Det medicinska innehållet i SÄBO måste förbättras


Christian Molnár och medförfattare rapporterade nyligen i Läkartidningen att närmare två tredjedelar av covidsjuka på SÄBO (särskilt boende) överlever och att ett fåtal av dem som kommit till sjukhus har tillfrisknat [1]. Författarna hävdar att covidsjuka på SÄBO i Region Stockholm erhåller god vård och omsorg.

Författarnas rapport är välskriven, men evidens och fakta saknas delvis. Att vården i SÄBO vid covid-19 ska individualiseras och inte uppsåtligen syfta till att äldre människor ska avlida är för oss alla självklart. Opioidbehandling och palliativ vård kan i vissa fall vara god vård vid covid-19, även om den utvecklats för terminal cancervård. De av författarna citerade referenserna kring opioid- och syrgasbehandling berör huvudsakligen terminalvård och cancerpatienter. Vi anser att andnöd vid covid-19 rimligen inte är av samma typ som vid hjärtsvikt och cancer.

Artikelns angivna mått på patientomsättning i boenden i SÄBO är missvisande. Förvisso är många som flyttar till SÄBO multisjuka med relativt kort beräknad boendetid. Cirka två tredjedelar av dem som bor i SÄBO har kognitiv svikt [2], och för äldre med enbart demenssjukdom som inflyttningsorsak är boendetiden ofta flera år. Mediantiden för boende i SÄBO är 730 dagar [3].

Att enbart hänvisa till smittläget räcker inte. Till skillnad från författarna bedömer vi det som tveksamt att coronaviruset drabbat boende i svenska SÄBO lindrigare än i andra nordiska länder. Dödligheten i covid-19 på SÄBO fram till slutet av juni 2020 uppskattades till 2,8 procent av antalet SÄBO-boende i hela Sverige och klart högre än i Norge och Danmark (0,4 procent respektive 0,5 procent) [4]. Författarna anger att 6 procent av dem som bor i SÄBO i Region Stockholm avlidit i covid-19 [1]. Enligt samma sätt att räkna är de senast aktuella siffrorna för Stockholms kommun 7,6 procent (460 avlidna 1 juli 2020; 6 014 SÄBO-boende i januari 2020, före covid-19-pandemin) och för Region Stockholm 6,9 procent (1 043 avlidna, 15 081 SÄBO-boende) [5, 6].

Författarna anger att två tredjedelar av covid-19-smittade i SÄBO överlever. Att en tredjedel avlider måste dock ses som mycket oroande siffror. Sjukdomsutvecklingen är delvis kopplad till smittläget, men förutsättningarna för att smittan ska komma in i SÄBO och spridas är brister i verksamheten med pressad bemanning, hög andel personal utan tillsvidareanställning, sviktande rutiner och bristande samarbete mellan omsorg och sjukvård. Dessa brister har funnits före pandemin, men covid-19 gjorde att konsekvenserna på en del håll blev förödande.

Vi saknar i artikeln information om hur de medicinska bedömningarna av covidsjuka utfördes på SÄBO där Familjeläkarna var medicinskt ansvariga. Vilka var kriterierna för behandling? Hur stor andel av bedömningarna skedde via telefonkontakt och vid direkt patientbesök av läkaren? Covid-19 hos äldre kan förutom infektionssymtom ge diffusa symtom, och kräver därför undersökning på plats. I Region Stockholm tycks konsultationer per telefon och digitalt ha dominerat [7, 8]. Undersköterskor på boenden i Region Stockholm har varit pressade och uttryckt förvåning över att läkarna inte synts till på SÄBO. Ett fackligt ombud för undersköterskor inom privat äldreomsorg har berättat att »det ses som ett stort problem bland våra medlemmar att det inte görs medicinska bedömningar på plats« [9]. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har i en pågående inspektion av hanteringen av covid-19-pandemin också konstaterat att individuella medicinska bedömningar inte skett vid alla SÄBO [10]. Det är viktig att bedömning sker på plats för att kunna ta ställning till behov av intravenös vätska och syrgas.

Författarna vidgar inte perspektivet – finns det strukturella problem i vård och omsorg i SÄBO? Situationen är annorlunda än när Ädelreformen genomfördes, och förhållandena varierar över landet. Ädelreformen medförde mycket positivt för äldres boendesituation. Antalet multisjuka och demenssjuka har dock ökat, med polyfarmaci som följd. Det medicinska innehållet i SÄBO måste förbättras, vilket kan ske med bibehållen god boendemiljö. Framtidens diskussion måste handla om god bemanning, fasta anställningar och väl integrerat samarbete mellan omsorg och hälso- och sjukvård för att uppnå optimal vårdnivå för alla äldre.

Lakartidningen.se





Source link