Belgien brottas med pandemins andra våg och fruktar en tredje – Läkare: “Fira jul i februari istället” | Utrikes


Med över 16 000 dödsfall i covid-19 hör Belgien till de värst drabbade länderna i världen. Många frågar sig hur pandemins andra våg blev så kraftig i landet. Och vad kan länder som Finland lära sig av det som hänt i Belgien?

Det har gått ett halvt år sedan Johan Vandersmissen insjuknade i covid-19, men han blir fortfarande rörd då han tänker på sina erfarenheter från i mars.

– Jag låg på en säng och man skuffade mig genom en dubbeldörr. Det kändes som att befinna sig mellan den besmittade världen och den icke-besmittade, beskriver Vandersmissen känslan av att bli intagen på sjukhus.

Då var coronaviruset fortfarande en ny företeelse i Europa. Såväl hälsovårdspersonalen som allmänheten vara ovana vid att handskas med viruset.

Sedermera har närmare 600 000 belgier insjuknat och över 16 000 har dött.

Under pandemins andra våg har landet hört till de värst drabbade i Europa.

Trenden vände efter nedstängning

Tack vare en partiell nedstängning av samhället har man lyckats få ned antalet smittade till en bråkdel i Belgien.

I fredags fattade det belgiska säkerhetsrådet ett beslut om att tillåta att också de “icke-nödvändiga” affärer som varit stängda i en månad får öppna för kunder igen.

Vid sjukhusen märks den gynnsamma utvecklingen med fördröjning.

– Vi har fortfarande många covidpatienter som är i behov av intensivvård. De är väldigt sjuka och det kommer att dröja
innan de kan lämna intensiven, säger professor Elisabeth De Waele.

Det svåra läget fortsätter på sjukhusen

De Waele är chef för intensivvårdsavdelningen vid universitetssjukhuset UZB i Bryssel.

Bryssel hör tillsammans med Vallonien till de regioner i Europa som drabbats värst av pandemins andra våg

Tack vare en bättre kännedom om viruset så är det färre insjuknade som dör jämfört med vårens första våg.

Professor Elisabeth De Waele utanför universitetssjukhuset i Bryssel.




Elisabeth De Waele är chef för intensiven vid sjukhuset UZB.
Professor Elisabeth De Waele utanför universitetssjukhuset i Bryssel.
Bild: Rikhard Husu
Belgien

Bland annat har man blivit medveten om att patienter kan framstå som friskare än vad de egentligen är.

– Läget kan förvärras på några timmar. Vi har redskap för att hjälpa dessa patienter, men dödligheten är fortfarande hög.

De senaste siffrorna visar att det fortfarande är över 100 människor som dör i covid-19 i Belgien per dygn.

Viruset en gemensam fiende

De Waele är kritisk till beslutet att öppna samhället igen efter en längre nedstängning under våren och fortsatta restriktioner under sommaren.

– I september öppnade man samhället en del eftersom man ville ge människor en gnutta frihet. Men det var det värsta vi gjort eftersom den andra vågen blev kraftigare än den första.

Enligt De Waele borde man ha gjort mer för att kväsa den andra vågen i Belgien.

– Vi gjorde inte tillräckligt för att trycka ned viruset. Om vi hade gjort det hade livet blivit så mycket lättare.

Restriktionerna börjar hävas

Från och med imorgon börjar Belgien att lätta på den nedstängning som gällt i landet sedan slutet av oktober.

Det här innebär bland annat att så kallade icke-livsnödvändiga affärer, museer och simhallar får öppna igen.

Men inom många sektorer så kommer restriktionerna att fortsätta till början av nästa år. Bland annat så får kaféer och krogar endast servera hämtmat tillsvidare.

– Det är en ekonomisk katastrof, säger Steven Rosseel som är verkställande direktör för Belgiens restaurangförbund.

Konkursvåg befaras efter årsskiftet

Tack vare uppluckringar i konkurslagstiftningen har många krogar hållits flytande hittills. Däremot fruktar man en våg av konkurser i början av nästa år.

– Vi uppskattar att 27 000 arbetstillfällen kommer att försvinna inom restaurangbranschen. 40 procent av restaurangerna kan tvingas stänga inom en snar framtid, räknar Rosseel upp.

En närbild på en skylt som meddelar att restaurangen är stängd.




För många krogar är hämtmat inget alternativ.
En närbild på en skylt som meddelar att restaurangen är stängd.
Bild: imago images/Xinhua/ All Over Press
Belgien,restauranger

Jag frågar Rosseel om han har förståelse för de strikta restriktioner som restaurangbranschen utsatts för.

Ja, svarar Rosseel och hänvisar till en undersökning vid Stanfords universitet som visar att restauranger hör till de platser där viruset sprids lätt.

– Samtidigt är det svårt att hålla stängt då man som företagare gärna skulle betjäna sina kunder. Men med tanke på läget är det mer än logiskt att restaurangerna är stängda.

