Guide: Svar på alla frågor om vaccinerna


Hur säkra är vaccinerna? 

För alla vacciner som godkänns för användning i Sverige har nyttan bedömts vara betydligt större än risken för allvarliga biverkningar. Bedömningen grundar sig på att tiotusentals människor först testat vaccinerna, utan att allvarliga biverkningar har upptäckts. Sällsynta biverkningar går aldrig att utesluta, och upptäcks först när ett stort antal personer vaccinerats och tillräckliga uppföljningsdata finns.

Hittills finns det inga fastställda orsakssamband mellan några okända biverkningar och vaccinerna, enligt Läkemedelsverket.

Vilka biverkningar har rapporterats in?

Läkemedelsverket sammanställer inrapporterade misstänkta biverkningar här.

Än så länge har mest lindriga biverkningar, som ömhet i armen, trötthet och feber rapporterats in. Flera dödsfall bland äldre har inträffat efter vaccinering, och utreds av Läkemedelsverket. Hittills har ingenting framkommit som gör att vaccineringen behöver avbrytas.

När får jag vaccin?

Vaccineringshastigheten bestäms främst av hur många doser som läkemedelsbolagen hinner producera och leverera till regionerna. Här kan du följa hur det går.

Enligt den nationella vaccineringsplanen ser prioritetsordningen för vilka som erbjuds vaccin ut så här just nu:

  • Fas 1: Personer som bor på särskilda boenden för äldre eller har hemtjänst. Personal inom hälso- och sjukvård som arbetar med denna riskgrupp. Vuxna som lever tillsammans med någon som tillhör denna riskgrupp.
  • Fas 2: Övriga personer som är 70 år eller äldre. De äldsta vaccineras först. Personer som är 18 år och äldre och som får insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Detta gäller även personer som är 18 år och äldre och som har beslut om assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken Personal inom vård och omsorg, inklusive LSS, som arbetar nära patienter och omsorgstagare.
  • Fas 3: Övriga vuxna personer som tillhör en riskgrupp. Arbetet med att specificera dessa grupper pågår.
  • Fas 4: Vuxna som inte tillhör en riskgrupp.

Regionerna har möjlighet att tidigarelägga vaccinering av viss vårdpersonal. Än så länge rekommenderas inte barn under 18 år vaccination. För barn som har vissa sjukdomar eller tillstånd som kan innebära en ökad risk för svår covid-19-sjukdom kan vaccination i vissa fall ändå diskuteras med barnets läkare. Läs mer här.

Jag är allergisk, ska jag ändå vaccinera mig? 

Ett fåtal fall av allvarlig, men övergående, allergisk reaktion har observerats efter vaccinering. Orsaken misstänks vara en komponent som finns i båda vaccinerna (Pfizer/Biontech och Moderna) som kallas polyetylenglykol (PEG).

Personer med denna allergi avråds just nu från vaccination. 

Olika vacciner har olika innehåll, så svaret beror på vilket vaccin som är aktuellt och vilken typ av allergi du har. För godkända vaccin finns produktinformation med innehållsförteckning av vaccinet och information kring om en allergi utgör ett hinder för vaccination.

Inför vaccinationen kommer du att fylla i en hälsodeklaration där du får uppge om du någonsin har fått en svår allergisk reaktion eller andningsproblem efter tidigare vaccinationer. 

De nu godkända vaccinerna är inte tillverkade i ägg och innehåller inte laktos.

Är det någon skillnad på vaccinerna och får man välja vilket man tar?

Nej, inte i nuläget. Just nu är två vaccin godkända för användning inom EU och i Sverige från Pfizer / BioNtech och Moderna. De är ungefär lika effektiva, nära 95 procent, och görs med samma nya genteknik som kallas mRNA. Vaccinerna innehåller inga virusdelar, utan genetisk information om viruset, mRNA, som kapslas in i en fettkula och skickar meddelande till våra egna celler att börja tillverka delar av coronaviruset som immunförsvaret sedan reagerar på. 

EU granskar också data från AstraZeneca och Janssen, som båda är så kallade vektorvaccin. De görs med en liknande genteknik som mRNA-vaccinerna, men här används ett snällt förkylningsvirus som förvaring av genetisk information om coronaviruset istället för en fettkula för att skicka meddelande till cellerna att börja tillverka virusdelarna. 

