Har också du drömt underliga drömmar och betett dig irrationellt? Hjärnan har fullt upp med att bearbeta coronakrisen och ibland hänger den inte helt med | Vetamix


Vad händer i huvudet under krissituationer och vad kan man göra för att klara sig? Här kommer förklaringar på hur vår hjärna reagerar och även goda råd för att hantera sin ångest. Ett tips är att skriva dagbok, ett annat att ta en paus från sociala medier och i stället göra något som lugnar nerverna.

Vi är alla plötsligt inslängda i en underlig situation som hotar vår grundtrygghet och vår känsla av kontroll. När något upprörande händer är det inte ovanligt att först drabbas av chock.

Själv drömmer jag så dramatiska drömmar att jag ofta vaknar förbryllad och lite skrämd.

I mitt flöde i sociala medier ser jag vänner rapportera om samma sak. Hjärnan bearbetar krisen också nattetid och det här tar sig i uttryck på olika sätt hos olika människor.

Olika människor reagerar på olika sätt

Företagspsykologen och traumaterapeuten Marina Maatela poängterar hur viktigt det är att komma ihåg att eftersom vi är olika, reagerar vi på nya situationer på olika sätt. Hur vi reagerar är beroende av vår livssituation, vår personlighet och våra livserfarenheter.

Arbetshälsopsykolog Marina Maatela utanför Radiohuset




Företagspsykologen och traumaterapeuten Marina Maatela kommer med lugnande besked om att vi inte håller på att bli galna fast våra drömmar skulle vara galna under kristider.
Arbetshälsopsykolog Marina Maatela utanför Radiohuset
Bild: Eva Frantz
#hurmårdu

– Folk säger ofta att de litar på sin magkänsla, eller att de låter magkänslan styra. Den här magkänslan är uttryckligen resultatet av alla dina erfarenheter du haft i ditt liv, hurudan livssituation du är i just nu och hurudan personlighet du har, förklarar Marina Maatela.

Dessutom reagerar vi olika om det är våra känslor som styr eller om det är vårt rationella tänkande som styr. Därför är det viktigt att se skillnaden mellan de här olika sätten att reagera.

Det primära är att reagera med känsla och det sekundära är att reagera rationellt.

Magkänslan är resultatet av alla dina erfarenheter du haft i ditt liv, hurudan livssituation du är i just nu och hurudan personlighet du har― Marina Maatela

– Att kunna reagera med känsla har ursprungligen varit viktigt för vår överlevnad. Vi människor är inte försedda med huggtänder och vassa klor, därför har vi varit tvungna att lära oss att undvika farliga situationer. För vår överlevnad har det varit viktigt att känsloreaktionen styr oss ut ur farliga situationer så att vi flyr fältet så fort som möjligt.

Men i dagens värld är det allt viktigare att tänka rationellt. Om man blir panikslagen och börjar gå på varv uppmanar Maatela oss att stanna upp och betrakta läget på ett konstruktivt sätt i stället för att agera med känsla.

Det finns ofta många bättre lösningar på ett problem än den lösning som en panikslagen känslohjärna kommer fram till
― Marina Maatela

Själv har jag i min stressyrsel nyligen stängt ett kreditkort som jag trodde jag hade tappat bort, fast jag helt enkelt hade glömt att jag lagt det i jackfickan i stället för i plånboken.

Om jag i min panik över att någon använder mitt bankkort hade stannat upp och funderat rationellt en stund skulle jag kanske ha kommit ihåg att jag lagt kreditkortet i jackfickan.

telefonsamtal




Marina Maatela säger att mitt exempel är typiskt för hur vi agerar när det är vår känslohjärna som styr
telefonsamtal
Bild: Emil Vesterinen/ Yle
telefonsamtal,matte och hund

Jag frågar Maatela också om mina galna och skrämmande drömmar under coronakrisen. Jag har märkt att flera av mina vänner också är förbryllade över häftiga drömmar de haft på sistone.

Enligt Maatela är drömmarna inte ett tecken på att vi alla håller på att bli galna, utan på att vi lever i oroliga tider.

– Enligt vissa psykologiska teorier har vi de här drömmarna för att i sömnen kunna öva oss inför farliga situationer, förklarar Marina Maatela.

Min kollega Eve Mantu har skrivit en artikel som behandlar sju olika utmaningar som hjärnan har under en kris av den här kalibern och goda råd för att komma vidare.

1. Psyket stretar emot

Det var många som fick gråten i halsgropen måndagen den 16.3 när regeringen informerade om att ta i bruk undantagslagar. Nu vet vi att det kommer att bli fler upprörande nyheter eftersom pandemin inte är någon engångsföreteelse, utan en situation som utvecklas hela tiden.

