Den politiska hösten i Lappträsk innebär att hålla ekonomin i skick, välja ny kommundirektör och diskutera vindkraft


I Lappträsk har de nya beslutsfattarna redan hunnit samlas till möten ett par gånger. Ekonomin och valet av ny kommundirektör är två frågor som håller politikerna alerta.

Onsdagen den 25 augusti samlades Lappträsk nya kommunfullmäktige för att välja ordföranden och medlemmar till nämnderna.

Kommunalvalet resulterade i att 62 procent av de invalda fullmäktigeledamöterna var nya och 57 procent var män.

Päivi Lempiö (C) valdes till kommunfullmäktiges ordförande och Jonna Nygård (SFP) till vice ordförande för mandatperioden 2021-2025.

Kim Jordas (SFP) är ordförande för kommunstyrelsen och Mika Sistola (C) är vice ordförande.

En medelålders man i shorts och t-skjorta sitter på en trappa. Bilden är tagen från sidan och nerifrån så att blommorna på trappan syns i förgrunden.


Bildtext

Kim Jordas omvaldes till ordförande för kommunstyrelsen.

Bild: Yle / Mira Bäck

Grundtrygghetssektionen leds av Arto Kujala (Saml), bildningsnämndens svenska sektion av Jonna Nygård (SFP och den finska sektionen av Sauli Silfvast (SDP) samt tekniska nämnden av Göran Wallén (SFP).

Benny Engård (SFP) valdes till fullmäktiges valnämnds ordförande, Anne Rönkkö (C) till revisionsnämndens ordförande och Bjarne Österholm (SFP) sitter som centralvalnämndens ordförande under mandatperioden.

Stram ekonomi för att hållas på plus

Efter en förlust på nästan 410 000 euro i bokslutet för 2019 blev Lappträsk klassad som kriskommun av Finansministeriet 2020.

Lappträsk har sedan dess tagit sig ur krisen och prognosen i delårsrapporten för januari till juni visar ett uppskattat plus på knappa 3,2 miljoner euro.

Hösten är på flera sätt oviss men hittills ser skatteprognosen bra ut. Frågan är bara om den håller.

– Det är oklart hur coronaviruset har inverkat på de slutliga skatteintäkterna och så finns det en vårdskuld som vi ska betala så småningom. Det har uppstått köer på olika sjukhus och de ska säkert betalas snart, säger Kim Jordas.

Men enligt kommunstyrelsens ordförande krävs nu att kommunen fortsätter med en noggrann ekonomisk linje.

– Det är klart att vi måste hålla noggrann koll på ekonomin också framöver. Vår skyldighet är att rapportera till Finansministeriet hur vi framskrider och hur läget ser ut. säger Kim Jordas.

Tuulivoimala lähikuvassa.


Bildtext

En vindkraftspark i Lappträsk östliga del kan ge intäkter till kommunen. Arkivbild.

Bild: Antti J Leinonen

Målet är i alla fall klart.

– Vi kommer att sträva efter ett överskott med tillräcklig buffert för vissa överraskningar.

Arto Kujala (Saml) är ny ordförande för grundtrygghetssektionen. Han också är nöjd över att Lappträsk inte längre är en kriskommun, men vet att ekonomin varit en stötesten de senaste tio åren.

– Ärligt talat ser jag inte riktigt orsak att fira. Det är klart att vi är nöjda med att den akuta situationen är avvärjd och i gott samarbete. Andan var och är den att vi klarar av det här tillsammans. Men vi har utmanande tider framför oss, säger Kujala.

Kujala är optimistisk inför den här mandatperioden.

– Vi fortsätter i samma anda som vi kommit överens om tidigare. Det finns inga snabba lösningar för att förbättra ekonomin. Ärenden kräver god beredning, att alla alternativ undersöks och sedan väljer vi linje och får resultat. Ser man på de senaste tio åren har det inte varit en dans på rosor precis, säger Kujala.

Kim Jordas konstaterar att listan på investeringar är rätt kort i år. I förgrunden står ett nytt reningsverk. Dessutom ska kommunen utreda en delgeneralplan för en vindkraftspark i de östligaste delarna.

– Det är en fråga folk har olika åsikter om, men ur kommunens synvinkel så skulle den ge inkomster till både kommunen och markägarna.

Många frågetecken kring hälsoreformen

Som ordförande för grundtrygghetssektionen lyfter Arto Kujala upp några osäkerheter kring vård- och landskapsrefomen.

Det gäller till exempel hur indelningen av välfärdsområden kommer att påverka kommunen och dess ekonomi.

