Finansministeriet: Hållbarhetsunderskottet är mindre än tidigare men den ökade skuldsättningen medför risker för den offentliga ekonomin | Inrikes


Hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin är något mindre än tidigare, men fortfarande betydande. Det bedömer Finansministeriet i en ny rapport om den offentliga ekonomins hållbarhet.

Hållbarhetsunderskottet, alltså skillnaden mellan de offentliga inkomsterna och utgifterna på längre sikt, beräknas vara fyra procent i förhållande till Bruttonationalprodukten. Det betyder ungefär 10 miljarder euro på 2024 års nivå.

Jämfört med hösten 2019 har Finansministeriets uppskattning minskat. Då uppskattades hållbarhetsunderskottet vara 4,5 procent av BNP.

Enligt finansrådet Jenni Pääkkönen beror minskningen bland annat på uppdateringar och preciseringar som gjorts i kalkylerna.

– Å andra sidan har det uppskattade underskottet ökat i någon mån på grund av coronaviruset. Pandemins konsekvenser för underskottet är ändå väldigt osäkra. Bedömningen preciseras senare, säger hon.

Rapporten tar inte heller ställning till åtgärder som krävs för att minska hållbarhetsunderskottet. Enligt rapporten underlättas ändå inte hållbarhetsgraden av att födelsetalen återgår till den genomsnittliga nivån i början av 2000-talet.

Kommunerna tar den ekonomiska smällen

Också den stigande medelåldern i Finland påverkar ekonomin – enligt ministeriets rapport framförallt på två sätt.

Eftersom mängden seniorer ökar blir också trycket högre på hälso-, omsorgs-, och pensionsutgifterna. Samtidigt försvagas ekonomins tillväxtmöjligheter av att befolkningen i arbetsför ålder minskar.

Enligt rapporten är det alltså omöjligt att undvika att äldreomsorgskvoten försämras. Trots att Finland har en ökning av födelsetalen tar det tid innan den ökade nativiteten återspeglas i antalet personer i arbetsför ålder.

Ökad arbetskraftsinvandring har en snabbare och gynnsammare effekt på den långsiktiga hållbarheten. Det förutsatt att invandrarnas genomsnittliga sysselsättnings- och lönenivå inte väsentligt avviker från majoritetsbefolkningen.

Framförallt är det kommunerna som tar smällen av att medelåldern stiger. Det beror på att kommunernas ansvarar för social- och hälsovårdstjänsterna.

Offentliga finanserna måste stärkas med fem miljarder euro

Enligt Finansministeriet kommer skuldkvoten inom den offentliga ekonomin att öka till nästan 80 procent på några år på grund av coronaviruspandemin.

Stabiliseringen av skuldkvoten förutsätter en anpassning på ungefär fem miljarder euro.

För att skuldkvoterna ska kunna återställas till nivån före coronaviruspandemin, alltså under 60 procent fram till år 2035, krävs en dubbelt så stor anpassning.

Däremot underlättar den låga räntan skuldhanteringen på den offentliga skulden. Trots det uppvisar staten och lokalförvaltningen ett så stort underskott att skuldkvoten ökar trots den låga räntan.

Det beror delvis på att avkastningen på arbetspensionsfondernas tillgångar har sjunkit i och med de sjunkande räntorna. Det betyder att de låga räntorna försvagar den offentliga ekonomin som helhet.

Den låga räntenivån beror dessutom på att tillväxtutsikterna för ekonomin är svaga.



Source link