Det här vet vi om vaccin mot covid-19


Många hoppas på ett rekordsnabbt framtaget vaccin mot det nya coronaviruset. Just nu är över 80 vaccinprojekt på gång.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är ett vaccin det enda sättet att stoppa det nya coronaviruset sars-cov-2 samt covid-19, den sjukdom som viruset orsakar.

För närvarande är över 80 vaccin under utveckling och flera testas redan inom ramen för kliniska studier.

Även om det har gått rekordsnabbt att ta de första stegen mot ett vaccin mot det nya coronaviruset är det inte lika säkert att det kommer gå snabbt att nå ända fram till en godkänd variant.

WHO hoppas att det ska finnas ett färdigt vaccin inom 12 till 18 månader. Det skulle i så fall vara rekordsnabbt, eftersom det i genomsnitt brukar ta mellan 10 och 15 år.

Läs mer: Kartläggning: Fem vägar till ett vaccin mot det nya coronaviruset
En illustration av ett coronavirus. Foto: Science Photo Library

Vilka slags vaccin är under utveckling?

Ny Teknik har gått igenom de fem huvudspåren för ett vaccin mot sars-cov-2: virusvektorvaccin, dna-vaccin, rna-vaccin, attenuerade vacciner och proteinbaserade vacciner. Flera av dessa tekniker har aldrig tidigare testats i stor skala. (Läs mer om de olika huvudspåren i faktarutan nedan).

Det här är Världshälsoorganisationen WHO:s sammanställning över vaccinkandidater mot covid-19, från den 20 april.

Derek Lowe som bloggar för den vetenskapliga tidskriften Science Translational Medicine har tittat närmare på de vaccin som ligger mest i framkant. Här finns bland annat kinesiska Cansino Biologics Ad5-nCov, som redan har testats i fas 1, alltså på friska, frivilliga försökspersoner.

Cansino Biologics kan bli först med att inleda försök i fas 2, där ett vaccin mot sars-cov-2 testas på den verkliga målgruppen. (För mer om vaccinutvecklingens olika faser se faktarutan nedan).

Vilka vaccin utvecklas i Sverige?

Forskare på Karolinska Institutet utvecklar ett dna-vaccin mot sars-cov-2.

För både dna- och rna-vaccin gäller att man tar fram den genetiska koden för delar av viruspartikeln som sätter fart på kroppens immunsvar. De här vaccinerna innehåller alltså sekvenser som kodar för antigener från viruset, som till exempel det aktuella coronavirusets ”spike-protein”. Idén är att det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Enligt KI-professor Matti Sällberg, som ingår i forskargruppen som utvecklar ett dna-vaccin mot det nya coronaviruset, är en av fördelarna med tekniken att vaccinet kan produceras i stor skala och är väldigt stabilt, vilket är en fördel vid massvaccinering. Nackdelen är att det inte räcker att lägga dna-vaccin i en spruta och injicera det. Det krävs ytterligare ett steg för att vaccinet ska tas upp av cellerna, till exempel en elektrisk stöt.

Det finns ännu inga dna-vaccin som har godkänts för människor.

Storbritannien inleder försök på människor

I Storbritannien har en forskargrupp vid Oxford University den 23 april börjat testa ett vaccin mot det nya viruset på människor.

Storbritannien uppges ha satsat mest pengar hittills av alla länder, i jakten på ett vaccin mot det nya coronaviruset.

Forskargruppen vid Oxford University har fått motsvarande drygt 250 miljoner kronor för att genomföra sina kliniska studier av ett vaccin.

Den brittiska regeringen har även gett motsvarande drygt 280 miljoner kronor till en studie vid Imperial College London som ska inleda en mindre fas-2 studie, där vaccinet testas på den tänka målgruppen.

Läs mer: Nu ska svenskarnas immunitet mot covid-19 undersökas

Inovio inleder fas 1-studier

Två bolag i USA blev först med att inleda kliniska prövningar av potentiella vaccinkandidater mot sars-cov-2 på människor. Det ena är läkemedelsföretaget Inovio Pharmaceuticals i Pennsylvania, som i början av april gick ut med nyheten att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA gett dem godkänt att påbörja en fas 1-studie. Det innebär alltså att bolaget kan börja testa sin vaccinkandidat på frivilliga, vuxna och friska människor.

Inovio har valt att utgå från mers-vaccinet för att tillverka ett vaccin mot sars-cov-2. Därmed kunde bolaget dra i gång arbetet med det nya vaccinet så fort dna-sekvensen för det nya coronaviruset publicerades av kinesiska forskare i januari.

”När vi fick dna-sekvensen av viruset kunde vi bygga vårt vaccin på bara tre timmar” sa Inovios vd Joseph Kim när han deltog i ett möte i mars med USA:s president Donald Trump och hans särskilt tillsatta grupp, (“task force”) för frågor om nya coronaviruset.

Bill och Melinda Gates stiftelse stöttar Inovios försök.

De första resultaten av Inovios kliniska försök väntas bli klara i slutet av sommaren.

