Finansministeriets kanslichef Hetemäki försöker finna vägar ut ur coronakrisen: “Hälsan måste gå först” | Inrikes



Finansministeriets högsta tjänsteman Martti Hetemäki leder en arbetsgrupp vars uppdrag är att utarbeta förslag på hur Finland ska ta sig ur coronakrisen. En sak är redan klar: Statsskulden kommer att öka betydligt.

Det är en fåordig Martti Hetemäki som stegar ut på det tomma Senatstorget för att ge en intervju till Svenska Yle.

Finansministeriets kanslichef är känd som en arbetsmyra av rang och det är inte lätt att finna tid för en intervju i den fullspäckade kalendern.

Dygnets timmar är också få i förhållande till uppdragets storlek. Hetemäki leder en arbetsgrupp som har i uppdrag att komma med förslag på hur Finland ska ta sig ur coronakrisen. Och det på ett sätt som minimerar de ekonomiska och sociala skadorna.

Hur det här exakt ska ske är det ändå för tidigt att ta ställning till, säger Hetemäki som förväntas presentera en första rapport till regeringen den första maj.

En sak som ändå är klar är att statsskulden kommer att öka betydligt. Så sent som i februari 2019 förslog Hetemäki med sina kolleger på ministeriet att de offentliga utgifterna måste skäras ner och att skattehöjningar även skulle kunna komma på fråga.

Hur ser en tjänsteman som länge haft som uppgift att få ner statsskulden på konsekvenserna av de drastiska finanspolitiska omprioriteringarna?

– Det innebär att hållbarhetsgapet ökar och att vi måste höja sysselsättningen samt få till stånd ökad tillväxt.

Efterlyser höjd sysselsättningsgrad

Hetemäki tror att det bästa sättet att se till att prislappen fördelas på ett socialt rättvist sätt är att se till att sysselsättningsgraden ökar. Skattehöjningar vill han inte ännu tala om i det här skedet.

Otåligheten att lyfta begränsningarna ökar i samhället, inte minst hos näringslivet som inom många sektorer tagit en hård smäll. Hetemäki säger inte om arbetsgruppen pressas hårt av intressegrupperna, men konstaterar att det är hälsan som måste gå först.

Hetemäki är inte pigg på att spekulera kring huruvida den svenska coronastrategin varit lyckad, men säger att det ännu är för tidigt att ta ställning till vem som valt den bästa strategin.

Det som ändå är uppenbart är att coronaviruset påverkar hela världsekonomin och också hela EU. De europeiska ledarna har ändå kommit på kant när det gäller den ekonomiska krishanteringen.

De nordeuropeiska länderna har till exempel motsatt sig att gå in för gemensamma skulder med andra länder. Det här har lett till att Frankrikes president Macron varnat för att EU kan brista som politiskt projekt. Borde Finland ändra på sin strikta linje?

– Det är regeringens sak att ta ställning till, säger Hetemäki.

Det här blir med all sannolikhet det sista betydande uppdraget i egenskap av kanslichef som Martti Hetemäki axlar. Efter några månader tillträder han som arbetslivsprofessor vid Helsinki Graduate School of Economics.

Har coronakrisen, som verkar få många etablerade ekonomiska teorier i gungning på ett sällan skådat sätt, också ändrat på Hetemäkis tänkande?

– Jo man måste ha en öppen inställning i och med den här krisen. Det är jobbigt men intressant.



Source link