Har du drömt mardrömmar om säkerhetsavstånd? – forskning från Åbo universitet visar att coronavåren påverkat våra drömmar | Åboland


Har du under våren drömt mardrömmar om säkerhetsavstånd och karantän? Det är du inte ensam om. I Åbo universitets undersökning av drömmar i coronatider deltog 300 personer som skickade in 1 500 drömmar.

Förutom att de fick föra drömdagbok skulle testpersonerna också dagligen meditera i 10 minuter och sedan rapportera vilka tankar som rörde sig i huvudet under meditationen.

Genom att testpersonerna var anonyma försäkrade man sig om att berättelserna var sanningsenliga, berättar forskare Ville Loukola.

En ung man i blå skjorta står framför en rad med båtar.




Ville Loukola berättar att han är nöjd med mängden material forskarna fått in..
En ung man i blå skjorta står framför en rad med båtar.
Bild: Minna Rosvall / Yle
sömnforskning,Åbo universitet,coronavirus

– Det finns inte mycket tidigare forskning kring hur globala pandemier påverkar våra drömmar, eftersom det under vår livstid inte funnits någon liknande situation som nu, säger Loukola.

Även om det nog funnits stora pandemier under mänsklighetens historia, finns det inga bokförda drömmar från de tiderna.

Men vad är det då som skett med våra drömmar under coronavåren?

– Folk har drömt ångestfyllda drömmar om säkerhetsavstånd eller att man mot sin vilja tvingats i karantän.

Man har precis kommit igång med analysen av materialet. Även om det är för tidigt för definitiva slutsatser, tror forskarna att undantagstillståndet under våren ökade antalet mardrömmar, speciellt mardrömmar om smittsamma sjukdomar.

Många finländare har nämligen sovit lite extra mycket då man jobbat hemifrån och då har man också drömt mera.

– Det är under sömnen precis innan man vaknar som man drömmer som mest.

Förbereder oss för fara

Loukola analyserar drömmarna utgående från Åbo universitets professor Antti Revonsuos teori om hotsimulation.

Den går ut på att drömmarnas främsta uppgift är att förbereda oss för hotfulla situationer vi kan stöta på under vår vakna tid. Då är vi bättre förberedda och kan reagera snabbare då det verkligen händer.

– Då våra förfäder har drömt om farofyllda situationer så har de klarat sig bättre i vaket tillstånd eftersom de har fått “öva”. Då de sedan har fått flera barn än de som inte har drömt om fara, har sådana drömmar blivit vanligare inom populationen, säger Loukola.

Drömmar om corona kunde alltså ha en viss nytta för oss, sett från ett evolutionärt perspektiv.

– Ifall vi exempelvis drömmer om säkerhetsavstånd, och att vi inte får kramas, kanske vi också kommer ihåg det här då vi är vakna.

Man lär sig komma ihåg drömmar

Att fundera på våra drömmar får oss också att komma ihåg dem bättre.

– Då man börjar skriva ner sina drömmar blir det också lättare att komma ihåg vad man drömt under natten, eftersom man fäster mera uppmärksamhet vid drömmarna än man annars skulle göra. Då kan det kännas som att man drömmer mera, men man minns bara drömmarna bättre.

Artikeln baserar sig på Korona on lisännyt tauteihin ja sairauksiin liittyviä uhkaunia, olettaa tutkija – 300 ihmistä kirjasi 1500 korona-ajan unta Turun yliopistolle skriven av Minna Rosvall. Artikeln är översatt av Andrea Wiklund.



Source link