De flesta coronapatienter som får intensivvård är överviktiga, enligt ny rapport | Inrikes


Majoriteten av de coronapatienter som vårdas på intensiven är överviktiga, visar en färsk rapport. Bara var tionde patient som får intensivvård klassas som normalviktig enligt viktindexet BMI, rapporterar Yle Uutiset.

Enligt Kuopio universitetssjukhus färska rapport som ger en situationsbild av intensivvården har nästan 90 procent av intensivvårdspatienterna ett BMI-viktindex som är högre än 25, vilket är gränsen för lindrig övervikt.

Enligt BMI-indexet är en person som är 180 centimeter lång lindrigt överviktig ifall hen väger över 81 kilogram. 41 procent av de personer som fått intensivvård efter att ha smittats av coronaviruset har haft ett viktindex som visar att de är lindrigt överviktiga.

Var fjärde patient (25 procent) var märkbart överviktig, vilket kan jämföras med att en 180 centimeter lång person väger över 97 kilogram. 11 procent av intensivvårdspatienterna var svårt överviktiga (113-130 kilogram) och nio procent sjukligt överviktiga (130 – kilogram).

Det här innebär alltså att allt som allt 45 procent av intensivvårdspatienterna kan räknas som åtminstone märkbart överviktiga.

Stepani Bendel, direktör för anestesiologins och intensivvårdens kompetenscentrum vid Kuopio universitetssjukhus, betonar ändå att BMI-värdet inte säger allt om en patient.

Till exempel kan en idrottande person ha ett viktindex som är över 25, eftersom muskelmassa medför ökad kroppsvikt.

– Det viktiga är att det finns många patienter som är under 60 år och som inte har någon grundsjukdom. De har lite övervikt, men inte egentligen något annat, konstaterar Bendel.

Övervikt medför fler riskfaktorer

Bendel påpekar att märkbar övervikt är en riskfaktor som kan leda till många sjukdomar, bland annat blodtryckssjukdomar och diabetes.

Övervikt försvagar en persons grundkondition och prestationsförmåga. De här sakerna påverkar en persons förmåga att återhämta sig från en coronavirusinfektion.

Den intensivvård som ges till följd av covid-19-smittan pågår ofta länge, till och med i flera veckor. Patienterna kopplas till respiratorer på grund av andningssvårigheter.

Att länge vara sängliggande kan snabbt leda till muskelförlust, vilket också kan påverka andningsmuskulaturen.

– Om grundkonditionen redan är dålig och du råkar bli sängliggande i två veckor, får rikligt med mediciner och om lungornas ventilations- och syresättningskapacitet dessutom försämras, då är förutsättningarna för att återhämta sig sämre, säger Bendel.

I samma andetag betonar Bendel att många vårdepisoder fortfarande pågår och att det därför inte finns någon som helst slutgiltig statistik över intensivvårdspatienternas situation. Den slutliga analysen kommer sedan då man kompletterat uppgifterna.

Finlands dödstal väntas förbli lågt

Rapporten från Kuopio universitetssjukhus berör bara de patienter som har tagits ur intensivvård.

Preliminärt ser det ut som att dödssiffran förblir rätt låg i Finland, ungefär 20 procent. Det slutliga talet kan man se när alla patienters sjukvård har avslutats.

– Jag tycker att det skulle vara en fin prestation av Finlands intensivvård ifall det vore så här, säger Bendel.

En orsak till att siffran är låg jämfört med det internationella läget kan finnas i den finska vårdkulturen, menar Bendel. Här väljer intensivvården vilka patienter som kan ha nytta av intensivvård. I andra kulturer kan det vara svårare att lägga ner en hopplös vård.

– Om man konstaterar att patienten inte på något sätt kan överleva med vård och därför vårdar personen i intensivvård, då är det ingen klok användning av resurser.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets text “Koronaraportti: Ylipainoisten osuus tehohoitopotilaista on suurempi kuin väestössä” skriven av Teemu Hallamaa. Artikeln är översatt av Anna Björkqvist.

22.5 klockan 22.15 Artikeln formulerades om för att göra siffrorna tydligare. Tidigare kunde de missförstås då många siffror räknades upp efter varandra.



Source link