Flytten till glesbygden – paret Palonen valde lugnet i Dalsbruk över Reso | Åboland


Sedan våren, då coronaviruset började sprida sig i Finland, har bland annat skärgården sett en överraskande vändning i befolkningsstatistiken. Inflyttningen till glesbygden har ökat bland annat för att många kunnat börja jobba mer på distans.

Paret Richard och Pipsa Palonen hör till dem. De beslöt sig i somras för att flytta från Reso, med 24 000 invånare, till Dalsbruk på södra Kimitoön med dryga 1000 invånare.

För Richard, som jobbar inom IT-sektorn, är avståndet till jobbet en dryg timme med bil. Men tack vare distansjobb har han inte behövt åka till Åbo mer än ett par gånger sedan flytten, för jobbet det vill säga.

– Vi har nog haft ärende till Åbo flera gånger i veckan nästan varje vecka på grund av renoveringen. Men när den är färdig tror jag inte att vi kommer att behöva just någonting som inte skulle finnas här, säger han.

Richard Palonen lyfter på några bräder på husets terass.




Det finns ännu en hel del småsaker som ska fixas på huset och på gården, Richard hoppas de ska bli färdiga innan barn nummer två kommer.
Richard Palonen lyfter på några bräder på husets terass.
Bild: Amanda Vikman/Yle
person,richard palonen

Orten var ny för paret, men inte helt obekant för Richard som bodde i Nagu som liten. Pipsa däremot är helt finskspråkig och född och uppvuxen i Ilmajoki, 70 kilometer öster om Vasa.

– Det här är ju som en dröm, kan du förstå att vi har en myr alldeles intill huset? Jag älskar dem och de påminner mig om min hemort. Jag njuter av lugnet och grannarna har varit väldigt välkomnande, säger hon.

“Jag är ingen people-person”

Förutom några besök på Kimitoön sommartid, och barndomsminnen från skärgården, visste de inte så mycket om Dalsbruk. Men de tog reda på att det fanns ett tvåspråkigt dagis, och även för den finskspråkiga skolans del ser det tillsvidare ljust ut.

– Vi har faktiskt inte bestämt oss för om barnen ska gå på skola på svenska eller finska. Här kan man ju i alla fall välja. En viktig faktor var såklart även priset. För samma pris som vi fick det här huset hade vi fått något mycket mindre, med mindre gård, närmare Åbo, säger Richard Palonen.

Ett litet barn på en blå tramptraktor, på en terass, skogen i bakgrunden.




Blir det skola på svenska eller finska? Båda alternativen är möjliga även i lilla Dalsbruk.
Ett litet barn på en blå tramptraktor, på en terass, skogen i bakgrunden.
Bild: Amanda Vikman/Yle
barn (åldersgrupper)

Även om de bodde intill skogen och en löpbana i Reso, trivdes de inte med den konstanta strömmen av människor och ljud som hör till staden. Båda gillar naturen, tryggheten och lugnet på den lilla ort som Dalsbruk.

– Ingen av oss är egentligen en “people-person”, så vi har inget behov av att röra oss bland en massa människor. Det viktigaste är att man trivs här, att huset känns som ett hem, säger Richard Palonen.

50 000 euro på en inflyttningskampanj

Både i Pargas och på Kimitoön har nettoinflyttningen ökat. Mellan april och juli i år har inflyttningen till Pargas ökat med 85 procent jämfört med samma period i fjol. I år har också sju fritidsbostäder ändrats till bostadshus i Pargas, och det har kommit in ytterligare tio förfrågningar om processen.

De senaste tio åren har invånarantalet på Kimitoön dalat. In- och utflyttningen har varit ungefär lika stor, men åldersstrukturen gör att det dör flera än det föds i kommunen.

Sedan 2009 har befolkningsmängden på Kimitoön minskat med nästan 10 procent, från 7298 till 6644 invånare i fjol. Men nu har det vänt och om trenden fortsätter får man kanske skriva in ett plus i kanten för befolkningsbokslutet vid årsskiftet.

– Vi tolkar de här siffrorna försiktigt positivt. Fram till juli i år har antalet invånare ökat med 17 personer. Det är inte jättemycket, men det är i alla fall en ökning, säger kommunens utvecklingschef Gunilla “Gilla” Granberg.

Häst och riddare på tornerspel.




September Open är en populär tillställning som lockat tusentals besökare till Dalsbruk.
Häst och riddare på tornerspel.
Bild: Marie Söderman / Yle
tornerspel,Taalintehdas – Dalsbruk,september open

Både mäklare, medier och forskare rapporterar om ett uppsving på glesbygden sedan coronaepidemin bröt ut.

Lägligt nog har Kimitoön i år valt att satsa mer än någonsin på att marknadsföra kommunen som ett lockande alternativ att flytta till. Kommunen har satsat 50 000 euro på marknadsföring av orten bland annat i olika dagstidningar, på bussar, mässor och i sociala medier.

Pengarna skulle i vanliga fall bland annat ha använts för den medeltida marknaden September Open.

– Så här stor satsning har vi aldrig förut gjort. Det är ett långsiktigt arbete. Kampanjen är bred och vi har tusentals reaktioner och kommentarer på våra Facebook-kampanjer och över 320 000 klickar bara på vår reklam på Huvudstadsbladet, för att bara nämna några exempel. Det är folk som helt enkelt märker att Kimitoön finns nu, säger Granberg.

Citylanttisar

Gilla Granberg säger att man nu också har hittat en ny målgrupp att ställa in siktet på. Hon kallar dem för “citylanttisar”.

– Det går inte att sikta brett på hela Finland, därför har vi vaskat fram vilka sorters människor som är benägna att flytta hit. Det handlar om fritidsboende, barnfamiljer i Åbo och närkommuner. Citylanttisarna har vi däremot inte tänkt på förut. De kanske bor och jobbar i en lägenhet i Åbo men drömmer om livet på landet, berättar Granberg.

Kuvassa on ihmisiä liukuportaissa Helsingissä elokuussa 2020.




Kimitoön har riktat in sig på en ny målgrupp – citylanttisar som drömmer om ett hem på landet.
Kuvassa on ihmisiä liukuportaissa Helsingissä elokuussa 2020.
Bild: Silja Viitala / Yle
Helsingfors,augusti,2020,COVID-19,coronavirus,coronavirus disease,Wuhan-coronavirus,koronaviruspandemi,coronavirusutbrottet i Finland 2020,coronavirusutbrottet i Europa 2020,pandemier,smittsamma sjukdomar,epidemier,andningsskydd,ansiktsmasker,kollektivtrafik,Helsingforsområde kollektivtrafik,människor,Helsingforsregionens trafik (HRT),Helsingfors metro,metro ,metrostationer,rulltrappor

Hon säger att den här gruppen upprätthåller väldigt aktiva facebookgrupper och typiskt består av människor som har ett flyttbart jobb, till exempel inom IT eller design.

Men med tanke på jobb, rubriceras det just nu om samarbetsförhandlingar titt som tätt i Finland.

– Det är ett svårt läge på det sättet, men samtidigt finns det branscher som det går bra för, som inom byggbranschen. Sen är det många som kan pendla, allt fler bor på en plats och pendlar till jobbet på annan ort, säger Granberg.



Source link