Det finns ljusglimtar för Åbovarvet mitt i coronakrisen – expert: “Det finns jobb för några år framöver” | Åboland


För några månader sedan planerade Åbovarvet att öka på produktionen och tillverka två kryssningsfartyg i året istället för ett. Nu bromsas produktionstakten och varvet fortsätter att producera ett fartyg i året. Nu är personalminskningar att vänta, skriver Yle Turku.

I dag, tisdag inleds samarbetsförhandlingarna vid Åbovarvet Meyer Turku. Förhandlingarna gällande tidtabellerna för leveransen av beställda fartyg pågår också mellan varvet och rederierna.

Upp till 450 anställda riskerar att sägas upp. Omfattande permitteringar planeras också.

Enligt huvudförtroendeman Juha Jormanainen är stämningen lugn. Jormanainen säger att han representerar “blåställspersonalen”, alltså varvets egen personal. Varvets egen personalstyrka ligger i nuläget på 2 200 personer.

– Alla vet vad det innebär att mista sitt arbete. Då minskar inkomsterna. Men det går inte att göra något åt den internationella coronakrisen, säger Jormanainen till Yle Turku.

Huvudförtroendeman Juha Jormanainen




Huvudförtroendeman Juha Jormanainen.
Huvudförtroendeman Juha Jormanainen
Bild: Jari Hakkarainen / Yle
Meyer Turku

Forskare vill lyfta fram det som är positivt

Specialforskare Tapio Karvonen vid Åbo universitet påminner om att det finns en ljusglimt i de dystra utsikterna.

– Jag tycker att det är viktigt att lyfta fram det som är positivt. Inte en enda fartygsbeställning har ännu avbokats. I nuläget är det frågan om att rucka på tidtabellen för beställningarna.

Trots att det lugnare läget inom kryssningsbranschen minskar på möjligheterna till tillväxt, så fortsätter arbetet på Åbovarvet. Men de stora förändringarna i framtidsutsikterna har en direkt inverkan på de anställda.

– Det är frågan om en märkbar affärsverksamhet att bygga ett fartyg i året. Varvet håller inte på att stanna av, konstaterar Karvonen.

Hur påverkar coronakrisen varvets underleverantörer?

Specialforskare Tapio Karvonen förutspår att coronakrisen syns i underleverantörernas verksamhet med en fördröjning. Det finns kanske inget behov för att minska på personalen, men nyrekryteringar är inte längre aktuella.

Nu då varvet inte utökar produktionstakten från ett fartyg till två i året kommer arbetsmängden att vara mer ojämn hos underleverantörerna, tror Karvonen.

Specialforskare Tapio Karvonen.




Specialforskare Tapio Karvonen.
Specialforskare Tapio Karvonen.
Bild: Kalle Mäkelä / Yle
sjöfart,skeppsvarv,Åbo universitet

Men kunde staten stöda Åbovarvet? Enligt Tapio Karvonen är det här inte ett aktuellt alternativ i det här skedet. Coronaviruset har orsakat en global kris och effekterna kan inte kväsas med statliga stöd, säger han.

– Verksamheten bygger på att varvet får beställningar och bygger nya fartyg. Förutsättningen är att kryssningsbranschen återhämtar sig, konstaterar Karvonen.

Coronakrisen kan påverka varvsindustrin på längre sikt

I nuläget är det svårt att förutspå hur kryssnings- och turismbranschen förändras. Mycket hänger också på vad som blir det nya normala för oss i framtiden?

Coronavirusets psykologiska effekt på människornas intresse för att resa klarnar också senare.

Enligt Tapio Karvonen har de stora kryssningsrederierna fortfarande tillgångar och har lyckats med att hitta finansiärer. Men naturligtvis kan bolagen inte låta sina fartyg stå i långa tider och därför är pauser i fartygsbeställningar att vänta, efter att de nuvarande beställningarna är levererade.

“Läget för 10 år sedan kan inte jämföras med nuläget”

Innan Meyer Turku tog över verksamheten i Åbo låg varvets verksamhet i vågskålen flera gånger. Men enligt huvudförtroendeman Juha Jormanainen kan man inte jämföra nuläget med läget för 10 år sedan.

– Då var världsmarknaden problemet och vår dåvarande ägare var i ekonomisk kris. Finansiärerna litade inte på varvsbolaget. Nu har hela turismbranschen gått ner på knäna på grund av coronan.

Specialforskare Tapio Karvonen vid Åbo universitet ser inte heller ännu liknande orosmoln som för tio år sedan.

– Läget med varvets orderbok är märkbart bättre än i början av 2010-talet. Nu är coronans långvariga effekter ett frågetecken, men det finns jobb för de kommande åren.

Vy mot Åbovarvet från andra sidan viken.




Varvets huvudförtroendeman tror att varvet klarar sig ur coronakrisen.
Vy mot Åbovarvet från andra sidan viken.
Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle
Meyer Turku,Åbo,skeppsbyggnad,varvsindustri

Också huvudförtroendeman Juha Jormainen ser med tillförsikt på framtiden, även om han måste göra sitt yttersta för att listorna på vem som sägs upp ska vara så korta som möjligt.

– Det här varvet försvinner inte någonstans. Jag litar på att en huvudförtroendeman ger kommentarer om en motsvarande kris också på 2030-talet.

Artikeln baserar sig på Koronakriisi ei vielä tee laivanrakennuksesta auringonlaskun alaa – tutkija: “Yhden ison risteilyaluksen vuosivauhti on merkittävää sekin” skriven av Jouni Koutonen.

Artikeln är översatt av Nora Engström.



Source link