Två nedstängningar inom loppet av ett år

De löpande kostnaderna är ett stort problem för många krögare. Den kompensation som företagarna erbjuds under nedstängningen räcker i många fall inte för att täcka alla utgifter.

Vidare kämpar många företagare med att få ordning på ekonomin efter den föregående långa nedstängningen i våras.

Restaurangförbundets ordförande Steven Rosseel står utanför en stängd krog i den belgiska




Nedstängingen är ett slag mot den belgiska restaurangkulturen, säger Steven Rosseel.
Restaurangförbundets ordförande Steven Rosseel står utanför en stängd krog i den belgiska
Bild: Rikhard Husu
Belgien

Frågan som inställer sig är hur det kommer sig att just Belgien blivit så hårt drabbat av pandemin?

För att få svar på frågan vänder jag mig till en av Belgiens främsta experter inom området.

Kraftig spridning överraskade

Virologen Steven Van Gucht är en man som alla i Belgien känner vid det här laget.

Sedan början av pandemin har Van Gucht fungerat som talesperson för den belgiska regeringen. Det har inneburit en hel del tuffa frågor om varför Belgien drabbats så hårt av pandemin.

Virologen Steven Van Gucht har blivit bekant för samtliga belgier.




Virologen Steven Van Gucht är en välkänd profil i Belgien.
Virologen Steven Van Gucht har blivit bekant för samtliga belgier.
Bild: Rikhard Husu
Steven Van Gucht

Många frågar sig hur den andra vågen kunde bli så kraftig som den blev. Hade man inte lärt sig något av den förödande första vågen i våras?

Den kraftiga spridningen under hösten kom delvis som en överraskning, medger Van Gucht.

Det gick snabbt då trenden vände

Under september månad vidtog man åtgärder som inte var så drastiska då det visade sig att spridningen började öka. I slutet av månaden verkade det som om ökningen hade upphört.

Men i oktober började spridningen öka kraftigt igen.

– Då gick det väldigt snabbt. Kurvan gick brant uppåt och vi kom upp på en nivå som var bland de högsta i Europa, säger Van Gucht.

Närbild på en hälsovårdare som håller i handen på en patient.




Intensivvårdens kapacitet har nätt och jämt räckt till i Belgien.
Närbild på en hälsovårdare som håller i handen på en patient.
Bild: EPA-EFE/All Over Press
Belgien,coronavirus,pandemier,sjukvård

Det finns ingen entydig förklaring till varför situationen eskalerade, säger Van Gucht.

En möjlig förklaring är att viruset spridits med studenter som pendlat mellan sina hemorter och campus.

– Vi tror att inledandet av det akademiska året några veckor innan kan ha varit en utlösande faktor, säger Van Gucht.

Det finns lärdomar att dra

Vilka slutsatser borde då länder som Finland, där den andra vågen inte slagit till med full kraft, dra av det som hänt i Belgien?

– Den stora lärdomen är att reagera tillräckligt tidigt och drastiskt när kurvan börjar peka uppåt, säger Van Gucht.

– Effekten av åtgärderna kommer att bli betydligt bättre om man gör dem i ett tillräckligt tidigt skede.

I Belgien väntade man med att sätta in tyngre åtgärder i två-tre veckor då spridningen började öka, säger Van Gucht. Det här gav viruset ett försprång.

Nu ska den tredje vågen stoppas

Van Gucht betonar att utvecklingen nu går i rätt riktning i Belgien. Andelen smittade ligger på en bråkdel jämfört med den värsta spridningsfasen i oktober.

– Men det finns fortfarande en bit kvar till den gröna zon där vi vill befinna oss under resten av vintern.

En julgran lyser upp det historiska torget Grand-Place i Bryssel.




Den traditionella julmarknaden på Grand-Place ordnas inte i år.
En julgran lyser upp det historiska torget Grand-Place i Bryssel.
Bild: imago images/Xinhua/ All Over Press
Bryssel,Belgien,Grand-Place

Nu är siktet inställt på att förhindra en tredje våg som kan komma att utlösas kring jul- och nyårshelgerna.

– Ett är säkert: julhelgerna kommer att tillbringas i en liten krets med det egna hushållet, säger Van Gucht.

Fira jul i februari istället

Enligt Elisabeth De Waele vid universitetssjukhuset i Bryssel har man inte råd att vara sentimental under rådande omständigheter. Viruset ser inte till om det är jul eller nyår.

– Om vi är tillräckligt strikta nu kan vi hålla julfest i februari då alla kan träffa varandra igen. Men låter vi känslorna ta över får vi betala ett dyrt pris för det.

Belgien har helt enkelt inte råd med en tredje våg, varnar De Waele.

– Det kommer att dröja åtta veckor innan läget normaliseras efter den första vågen. Om en tredje våg kommer igång under tiden så kan vi inte hjälpa alla som behöver vård. Människor kommer att dö.



Source link