Det kommer nya nyheter och nya vändningar på löpande band. I allmänhet händer det inte så här mycket på en hel vecka som det nu händer på en dag, konstaterar företagspsykologen Susanna Paarlahti.

Vårt psyke gillar inte stora förändringar och därför kan första reaktionen vara att man förnekar eller bagatelliserar situationen. Jag ändrar inte på något, utan fortsätter mitt liv som förr. Vårt psyke skyddar oss mot stora svängningar och det att man stretar emot är ofta en omedveten reaktion. Man beter sig så utan att förstå varför.

Företagspsykologen Susanna Paarlahti tar som exempel en typisk situation i skidspåret:

Om man faller i backen så att skidorna lossnar, fortsätter man ändå sin väg nerför backen till fots. Samma behov att fortsätta vidare gäller också för vårt psyke― Susanna Paarlahti

Att folk stretar emot coronakrisen beror på att psyket inte genast hittar verktyg för att hantera situationen. Inget liknande har skett tidigare och vi har ingen färdig modell för hur vi ska agera.

– Vi vet att när en anhörig dör, ordnar vi begravning. Men vad ska vi göra vid en pandemi? frågar Paarlahti.

2. Manisk kamp och jakt på information

Efter första chocken följer en ändlös tsunami av känslor och frågor. Den här fasen kallas för reaktionsfasen. Vad allt förändras? Hur ska jag ordna mitt arbete? Vem sköter barnen? Hur går det med min ekonomi? Det är flera kriser som pågår i huvudet samtidigt.

Under reaktionsfasen känns det omöjligt att fokusera på annat än den aktuella krisen. Man frossar i nyheter, kommunicerar konstant i sociala medier och söker information om hur man ska gå tillväga för att klara sig.

Den här mannen i Malaga är rädd för att toalettpappret ska ta slut. 12.2.2020




En del drabbas av ett irrationellt behov att hamstra toapapper.
Den här mannen i Malaga är rädd för att toalettpappret ska ta slut. 12.2.2020
Bild: EPA-EFE/All Over Press
coronavirus,Spanien,Toalettpapper,Malaga

En del kan bli både ursinniga och maniska. Det blir svårt att sova och man tappar aptiten eftersom man har ett behov att ha kontroll dygnet runt. Det här beteendet kan leda till att man börjar gå på varv och jagar efter fler adrenalinkickar.

Paarlahti säger att det inte är farligt att gå på höga varv kortare stunder, men det är viktigt att kunna varva ner.

3. Risken att fastna i superhjältens roll

Coronavirusepidemin belastar särskilt dem som jobbar inom hälsovården, men undantagstillstånd råder också för beslutsfattare, småbarnspedagoger, lärare, journalister, gränsmyndigheter och flera andra av samhällets stöttepelare.

En del yrkesgrupper kan bli superhjältar som bärs upp av sin hjältegloria. Plötsligt står de i fokus och har ansvar för att lösa en kris som hotar hela vårt samhälle.

Det att man blir uppskattad och får hjältestatus kan för en tid kompensera för att man överbelastas i sitt arbete. Men om krisen blir långvarig kan man inte längre lösa den med kämpatag i sann vinterkrigsanda.

Läkare och sjukskötare runt tar hand om en patient som ligger i en säng bredvid en ambulans.




Viktigt att också de som jobbar med att rädda liv får ta pauser i sitt arbete
Läkare och sjukskötare runt tar hand om en patient som ligger i en säng bredvid en ambulans.
Bild: AFP / Lehtikuva
coronavirus,Italien

Företagspsykologen Susanna Paarlahti hoppas att de som kämpar i främsta ledet också ges vilopauser.

– Vi kan ta exempel från hur hockeymatcher fungerar. Det är alltid bara en kedja åt gången som kämpar på isen. Kunde man tänka sig att ordna arbetet på de arbetsplatser där det är som tuffast så att ingen ska behöva spela på plan för länge? frågar Susanna Paarlahti.

Cheferna har en viktig roll i att förstå att främsta ledet är både tufft och lockande. Arbetstagaren kan nämligen själv vara så fylld av adrenalin att hen inte fattar att ta en paus.

– Skulle det vara möjligt att rotera uppgifterna på arbetsplatsen så ingen konstant behöver stå i främsta ledet?

4. Sömnen kan gå förlorad i stridens hetta

Adrenalinet, som också kallas för kamphormon får dig att jobba långa dagar, men kan också störa din nattsömn.

Adrenalinet är avsett för fysisk aktivitet och kan få dig att gå på varv ännu vid läggdags. Då lönar det sig att springa av sig ett varv eller göra något annat fysiskt för att få ner adrenalinnivån.

