Coronapandemin stjäl fokus från klimatfrågor – men skolstrejken för klimatet har fortsatt på nätet | Inrikes


Under hösten 2019 deltog miljontals barn och unga världen över i demonstrationer för klimatet genom rörelsen Fridays for Future. Men så kom coronapandemin och tog allt fokus – och satte dessutom stopp för stora folksamlingar. Frågan är om pandemin tog kål på klimataktivismens genomslagskraft.

21-åriga Oscar Lind från Tammerfors började engagera sig i klimataktivism under hösten 2019 och sitter nu med i kommunikationsgruppen för Finlands avdelning av klimatorganisationen Fridays for Future (Fredagar för Framtiden).

I mars i år hade FFF i Finland planerat att hålla en stor demonstration för klimatet – liknande den som hölls i september 2019 – men precis då införde regeringen särskilda restriktioner på grund av coronaviruset. Aktivismen fick i stället fortsätta på nätet.

– Varje fredag har vi fortsatt lägga upp bilder och inlägg som rör klimatfrågor, ibland under särskilda teman, säger Lind.

Unga klimataktivister sitter på en trappa med skyltar.




På senare tid har man ändå kunnat genomföra mindre demonstrationer. Marika Vaasvainio, Tuomo Kondie, Oscar Lind, Sakari Kestinen, Kimmo Laine protesterade i Tammerfors i juni.
Unga klimataktivister sitter på en trappa med skyltar.
klimat,aktivism,miljöaktivism

Fortums nya kolkraftverk väckte starka reaktioner

Oscar Lind säger att den onlinemanifestation som engagerade flest den här våren var den som hölls i samband med att energibolaget Fortum öppnade sitt nya kolkraftverk Datteln 4 i Tyskland i slutet av maj.

– Särskilt tyska aktivister men också de allra flesta europeiska klimatgrupperna och -organisationerna hade väldigt stora protester kring det, säger Lind.

Eftersom Fortum är ett statsägt finländskt bolag riktade många kritik mot Finlands regering och deras uttalade gröna linje. Också rörelsens grundare Greta Thunberg kritiserade regeringen.

Ett av argumenten var att regeringen vill avveckla kolkraften i Finland före 2029, men att Datteln 4 i Tyskland kommer att förstöra klimatet ännu efter det.

Kritstrejk en påminnelse

Under våren har FFF också försökt hitta andra alternativa sätt att fortsätta kämpa för klimatet. I slutet av juni ordnade de en manifestation där de ritade med kritor på gatorna i ett antal finska städer.

– Vi ritade klimatmotiv och skrev våra slagord och så, bara för att påminna folk om att vi ännu måste göra något åt saken.

Hoppa över Twitterpostning

Hoppa över Twitterpostning

Bilder från gatukonstmanifestationen samlades under hashtaggen #liitulakko.

Försöker påverka närmiljön

18-åriga Joanna Fuhrmann tog studenten vid Gymnasiet Grankulla samskola i år. Under sitt andra gymnasieår var hon en av de elever som initierade och drev igenom en klimatstrejk i början av 2019.

Två aktivister står framför riksdagshuset.




Joanna Fuhrmann och Marika Alkula deltog i protester framför riksdagshuset 2019.
Två aktivister står framför riksdagshuset.
klimat,protester,miljöaktivister,miljöaktivism

När demonstrationerna uteblivit har Fuhrmann i stället försökt påverka sin närmiljö, bland annat genom sina tidigare skolor.

– Några av oss har haft chansen att träffa forskare och diskutera den nya läroplanen för att komma på sätt att föra klimatengagemanget och -intresset vidare.

Fuhrmann säger att hon och många andra också deltagit i protester online, genom att dela inlägg på sina sociala medier.

Onlineaktivism är bättre än ingenting

Samtidigt kan man fråga sig om vilken genomslagskraft onlineaktivism faktiskt har.

– Det är klart att inlägg på nätet har en mycket mindre genomslagskraft i jämförelse med stora demonstrationer som äger rum centralt i Finlands största städer, där alla ser det. Men nog ger onlineaktivism ändå en viss respons och synlighet, säger Oscar Lind.

Klimatfrågorna har också hamnat i skymundan för den stora coronakrisen.

– Människor fungerar ju så att de prioriterar det som känns som det mest akuta hotet. Men det betyder ju inte att klimatfrågorna inte finns i bakhuvudet, säger Joanna Fuhrmann.

Pandemin går över, men unga påverkas av klimatförändringarna också i framtiden

Fuhrmann menar att coronakrisen just nu känts mera nära och påtaglig, men att det samtidigt också är orsaken till varför just unga engagerat sig i klimatfrågor.

– Klimathotet känns kanske närmare oss unga eftersom vi kommer att påverkas av det direkt. Därför får ju vi till exempel klimatångest.

Coronakrisen verkar ändå ha varit det som oroat finländarna mest i år. Enligt en undersökning som Näringslivet delegation Eva gjorde 2018, var klimathotet det som oroade finländarna allra mest.

Men när samma undersökning gjordes i mars-april i år, hade klimathotet hamnat på fjärde plats.

Vad som oroade finländarna mest var i stället en global ekonomisk kris, och på andra plats kom pandemier och smittosamma sjukdomar.

Oscar Lind tror att undersökningens resultat beror på att den gjordes i början av pandemin, i dess mest kritiska skede.

– Det var just då som alla restriktioner kom och pandemin påverkade allas vardag på ett påtagligt sätt. Man hörde bara om coronapandemin överallt, säger Lind.

Black Lives Matter-protesterna bevisar att det fortfarande finns en vilja att demonstrera

Sedan mordet på George Floyd i USA har Black Lives Matter-rörelsen ändå samlat stora mängder människor till demonstrationer mot rasism och polisbrutalitet – coronarestriktionerna till trots. Oscar Lind tycker att det är positivt att rörelsen fått mycket uppmärksamhet.

– Både klimatrörelsen och den antirasistiska rörelsen jobbar på sätt och vis för samma sak, fast från lite olika infallsvinklar. Det handlar om allas rätt att få leva i en ren och välmående miljö och värld, med jämlika möjligheter och rättigheter. Och att ha det så i kommande generationer också.





Source link