Moderna först med tester på människor

Det amerikanska läkemedelsföretaget Moderna blev först med att testa en vaccinkandidat mot det nya coronaviruset på människor. Den 16 mars påbörjade bolaget en fas 1-studie med 45 friska, frivilliga vuxna personer.

Moderna utvecklar ett rna-vaccin. Det liknar dna-vaccin, då man också använder sig av en del av den genetiska koden från delar av det aktuella viruset för att trigga i gång kroppens immunsvar. Rna injiceras och översätts till protein i cytoplasman. Det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin har fungerat i djurförsök och flera kandidatvacciner mot andra sjukdomar har genomgått mindre kliniska studier i människor. Men det finns inga godkända rna-vaccin ännu.

Så här beskriver bolaget själva i en video hur deras vaccin fungerar:

Hela gensekvensen för sars-cov-2 publiceras

Helgen 10-11 januari publicerar kinesiska forskare det nya coronaviruset hela gensekvens. Det blir starten för utvecklingen av ett nytt vaccin mot viruset, som orsakar sjukdomen covid-19.

Så forskar man fram vaccin

I vanliga fall brukar det ta i genomsnitt 10–15 år av forskning och utveckling innan ett vaccin kan börja användas. Detta beror bland annat på att det finns ett antal steg som arbetet måste gå igenom:

1. Grundforskning

I den här fasen har forskare sett att vaccinet kan vara användbart, och har hittat en lovande antigen. Nu vill forskarna undersöka vilka praktiska egenskaper det potentiella vaccinet kan ha.

2. Preklinisk utveckling

Här studerar forskarna det potentiella nya vaccinet i labbmiljö och gör en första bedömning av dess funktion och säkerhet. I normalfallet kan den här fasen vara i flera år. Det är också bara en liten andel av vaccinkandidaterna som klarar sig bortom denna fas.

3. Klinisk utveckling

Fas 1: Studier på frivilliga försöksdeltagare

Efter den prekliniska delen ska vaccinet börja testas på människor. Det första steget är att testa vaccinet i liten skala på frivilliga. Här vill forskarna få svar på om vaccinet är säkert för människor och se vilket immunsvar det framkallar. Forskarna vill få en bild av hur vaccinet ska doseras och vilka biverkningar som kan förekomma. Det här stadiet kan ta ungefär ett år.

Fas 2: Studier i den verkliga målgruppen

När försöken på den frivilliga gruppen är klar och visar sig vara lovande är det dags att studera vaccinet i de verkliga målgrupperna. Här studerar forskarna bland annat immunsvaret på vaccinet i detalj, antalet doser och vad som är ett optimalt vaccinationsschema. Den här fasen kan vara i några månader eller i flera år.

Fas 3: Storskaliga vaccinstudier

När forskare har konstaterat att vaccinet är säkert och effektivt är det dags för storskaliga studier, på personer som hör den tilltänkta målgruppen. Resultatet ska analyseras och följas upp, och vaccinets säkerhet genomgå noggranna prövningar. Det gör att den här fasen i normalfallet kan ta månader eller år. Här kan man skicka in en ansökan om tillstånd att få använda produkten på människor.

Fas 4: Övervakning efter att försäljningen är godkänd

Vaccinet är nu godkänt och har börjat användas. Nu ska vaccinets effekt och säkerhet samt dess inverkan på befolkningsgruppen följas upp. Att titta på vaccinets effekt och säkerhet gör man så länge vaccinet används.

Fem olika vägar till vaccin mot covid-19

Virusvektorvaccin

Virusvektorer är virus som modifierats för att uttrycka antigener från det aktuella sjukdomsframkallande viruset, utan att vi blir sjuka. Vaccinet triggar alltså i gång en immunologisk reaktion som leder fram till bildandet av antikroppar.

Dna-vaccin

För både dna- och rna-vaccin gäller att man tar fram den genetiska koden för delar av viruspartikeln som sätter fart på kroppens immunsvar. De här vaccinerna innehåller alltså sekvenser som kodar för antigener från viruset, som till exempel det aktuella coronavirusets ”spike-protein”. Idén är att det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin

Liknar dna-vaccin, då man också använder sig av en del av den genetiska koden från delar av det aktuella viruset för att trigga i gång kroppens immunsvar. Rna injiceras och översätts till protein i cytoplasman. Det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin har fungerat i djurförsök, och flera kandidatvacciner mot till exempel hiv, zika och influensa har genomgått mindre kliniska studier i människor. Men det finns inget godkänt rna-vaccin ännu.

Attenuerade vacciner

Här handlar det om att försvaga (attenuera) virus så att det både aktiverar kroppens immunsvar direkt men också tar sig in i cellerna och gör en kopia av sig själv där. Vaccinet orsakar en mild infektion, utan att vi blir sjuka, så att vi bildar antikroppar mot viruset. MPR-vaccinet, som ges mot mässling, påssjuka och röda hund, är ett sådant vaccin.

Proteinbaserade vaccin

Här utgår man från protein från det aktuella viruset och kombinerar det ofta med en adjuvans, som ökar vår förmåga att bilda antikroppar. Vaccinet triggar alltså i gång ett immunsvar som leder till bildandet av antikroppar.





Source link