Guide: De muterade virusvarianterna | SVT Nyheter


Vilka är de nya virusvarianterna?

  • En brittisk virusvariant misstänks ha debuterat i september och har sedan dess tagit över smittspridningen på de brittiska öarna. Fall har har hittills konstaterats i mer än 50 länder, däribland Sverige.
  • En sydafrikansk variant upptäcktes i oktober och smittfall har hittills upptäckts i mer än 20 andra länder.
  • En brasiliansk variant uppstod troligen i redan i juli men har fortfarande liten spridning till övriga världen. Den kartläggs just nu av japanska forskare sedan en brasiliansk familj som varit i Amazonas testats positivt i Japan.

För coronavirus, liksom i stort sett alla andra virustyper, är återkommande mutationer en naturlig del av biologin och en förutsättning för fortlevnad. Oftast innebär mutationerna att infektionen blir lindrigare. Detta rent evolutionärt eftersom ett virus som gör de smittade så sjuka att de inte orkar träffa andra individer, eller rentav dör, får svårt att sprida sig. 

Vad kännetecknas de av?

Samtliga tre varianter har mutationer i sitt spikprotein, virusets ”klubbor” som känner igen värdens celler, binder sig till dem och gör det möjligt för viruset att ta sig in och föröka sig. Det här är mutationer som troligen gör att varianterna har lättare att sprida sig.

Exakt hur mycket lättare är fortfarande oklart. Tidigare trodde forskarna att den brittiska varianten var 70 procent mer smittsam än ”originalviruset”. Det har nu justerats ned till mellan 30 och 50 procent.

De sydafrikanska och brasilianska varianterna bär dessutom på ytterligare en mutation (benämnd E484K) som forskarna tror kan lura immunförsvaret så att det inte ”minns” viruset och hur kroppen kan bekämpa det. Dessa virusvarianter har därför troligen lättare att återinfektera individer som redan haft covid-19.

Är varianterna farligare och fungerar vaccin?

Uppgifterna om muterade virusformer väcker säkert oro hos många människor, men det finns i nuläget inga data som tyder på att de ger svårare infektion eller sjukdomsförlopp än det ”ursprungliga” SARS CoV.

Dagens vaccin har tagits fram utifrån det ursprungliga viruset men innehåller en relativt stor variation av olika antikroppar. Om någon av dem skulle tappa sin funktion gentemot muterade virus är forskarna ändå övertygade om att vaccinerna skyddar ändå – åtminstone mot allvarlig sjukdom.

Men hur starkt skyddet blir vet man inte. Det är föremål för intensiv forskning och WHO uppmanar alla länder att dela med sig av sina senaste forskningsrön om viruset.

I ett värsta-scenario – där viktiga antikroppar i vaccinen blir helt verkningslösa mot muterade virus – kan vaccinen ändras så att de fungerar på de nya virusvarianterna. Enligt industrin skulle det kunna ske så snabbt som på några veckor.

Varför behövs åtgärder?

Trots att de muterade virusen inte anses vara extra farliga görs det stora ansträngningar för att hindra dem att spridas. I julas införde till exempel flera länder inreseförbud från Storbritannien och Danmark. Storbritannien har i sin tur infört stopp för inresor från Sydamerika och Portugal.

Folkhälsomyndigheten uppmanar de regionala smittskydden att vara extra vaksamma på smittoutbrott kopplade till utlandresor. Positiva provresultat från dessa ska undersökas och dna-sekvensieras för att upptäcka eventuella mutationer. Hittills har dock laboratoriekapaciteten varit för låg för att detta ska vara möjligt fullt ut, och mörkertalet kan vara stort.

Ju mer spridning muterade virus får, desto större blir sannolikheten att ytterligare förändringar uppstår. Om det skulle etableras en variant som är verkligt vaccinresistent, finns det risk att alla de vaccinationer som gjorts hittills måste göras om.



Source link