Janssen försöker ta fram ett vaccin som, till skillnad från övriga, bara behöver ges i en dos.

Kan jag fortfarande bli smittad av covid-19 efter att jag vaccinerat mig?

Ja, Pfizer/ BioNtechs och Modernas vaccin ger ett skydd mot sjukdomen på upp till 95 procent hos dem som vaccineras, vilket innebär att de flesta, men inte alla, får ett heltäckande skydd. 

Det tar också ett tag innan vaccinet ger effekt. Efter första dosen tar det ungefär tio dagar innan ett visst skydd finns i kroppen, men man är fortfarande mottaglig för infektionen. Först några dagar efter andra dosen, som ges tre till fyra veckor senare, har man ett fullgott skydd.

Kan jag smitta andra efter att ha vaccinerat mig? 

Det kan finnas en sådan risk. Vaccinerna ger ett mycket högt skydd mot att bli sjuk i covid-19, men det är fortfarande osäkert om de även stoppar människor från att infekteras av viruset, och sprida det vidare. Israel har vaccinerat flera miljoner av sin befolkning med Pfizer / BioNtechs vaccin, och där kan man redan nu se en stor minskning av smittspridningen i den vaccinerade gruppen, vilket talar för att sprutorna bidrar till minskad spridning.

Hur länge räcker skyddet? 

Det vet vi ännu inte. Vi har bara data sedan i somras, då vaccinerna började testas storskaligt på människor.

Fungerar vaccinet på de muterade virusvarianterna?

Det finns preliminära data som pekar på att både Pfizer / BioNtechs och Modernas vaccin fungerar bra mot den brittiska mutanta varianten. För de övriga pågår just nu studier  som skall svara på frågan. Bolagen säger också att det snabbt ska gå att uppdatera vaccinerna om viruset förändras alltför mycket framöver.

Vad gäller om jag är gravid, eller funderar på att bli det? 

Just nu finns inget vaccin mot covid-19 som hunnit testas tillräckligt på gravida, men forskning pågår, så mer information kommer. Djurstudier tyder inte på skadliga effekter för fostret. Läkemedelsverket rekommenderar att prata med sin behandlande läkare inför vaccination. Graviditet är en riskfaktor för svår covid-19.I dagsläget ska vaccination endast övervägas då den potentiella nyttan överväger potentiella risker för modern och fostret. Det kan ju t ex handla om att modern har andra riskfaktorer för svår covid-19.

Jag ammar, kan jag ta vaccinet?

Amning utgör inget hinder för vaccination, enligt Läkemedelsverket. 

Det är okänt om vaccinerna utsöndras i bröstmjölk. Trots att det inte finns någon forskning på personer som ammat vid tidpunkten för vaccinationen finns det ingen biologisk grund för eventuella biverkningar av vaccinet hos barnet som ammas.

Båda vaccinerna kan ges till fertila kvinnor.

Jag har antikroppar mot covid-19, ska jag ändå ta vaccinet?

Ja, de antikroppar man får efter genomgången infektion har visats avta med tiden, och det är fortfarande oklart hur länge man är immun. Alla som haft covid-19 rekommenderas vaccination, även de som har antikroppar. Du kan vaccineras så snart du har tillfrisknat helt från covid-19.

Om man tillhör en riskgrupp och äter mediciner, ska man fortsätta ta medicinerna i samband med vaccineringen? 

Vacciner påverkar sällan andra läkemedel. Personer som använder andra vanliga läkemedel har också ingått i studierna som ligger till grund för godkännande.

Det finns läkemedel som har en kraftig påverkan på immunförsvaret och de kan minska effekten av ett vaccin. Om du använder ett sådant läkemedel är det bra att du rådgör med din läkare.

Kommer det att bli krav på att ha vaccinerat sig för utrikesresor och hur får man ett intyg?

I dag finns inga sådana beslut, och hur det blir i framtiden vet vi inte, enligt Folkhälsomyndigheten.

Flera EU-länder och researrangörer har sagt att de vill införa vaccinationsintyg för resenärer. EU ser just nu över frågan om hur ett sådant intyg kan se ut.

Källor:

Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, krisinformation.se och Ali Mirazimi, vaccinforskare på Karolinska Institutet.



Source link