– Om man ser på invånarantal så hör östra Nyland till en av de mindre regionerna. På det sättet var det bra att vårdlandskapen delades upp och östra Nyland blev ett eget, men småskaligheten för också med sig egna utmaningar, säger Arto Kujala.

Han tror att organisationen på lång sikt leder till att större kommuner som Borgå och Sibbo får mer bestämmanderätt och att allt fler tjänster produceras i större enheter i städerna.

– Det brukar gå så att de som har fler invånare bestämmer och resten gnäller vid sidan om men följer snällt med. Därför är jag lite skeptisk till välfärdsområdesvalet och den organisation som följer med det.

Till exempel i de två projekt som kommunerna i östra Nyland tillsammans startat för att utveckla framtida social- och hälsovårdstjänster i regionen har Borgå 68 representanter, Sibbo 23 och Lovisa 19, medan Lappträsk har 4 och Mörskom 2.

Sibbos, Pyttis, Lappträsks, Borgås och Lovisas kommunvapen utanpå pengar och en fullmäktigeklubba


Bildtext

I Lappträsk funderar man på vem som ska bestämma och betala i det nya vårdlandskapet. Arkivbild

Bild: Foto: Andrey Popov och Yle; kollage: Yle/Mira Bäck

Kujala befarar att reformen kan leda till att mindre kommuner kan beskattas ännu hårdare för att tjänster inom social- och hälsovården ska kunna upprätthållas lokalt.

Han oroar sig också över den snabba tidtabellen för att genomföra reformen.

– Under de tio år jag har varit i politiken och sett administreringen av städer, kommuner och staten så är det ett mycket ambitiöst mål att få reformen genomförd och välfärdsområdena fungerande på ett drygt år samtidigt som tjänsterna ska produceras.

Mindre kommuner kan få svårt med vård på svenska

Med en fortsatt personalbrist kan det dessutom innebära att vissa tjänster flyttas från en randkommun till en centralort om tjänsterna inte kan produceras på hemorten.

– Vi har till exempel språkdimensionen. Vi är en tvåspråkig kommun och invånarna har rätt att få service på sitt eget modersmål. Vårdpersonalen måste kunna språket på riktigt, annars blir det inget av det, säger Arto Kujala.

Personalbristen inom social- och hälsovården är en annan sak som bekymrar och som garanterat kommer att diskuteras i grundtrygghetssektionen flera gånger under mandatperioden.

– Vi måste hitta personer som ersätter den del av personalen som går i pension och de blir fler hela tiden. Samtidigt måste antalet vårdare ökas genom lagstiftning. Tanken är god, men det finns inte något lager ur vilket man kan ta människor, säger Kujala.

Lappträskborna är dessutom måna om att kunna få en viss hälsovård nära, så bara att hålla en god nivå på den grundläggande servicen i kommunen är en utmaning.

Ny kommundirektör efter årsskiftet

Den 31 december lämnar Tiina Heikka posten som kommundirektör i Lappträsk. Förväntningarna på en kunnig och dynamisk ledarprofil är höga.

Kommunfullmäktige har förklarat tjänsten ledig och annonsen publicerades torsdagen den 8 september.

– Vi väntar oss att få en lika aktivt person som nästa kommundirektör. Det som vi kommer att betona är den ekonomiska sidan och goda kunskaper i kommunalekonomi, säger Kim Jordas.

Jordas summerar önskemålet i en aktiv och profilhöjande person som är kommunens ansikte utåt och får Lapppträskborna att sträva framåt i positiv anda.

– Hen måste vara professionell på sitt område och kunna kommunal administration, förvaltning och ledarskap samt känna till den politiska spelplanen. Det är bra om det är en så kallad helppoheikki, en person som kan marknadsföra kommunen, säger Arto Kujala.

Kvinna med röd sammetshatt står och håller händerna som ett hjärta framför sitt ansikte.


Bildtext

Tiina Heikka har varit en omtyckt kommundirektör. Arkivbild.

Bild: Yle / Fredrika Lindholm

Han betonar egenskaperna inom marknadsföring eftersom Lappträsk är en liten kommun som inte klarar sig på egen hand och behöver goda samarbetspartner, till och med på långt håll.

– Här är kommundirektören en nyckelperson som kan skapa relationer med sin attityd och handlingskraft och ge en bra bild av kommunen som samarbetspartner. Partnern är inte nödvändigtvis grannkommunen utan kan finnas på andra sidan riket, där digitaliseringen öppnar möjligheter från alla möjliga håll, säger Arto Kujala.



Source link