Godkända vaccin mot covid-19 snarlika – det skiljer dem åt



Två vaccin mot covid-19 har nu godkänts för användning i EU och Sverige: ett från Moderna, ett från Pfizer/Biontech. De är baserade på exakt samma teknik, säger virologprofessorn Ali Mirazimi. Bara en sak skiljer dem åt.

Totalt 3,6 miljoner vaccindoser från Moderna – som räcker till 1,8 miljoner människor – har nu säkrats för Sveriges del i kampen mot coronaviruset.

Det står klart sedan EU:s godkännande på onsdagen.

– Det är jättebra. Nu när vi har fler vaccindoser kan vi vaccinera lite mer aggressivt, säger Ali Mirazimi, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet, till TT.

Klarar olika temperatur

Sedan tidigare har EU även godkänt vaccin från en annan tillverkare: Pfizer/Biontech. Det är snarlikt med Modernas vaccin, enligt Ali Mirazimi.

– De (vaccinen) är baserade på exakt samma teknik. Det skiljer sig i stort sett inget, mer än att det är olika företag som tagit fram dem, och att Modernas vaccin bättre klarar av varmare temperaturer.

Läs mer: Tappat luktsinne tydligt tecken på covid-19

Enligt Ali Mirazimi klarar Modernas covid-19-vaccin förvaring i minus 20 grader, medan Pfizer/Biontechs vaccin kräver minus 70 grader.

– Det är den stora skillnaden, betonar Ali Mirazimi.

En annan vaccinkandidat, som ännu inte godkänts inom EU, är Astra Zenecas. Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström hoppas på ett godkännande i slutet av januari, men har betonat att man inväntar en stor amerikansk studie.

“Bekväm med alla tre”

Ali Mirazimi säger att Astra Zenecas vaccin “ser jättelovande ut” och att det kommer att klara värme ännu bättre än både Moderna och Pfizer/Biontechs vaccin.

Skulle du vara bekväm med att ta vilket vaccin som helst som får godkänt?

– Som forskare – ja. Nu blev jag själv covid-sjuk och har ett jättebra immunförsvar, så jag kommer inte att stå först i kö. Bland de tre som vi pratat om ser resultaten väldigt bra ut, säger Ali Mirazimi och syftar på Astra Zeneca, Pfizer/Biontech och Moderna.

– Jag känner mig säker med alla tre.

Fakta: Så testas och godkänns ett vaccin

Vacciner godkänns oftast gemensamt inom EU. Det är en process där två länder är så kallade rapportörer och sammanställer alla nödvändiga uppgifter, som sedan granskas av experter från samtliga medlemsländer. Det slutgiltiga beslutet tas av EU-kommissionen.

Proceduren inleds med att en tillverkare skickar in en ansökan om att få sälja ett vaccin.

Tillverkaren är skyldig att tillhandahålla resultat från alla kliniska studier som utförts, tillsammans med tidigare laboratorieförsök, djurförsök samt information om tillverkningsprocesser och kvalitetskontroll.

De kliniska studierna, på människor, utförs i tre steg av tillverkaren:

Fas 1 – Vaccinet testas på en liten grupp personer, för att kontrollera hur kroppen reagerar och utesluta akuta säkerhetsrisker. Detta är som regel första gången preparatet testas på människor.

Fas 2 – Fler personer testas, för fortsatta studier av biverkningar. Dessutom undersöks om kroppen utvecklar immunsvar i form av antikroppar.

Fas 3 – Vaccinet testas på ett betydligt större antal personer, för att undersöka om det skyddar mot infektion. Två grupper behandlas med antingen vaccin eller en verkningslös saltlösning. Vare sig forskarna eller försökspersonerna vet vem som behandlas med vad – den uppgiften hålls hemlig tills studien utvärderas. Efter ett fastställt antal sjukdomsfall jämförs grupperna. Om tillräckligt många fler personer smittats i kontrollgruppen jämfört med den vaccinerade gruppen bedöms vaccinet som fungerande. I vissa fall görs en kontroll i halvtid. Om resultatet då visar en tydlig effekt erbjuds det verksamma vaccinet av etiska skäl ofta även till kontrollgruppen. Om det tvärtom ser verkningslöst ut kan försöket avbrytas.

Om sjukdomen som vaccinet ska skydda mot är mycket sällsynt går det inte att vänta på att tillräckligt många ska bli smittade. I sådana fall kan det räcka med att mäta halten av antikroppar.

För att vaccinet ska godkännas ska det vara en rimlig balans mellan nytta och risk. Vid svåra sjukdomar kan högre risk för biverkningar tolereras, och vice versa.

Efter ett godkännande finns ofta krav på fortlöpande utvärdering, för att exempelvis spåra sällsynta biverkningar som blir märkbara först då ett stort antal människor vaccineras. Även risk för smittspridning och immunitetens varaktighet utvärderas.

När vaccinet är godkänt offentliggörs all vetenskaplig dokumentation som legat till grund för godkännandet.

Källa: Läkemedelsverket





Source link