Flicka som tittar piggt fram under ett vitt täcke




Vid akut stress blir sömnen vanligtvis kortare, eftersom kroppen utsöndrar mer kortisol än normalt.
Flicka som tittar piggt fram under ett vitt täcke
Bild: Unsplash
sömn,Vaken

5. Känslor tär på krafterna

Reaktionsstadiet kräver energi, eftersom känslor kräver mycket energi.

– Man klarar av att leva i känslomyller några dagar eller högst en vecka, men efter det måste man ta distans. Samma gäller oberoende av om det är raseri, iver eller sorg man känner, säger Paarlahti.

Vad coronaepidemin beträffar kommer många av oss att känna att vi har fått nog. Man kan bli trött och uttråkad och man vill inte höra ett ord om det förbannade viruset. Man vill tänka på andra saker och göra något helt annat.

Elin och Andreas vandrar ner för Fløyfjellet längs med en bred stig, i bakgrunden syns ett vackert fjordlandskap.




Frisk luft och vacker natur är bra för hjärnan
Elin och Andreas vandrar ner för Fløyfjellet längs med en bred stig, i bakgrunden syns ett vackert fjordlandskap.
Bild: Rafael Donner
Bergen,vandring

Då gäller det att ladda batterierna. Det att man drar sig undan från en pågående kris är inte att fly, utan att smälta. När man fått använda sin tid till något helt annat, är man igen kapabel att återvända till att behandla krisen.

– Kanske man då har fått en ny synvinkel och har kommit några trappsteg högre och fått en vidare vy över situationen. Det är lite som letkajenkka där man tar några steg bakåt och några steg framåt, förklarar Susanna Paarlahti.

6. Undvik de toxiska virvelvindarna i sociala medier

Upprördhet och tristess turas om i olika takt hos olika människor. I sociala medier kan någon raljera och skratta, någon slänger omkring sig cyniska kommentarer, medan någon annan har djup ångest och rädsla.

När alla de här olika krafterna kolliderar i diskussioner är det bäddat för upprörda känslor och övertramp.

– Det lönar sig aldrig att gå på varv i sociala medier. I stället ska man välja noggrant var man tillbringar sin tid för att undvika känslostormar. Man gör klokt i att särskilt kvällstid söka sig enbart till konstruktiva diskussionstrådar, säger Paarlahti.

Facebook-knappar som anger reaktioner av olika slag




Världen blir sällan bättre av att delta i strider på sociala medier.
Facebook-knappar som anger reaktioner av olika slag
Bild: Yle / Stina Tuominen
Facebook,reaktioner,knappar,sociala medier

Det kan också löna sig att gräva fram gamla VHS-kassetter och vänliga TV-serier i stil med Lilla huset på prärien.

Under de kommande veckorna kommer vi att trampa upp och ner för krisens trappsteg eftersom coronaläget lever. Det kommer nya chocker att smälta, nya förändringar att reagera på, uttråkas av och anpassa sig till― Susanna Paarlahti

Vi blir alla tvungna att se över våra beteendemönster och vårt agerande i en situation som är alldeles exceptionell, säger Susanna Paarlahti.

Vi är mitt uppe i en skapande process och i en sådan är det typiskt att vara lite förvirrad. Den här villrådigheten är global och håller i sig tills vi blir bättre på att förutse vad som händer härnäst.

Kvinna deltar i tacksamhets- och glädjeyttring med kastrullock som cymbaler på en balkong i Rom 13.3. 2020




I det hårt drabbade Italien musicerar folk på sina balkonger
Kvinna deltar i tacksamhets- och glädjeyttring med kastrullock som cymbaler på en balkong i Rom 13.3. 2020
Bild: AFP / Lehtikuva
Italien,coronavirus,balkong,musik,glädje

Det finns ingen gräns för idéer som kan ge tröst och glädje åt våra medmänniskor. En del mår bra av att sjunga på balkongen eller av att lyssna på konserter i Instagram. I flera grannskap erbjuds det också mycket hjälp.

7. Dagbok kan ge ordning i kaoset

Ju längre en kris pågår, desto mer vänjer vi oss vid den. Varje dag ökar känslan av att läget är under kontroll. Företagspsykologen Susanna Paarlahti säger att det kan löna sig att föra dagbok under de här dagarna för att se vart vi är på väg:

Varje dag löser vi olika delproblem utan att vi märker det. En dagbok hjälper oss att se utvecklingen. Efter en vecka har vi redan lyckats bemästra en del av kaoset och om tre veckor är vi redan experter på distansjobb och nya sätt att klara vardagen.

Om tre månader kommer vi att märka att vi har lyckats skapa pålitliga system om en liknande kris slår till igen.

Nästa gång kan vi stolt konstatera att vi börjar vara experter på de här epidemierna― Susanna Paarlahti



Source link