som om åldersgruppen med flest fall under de senaste två veckorna är personer i åldern 20–24.

Smittspridningen bland utbytesstuderande är orsaken till det här, men bland åldersgruppen finns också fall där smittan härstammar någon annanstans ifrån.

Den andra största gruppen då det gäller antalet fall är 30–34-åringar.

Äldre personer i munskydd väntar på coronavaccin i Borgå i mars 2021.




Enligt Asko Järvinen är antalet fall bland 60-plussare få.
Äldre personer i munskydd väntar på coronavaccin i Borgå i mars 2021.
Bild: Jorge Gonzalez / Yle
coronavirus,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,koronaviruspandemi,coronavirusutbrottet i Europa 2020,social- och hälsovårdstjänster,arbets- och näringsministeriet,Astra Zeneca,coronavaccin,Covid-19-vaccin,AstraZeneca,COVID-19,coronavirus disease,hälsa,hälsostationer,vaccinering

Hjälper begränsningar i rörelsefriheten i de situationer där viruset sprids i nuläget?

Asko Järvinen:

Målet med alla restriktioner är att närkontakt mellan människor minskar. Restriktionerna finns å ena sidan till för att visa hur viktigt det är att undvika kontakter i nuläget, och å andra sidan finns de till för att göra det svårare att ha kontakt med andra.

I den bemärkelsen skulle begränsningar i rörelsefriheten förmodligen påverka en del av problemen – såsom fall som sprids i allmänna utrymmen, på fester och andra träffar samt smittkedjor i vänkretsar.

Personligen anser jag att det kanske är lite för tidigt att överväga rörelsebegränsningar. Det verkar som om smittfallen stabiliserat sig inom HUS-området och kanske är på väg att minska.

Det går ännu inte att säga hur mycket fallen kan minska med nuvarande restriktioner och om det räcker till. Om de har effekt kan det således hända att begränsningar i rörelsefriheten ännu inte är nödvändiga.

Men vi vet också att restriktioner har som mest effekt när de tas i bruk tillräckligt tidigt.

Munskydd används redan relativt bra i allmänna utrymmen. Ett munskyddstvång hade kanske inte haft en mycket större effekt på smittsiffrorna.

Esa Rintala:

Begränsning av rörelsefriheten kan spela en roll som en del av den sociala distanseringen. Men med tanke på de nuvarande fallen ser det ut som om viruset sprids i närkretsen och i samma hushåll – och för de här fallen är begränsningar i rörelsefriheten kanske inte effektivt.

Det kan naturligtvis användas som sista utväg – speciellt i Åbo där det finns många fall. Då kan begränsning av rörelsefriheten vara motiverad för att uppnå maximal social distansering.

Just nu tror jag inte att det gått tillräckligt med tid sedan de nuvarande restriktionerna infördes för att vi ska kunna dra slutsatsen att de inte fungerat. Jag tror att vi måste fortsätta följa med situationen under en längre tid och senare besluta om rörelsebegränsningar i Åboområdet.

Jag tror inte att begränsningar i rörelsefriheten skulle ha en tydlig effekt på det nuvarande läget i Åbo.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Korona leviää entistä herkemmin perhepiirissä, HUSin ja TYKSin ylilääkärit: Liikkumisrajoitukset “ehkä hieman ennenaikaisia”, “teho ei välttämättä kovin hyvä” skriven av Anne Orjala och Antti Pilke. Översättning till svenska: Märta Nummenmaa.



Source link