Fem dagars karantän ett viktigt sätt att öka personalstyrkan inom vården – vårdkedjan belastas av mycket mer än bara coronapatienterna


När hela vårdkedjan är stockad ända från specialsjukvård till hemvård skulle en kortare karantäntid för vårdpersonal göra mycket för att hjälpa upp personalläget.

Sjukvårdsdistrikten ser ännu inte något behov av beredskapslagen, utan ser samarbete och uppskjutna ingrepp som första lösningen.

Men många talar också för att en förkortad karantän för personal inom vården kan hjälpa situationen mycket.

– Det är mycket viktigt, rentav väsentligt. Om personalen insjuknar och är borta fem dagar eller tio dagar är det dubbelt längre frånvaro från arbetet om man har längre karantän och isoleringstid, säger överläkare Asko Järvinen vid HNS.

– Det är ju en av orsakerna till att några städer gått in för det. De vill försäkra sig om att sjukvårdspersonalen räcker, säger Mikko Pietilä, överläkare vid ÅUCS.

Järvinen förklarar att det med tanke på den stora smittspridningen är vettigare att få personal tillbaka på arbete än att hålla fast vid långa karantäntider för att utrota precis varje fall av smitta.

– Vi vet att den största smittsamheten finns dagarna innan man får symtom och ett par dagar efter det. Så har det varit också innan omikron och omikron är ännu snabbare, säger Järvinen.

Han tillägger att det mellan patient och vårdare inte just skett någon smitta alls i specialsjukvården, så länge rekommendationerna följts. Inom primär- och långvården där kontakten mellan vårdare och patient är långvarig är riskerna högre.

Just nu belastas vården hårt av att så många inom personalen är borta, antingen för egen sjukskrivning och isolering eller för att de är hemma med barn.

– Problemet är att personalen insjuknar på hemvården, hälsovårdscentraler, specialsjukvården, så hela kedjan är stockad, säger Järvinen.

En kvinna med kryckor och foten i paket väntar på perrongen på ett metrotåg.

Bildtext

Det är högsäsong också för benbrott på grund av halka just nu. Vården belastas av mycket mer än bara coronapatienterna.

Bild: Henrietta Hassinen/Yle

Normalbelastningen på sjukvården är stor också utan corona

Men det är inte bara coronaviruset som belastar vården.

– De andra patienterna har inte minskat i antal, säger överläkare Mikko Pietilä vid Åbo universitets centralsjukhus. Vi har ju hundratals patienter varje dag.

Via mejl bekräftar kommunikationsavdelningen vid ÅUCS att de har 796 patienter inskrivna för vård. 23 av dem vårdas för coronavirus.

HNS har 2000 bäddplatser och just nu är 144 inskrivna för coronainfektion. HNS kommunikationsavdelning kan inte ge en exaktare siffra än så på antalet bäddpatienter totalt just nu, men klart är att vården belastas av betydligt mer än coronapatienter. Det är dessutom högsäsong för både andra virusinfektioner och benbrott efter halka.

Coronapatienter ligger på sjukhus i fem, sex dagar mest för andnöd och feber

I jämförelse med intensivvård är sjukhusvården för coronapatienter mildare. Patienterna behöver vård för andnöd, feber och utmattning. Sjukhuspatienterna är i medeltal inskrivna i sex dagar, medianen är fem dagar, säger Mikko Pietilä vid ÅUCS.

– Just nu ser det ut som en mindre andel behöver intensivvård, men vi vet ännu väldigt lite om omikron, säger Mikko Pietilä.

Asko Järvinen önskar det gick att göra klarare skillnad på vårdbehovet för de som är vaccinerade och de som inte är det. Just nu finns det inte regelbunden statistik på det. Enligt den senaste genomgången efter jul var två tredjedelar av coronapatienterna på sjukhusen ovaccinerade. Många av de vaccinerade är intagna för helt andra orsaker och har sedan testat positivt på sjukhuset.

– Vaccinen spelar stor roll för hurdan sjukdomsbild man får, säger Järvinen.



Source link

Be the first to comment

Leave a Reply