EU:s smittskyddsmyndighet: Ingen flockimmunitet någonstans i världen innan hösten 2021


Mer än 160 000 personer har hittills dött i coronavirus i Europa. Det är osannolikt att flockimmunitet uppnås någonstans i världen ens under hösten 2021, rapporterar Yle Uutiset.

Vad händer då restaurangerna öppnas igen? Hjälper det att bära ansiktsskydd? När kan vi låta människor resa och flyga igen? Hur mycket ska vi testa för coronavirus? Det här är frågor som ställs runtom i Europa.

Vi står inför en ny fas i pandemin då begränsningar upphävs och gränser öppnas i hela Europa.

Det här har lett till att många har kontaktat Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar ECDC. Medlemsländerna vill ha vetenskapliga fakta då de fattar beslut om att lätta på restriktionerna.

Yle besökte ECDC:s högkvarter i Solna i Sverige och träffade epidemiolog Joseph Jansa för att kolla upp vad de senaste forskningsresultaten avslöjar om coronaviruset.

Hur fritt kan man röra sig inom EU i sommar?

Vi har fått frågan om vi inte kunde kategorisera till exempel flygplatser och märka dem med grön, gul eller röd färg beroende på landets epidemisituation.

Det här är vi mycket ovilliga att göra eftersom situationen kan ändras snabbt. Det finns dessutom risker med att utpeka ett område som ett riskområde. Det här kan leda till att en del områden eller orter stämplas för en lång tid framöver. Dessutom varierar uppföljningen av viruset från land till land.

I stället har vi gjort mätare som medlemsländerna kan använda sig av och som definierar i vilket skede av epidemin ett land befinner sig i. Länderna kan använda mätarna som stöd för sina egna beslut.

En del länder släpper in resenärer endast från vissa länder. Finns det några nya uppgifter om hur en stängning av gränserna påverkar antalet smittade?

Vi har inga vetenskapliga bevis för att stängningen av gränserna skulle stoppa virusspridningen. Trots att situationen varierar från område till område ser vi inte stängningen av gränserna som betydelsefull.

Vy över gamla staden i Tallinn den 25 september 2015.




Estland har på måndag öppnat upp sina gränser för invånare från sexton EU-länder.
Vy över gamla staden i Tallinn den 25 september 2015.
Bild: EPA/MAURITZ ANTIN
Gamla staden, Tallinn,Tallinn,Estland

Vilka goda nyheter finns det för tillfället kring coronaviruset?

Vi lär oss konstant nya saker om viruset. Den här första vågen ser ut att avta. Vi tror att situationen lugnar ned sig nu till sommaren.

Finns det några dåliga nyheter?

Coronavirusepidemin får stora konsekvenser för samhället. Arbetslösheten, skuldsättningen och fattigdomen växer. Väldigt många människor har det mycket svårt. Många har förlorat anhöriga. En del har levt helt isolerade och det har påverkat deras psykiska hälsa. Som medborgare tror jag att vi under en tid som denna behöver varandras hjälp som mest.

Hur mycket vet vi om coronaviruset för tillfället?

Det här är en väldigt svår fråga, vi vet inte allt om viruset. Vi vet kanske 50 procent av hur hälsan påverkas av viruset. Om virologi, immunitet och vård känner vi till 40-50 procent.

När ett nytt virus upptäcks lär man sig först väldigt snabbt, sen stannar takten av och det sista kan ta länge att ta reda på. Vi behöver 42 dagar utan några nya fall innan vi kan säga att epidemin faktiskt är över.

Många har hoppats att det stora antalet smittade skulle leda till flockimmunitet, men under de senaste dagarna har vi fått dåliga nyheter om det här. Vad vet vi nu om flockimmunitet?

Vi vet inte hur långvarig immuniteten är och om den verkligen är säker. Vi känner till fall där människor har insjuknat igen efter att redan ha tillfrisknat från coronavirus.

Det är alltså väldigt osäkert om flockimmunitet är en möjlighet och det kommer att ta länge innan vi uppnår det.

Vi kommer knappast att uppnå flockimmunitet någonstans ens till hösten 2021, inte heller här i Stockholm. Någon sorts immunitet kommer att finnas, men för flockimmunitet krävs att 60 procent av människorna har smittats av covid-19.

En person med skyggsmask håller upp en röd testtub med "negative" ikryssat.




Vi känner till ungefär hälften som finns att veta om coronaviruset, säger Josep Jansa på ECDC.
En person med skyggsmask håller upp en röd testtub med “negative” ikryssat.
Bild: imago images/Action Pictures/ All Over Press
coronavirus,COVID-19,test,laboratorier,Tyskland

Den andra vågen diskuteras mycket just nu. Vad vet vi om en möjlig andra våg?

Vi försöker med hjälp av matematiska modeller reda ut vad vi kan vänta oss. Vi försöker ta reda på vad som händer då länder öppnar upp igen och räknar samtidigt ut vad som händer då temperaturen ändrar och det blir höst. Det här är två faktorer som kan påverka spridningen av viruset.

Läget är ändå mycket osäkert. Vi tror att antalet smittade kommer att gå upp och ner i de länder som snabbt lättar på restriktionerna. Antalet coronafall kommer troligtvis att jämna ut sig under sommaren och sen stiga igen under hösten.

Ökningen av antalet smittade kommer troligtvis att vara mindre i de länder där det redan funnits många coronafall. Men jag kan ha fel. Vi känner inte heller till exakt hur det här viruset fungerar i ett fuktigt och hett klimat.

En del länder har valt att spåra de smittade, en del har valt att försöka kväva viruset. Vilken strategi fungerar bättre?

Att lyckas kväva viruset är mycket osannolikt i det här skedet av pandemin. Viruset är här för att stanna.

Vi kan koncentrera oss på att spåra virussmittor, sakta ner spridningen och vårda dem som smittas.

Att hålla fysiskt avstånd och ha god handhygien hjälper mot virusspridningen. Det talas mycket om ett möjligt vaccin, men det finns även vårdmetoder och mediciner som lindrar viruset.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel EU:n tartuntatautivirasto: Laumasuojaa ei saavuteta missään päin maailmaa ennen syksyä 2021skiven av Kirsi Heikel. Den har översatts av Frida Holmberg.



Source link