Forskargrupp: Så många kan hamna i intensivvård 


Ta efter Kina och minska alla sociala kontakter till ett minimum annars riskerar tusentals svenskar behöva intensivvård till sommaren. Det är slutsatserna i en rapport om det nya coronaviruset som släpps idag.  

Ett flertal forskare, främst från Umeå universitet, målar upp en bild av ett land med tusentals personer på intensiven och ett sjukdomsutbrott som sträcker sig in på hösten.  

– Det vi tycker oss se är att behovet av intensivvård överstiger med många gånger kapaciteten som finns idag utifrån de bästa gissningarna vi kan göra idag av spridning och konsekvenser, säger Joacim Rocklöv. 

I prognosen presenteras nio scenarier med olika typer av åtgärder vilket ger olika utfall – allt ifrån noll döda på grund av avsaknad av intensivvårdsplatser, upp till 40 000 i de mest skrämmande scenarierna.  

”Intensivvårdsplatser kommer att saknas”

I prognosen uppges att behovet av intensivvårdsplatser som mest kommer landa någonstans mellan fyra och 20 gånger över kapaciteten om man fortsätter med nuvarande strategier för att stävja sjukdomen.  

I rapporten uppskattas mellan 6000 och 32.000 svenskar kunna dö till följd av sjukdomen på grund av avsaknad av intensivvårdsplatser, om man fortsätter med samma åtgärder som idag. 

Är det inte problematiskt att gå ut med sådana här siffror innan de granskats av andra forskare som är brukligt i akademiska sammanhang? 

– Jo absolut, men man kommer kunna bedöma den för den kommer att ligga ute och man får absolut välja att inte tro på det, svarar Joacim Rocklöv. 

Men osäkerheterna är ju väldigt stora? 

– I vår rapport har vi försökt beskriva osäkerheterna för att ge ett rimligt intervall. Om alternativet är att inte fundera på och förbereda vård och samhälle och försöka göra något åt det här så tycker jag att det är viktigt att undersöka såhär, säger Joacim Rocklöv. 

Social distansering av yttersta vikt 

Alla konstaterat smittade patienter på sjukhus ska enligt Rocklövs förslag isoleras och människor med symptom bör sätta sig själva i en strikt karantän. Dessutom vill forskarna bakom rapporten se en väldigt stark social distansering.  

De sociala kontakterna bör minskas med 75 procent mot vad vi vanligtvis har, och med 50 procent jämfört med hur det är i dagsläget för att smittspridningens kurva ska plana ut. 

“Stora osäkerheter i beräkningarna” 

Måns Rosén, epidemiolog och tidigare myndighetschef för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering anser att det finns osäkerheter i modellen. 

-Min huvudinvändning är att modellerna inte alls försöker beräkna de negativa effekterna för folkhälsan av de åtgärder som föreslås. Vad innebär massarbetslöshet och svåra ekonomiska och sociala konsekvenser för folkhälsan? Jag vet inte och ingen annan i världen verkar ha räknat på det vilket jag tycker är bekymmersamt, säger han. 

SVT har tidigare rapporterat om att stämningen mellan Folkhälsomyndigheten och en del av Sveriges forskarkår är spänd, och att åsikterna går isär kring hur man bäst ska hantera virusutbrottet.  

Johan Giesecke, smittskyddsexpert och professor vid Karolinska institutet har invändningar mot rapporten. Han menar att det är ovetenskapligt att publicera en artikel som inte blivit granskad av andra forskare, så kallad peer-review, och anser att modellen bygger på ett felaktigt underlag.

”Helt orealistiskt”

-Modellen utgår sig från att alla människor blandar sig med varandra vilket är helt orealistiskt, säger Johan Giesecke.

Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet menar att den här typen av prognosberäkningar är viktiga. 

-Det är väldigt positivt med en sån här analys, först när sådana finns kan man diskutera och kritisera modellantaganden. 10 000-kronorsfrågan är såklart vilket av scenarierna vi befinner oss i nu, och det tror jag ingen kan göra annat än gissningar, skriver han i ett mail till SVT. 

“Vi saknar fortfarande fakta” 

Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet är i grunden positiv till att man gör sådana här rapporter. 

– Den här typen av matematiska modeller är förenklingar av verkligheten, men man kan få hjälp att se vad olika typer av preventiva åtgärder kan ha för effekt.

”Fakta saknas för grundläggande prognoser”

Men han anser också att vi fortfarande saknar grundläggande fakta för att kunna göra korrekta prognoser, till exempel hur många som har milda symptom eller är asymtomatiska och därför inte konstaterats ha sjukdomen. Det ger effekter på hur hög dödligheten är av viruset, och hur många som kan tänkas behöva intensivvård. 

–  Jag tycker att man ska vara försiktig när man inte vet grundvariablerna. Det ser man också i den här modellen, att vårdbehov och antal döda varierar väldigt mycket mellan olika scenarier. Det speglar att det finns många osäkerhetsfaktorer och det är mycket svårt att förutse hur hårt belastad sjukvården kommer att bli, säger Jan Albert.

Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet menar att den här typen av prognosberäkningar ändå är viktiga. 

-Det är väldigt positivt med en sån här analys, först när sådana finns kan man diskutera och kritisera modellantaganden. 10 000-kronorsfrågan är såklart vilket av scenarierna vi befinner oss i nu, och det tror jag ingen kan göra annat än gissningar, skriver han i ett mail till SVT. 

Folkhälsomyndighetens presschef svarar i sms till SVT att man ”avstår från att kommentera siffrorna”.

-Det behövs en vetenskaplig granskning av siffrorna, och det gör andra forskare, skriver Smittskyddsmyndighetens presschef Christer Janson i ett sms.



Source link