Finländska Heidi Jokinen leder globala flickscoutrörelsen: “Flickor är mer utsatta för våld när samhället lever bakom lyckta dörrar” | Inrikes


Trots att scoutrörelsen ursprungligen var tänkt för pojkar, tog flickor runt om i England snabbt själv initiativ till scoutaktiviteter. I dag är rörelsen världsomspännande och leds av en finländare.

Från scoutkåren Tornipääskyt (sv. Tornsvalorna) i Åbo och via en mängd olika uppdrag nationellt och internationellt har Heidi Jokinen stigit till att leda en global rörelse som arbetar för flickors och kvinnors rättigheter.

Handlingskraftiga, pålitliga och patriotiska män i imperiets tjänst. Det var scoutrörelsens grundare Robert Baden-Powells klara tanke och målsättning när utbildningsprogrammet för brittiska pojkar lanserades år 1907.

Men snart stod det klart att det inte bara var pojkar som fann aktiviteterna föreskrivna i Baden-Powells Scouting for Boys roliga. Flickorna ville absolut inte gå miste om äventyret för sin del.

Snart bildade de patruller och sydde ihop egna uniformer runt om i kungariket och röster höjdes för att de skulle antas som medlemmar i rörelsen.

Men det fick de inte.

Flickor får egen organisation

Trots att Baden-Powell sägs ha varit nöjd över att scoutingen blev populär bland flickor, höll han fast vid traditionella viktorianska värderingar.

Enligt dem skulle flickor inte konkurrera med män när det gällde fysiska aktiviteter och äventyrlighet. Flickorna tjänade bättre imperiet genom att ägna sig åt husliga sysslor som att sy.

Vi ger verktyg och möjligheter åt flickor och unga kvinnor att axla ledarskapsroller

Men efter att hundratals flickor deltog i den stora scoutparaden i Crystal Palace i London år 1909, visste Baden-Powell att flickorna inte gick att ignorera.

Lösningen fick bli att ett separat flickscoutförbund, lett först hans fru Agnes och därefter av hans syster Olave, grundades.

Nästan omedelbart blev organisationen internationell och i dag är flickscoutrörelsen Wagggs aktiv i 150 länder och en global förespråkare av flickors och unga kvinnors rättigheter.

Och sedan juni i år leds organisationen, med 10 miljoner medlemmar, av finländska Heidi Jokinen.

– Vi ger verktyg och möjligheter åt flickor och unga kvinnor att axla ledarskapsroller genom vårt utbildningsprogram och genom att ge dem plattformar att påverka.

Hemma från Åbo

Jokinen, som kommer från Åbo, har varit scout sedan hon gick med i scoutkåren Tornipääskyts vargungar som barn.

Efter det har hon haft en mängd olika uppdrag inom scoutingen, och det är just variationen som fått henne att fortsätta i vuxen ålder.

Hon säger att scoutingen har gett henne färdigheter som kommit väl till pass också professionellt.

Jokinen är präst och har disputerat i teologi. I augusti börjar hon jobba som universitetslärare i teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi.

Nu tar hon sig an en utmaning och möjlighet som endast tillfallit två finländare före henne. I början av 1950-talet leddes organisationen av Sylvi Visapää och 1984-1987 höll Doris Stockmann i spakarna.

Coronaviruset har inneburit att Jokinen får forma ledarskapet enligt helt nya modeller.

– Normalt innebär uppdraget ju en hel massa resande, men så är det inte alls nu, jag leder organisationen hemma från köksbordet, så att säga.

Heidi Jokinen




Heidi Jokinen
scoutrörelsen

Vi tycker det är viktigt med en andlig dimension, men vi ger inga råd till nationella medlemmar hur de ska göra

Paradoxalt nog har det inneburit att hon känner sig nästan mer närvarande, eftersom hon nu avsätter mycket tid till individuella möten med medlemsorganisationernas representanter.

Pandemin har också inneburit att scoutaktiviteter måste arrangeras på distans när samhällen runt om världen satt locket på sociala aktiviteter.

Restriktionerna som införts har också inneburit att många flickor och kvinnor är mer utsatta än under normala omständigheter.

– Eftersom samhället levt bakom lyckta dörrar, har flickor och kvinnor varit i en mer utsatt situation. Flickor och kvinnor utsätts oftare för våld i hemmet, vilket många experter också påpekat.

Fördömer rasism

I samband med coronaepidemin har också protester mot polisvåld i USA aktualiserat en debatt om kolonialismens arv i Europa.

På flera håll har statyer som avbildar män som deltagit i det koloniala förtrycket rivits ner och även statyn på Robert Baden-Powell i hamnstaden Poole i södra England har flyttats bort av säkerhetsskäl.

Eftersom Baden-Powell, som var brittisk officer och deltog i imperiets krigföring, intar en så central plats för hela scoutrörelsen, har det inte varit det enklaste att hantera hur man ställer sig till rörelsens grundare idag.

– Som en gammal rörelse är det sant att vi genomgått en mängd olika faser. Men som en global organisation idag fördömer vi naturligtvis alla former av rasism.

Religionens roll

Traditioner är viktiga inom scoutingen, men i och med att samhället ändras måste gamla värderingar anpassas till dagens samhälle.

En fråga som till exempel i Finland kan upplevas som kontroversiell, är hur stor plats religionen ska ha inom scoutingen.

I det ursprungliga scoutlöftet lovar scouterna att tjäna gud, men i mera sekulariserade samhällen kan religion anses vara en privatsak som inte ska utgöra en så fundamental del av scoutingen.

Jokinen påpekar att alla världsreligioner idag är representerade inom Wagggs.

– I det ursprungliga löftet refererar man också till att tjäna kungen. I Wagggs tycker vi idag det är viktigt med en andlig dimension, men vi ger inga råd till nationella medlemmar hur de ska göra. Vi utgår från att de vet vad som är bäst just för dem, säger Heidi Jokinen.



Source link