I Turkiet blev coronaepidemin politisk – hanteringen kan bli ett allvarligt hot mot president Erdoğans makt | Utrikes


Trots explosionsartad spridning vägrade Recep Tayyip Erdoğan och hans regering att ta till karantän, mot experters krav. Hanteringen kan komma att kräva ett hårt politiskt pris och Erdoğan har redan gått till motangrepp mot oppositionen. Coronakrisen politiserades snabbt i Turkiet medan tusentals insjuknade.

Turkiets storstäder har drabbats hårt av coronapandemin och landet har nu efter en explosionsartad ökning sjunde flest fall i världen, över 102 000.

Regeringen Erdoğans svar på den snabba spridningen har ändå enligt kritikerna fallerat på grund politisk rädsla och obeslutsamhet.

Rädslan bottnar i att landet knappast klarar av den ekonomiska smällen hårda karantänåtgärder skulle innebära, samtidigt som oppositionen profilerar sig i krisen med egna hjälpåtgärder och krav på hårdare tag mot spridningen.

– De facto var regeringens reaktion både snabb och vetenskaplig. De verkliga problemen uppstod först då det vetenskapliga expertrådet Erdoğan hade sammankallat tryckte på för en nedstängning av samhället.

– Då lade sig regeringen och Erdoğan på tvären, säger Hürcan Aslı Aksoy som är expert på Turkiet vid Tyska institutet för internationella relationer och säkerhetspolitik i Berlin.

Snabb spridning i politiskt kaos

Det första fallet i Turkiet bekräftades den 11 mars, på en månad var de 40 000 och idag över 102 000.

Spridningen var i ett skede den snabbaste i världen.

Regeringen fattade en rad snabba beslut till en början men var trots skenande smittotakt starkt emot nedstängningar.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan håller tal.




Erdoğan har sagt att ekonomin inte kan stanna av på grund av krisen.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan håller tal.
Bild: imago images/Xinhua/ All Over Press
Recep Tayyip Erdogan,Turkiet

Ett undantag var hälsoministern som anslöt sig till experternas, läkarförbundets och oppositionens krav på kraftigare karantänåtgärder.

Inför de här kraven verkade regeringen plötsligt oenig och okoordinerad och ovanligt nog utspelade sig det hela i offentligheten.

– Regeringen var emot en stängning och det uppstod en slags sicksack mellan ministrar med olika besked. Så utlyste presidenten plötsligt ändå ett utegångsförbud, men bara för det veckoslutet.

Erdogans besked kom med bara någon timmes varsel, vilket utlöste massiva köer, trängsel och till och med slagsmål utanför butiker och bagerier då människor försökte köpa mat för veckoslutet.

laaja väkijoukko Istanbulin kadulla liikkeiden edessä




Köer utanför ett snabbköp i Istanbul någon timme före utegångsförbudet trädde i kraft.
laaja väkijoukko Istanbulin kadulla liikkeiden edessä
Bild: Kemal Aslan
Turkiet,Istanbul,coronavirus

Beslutsamheten övergick till vad som utåt såg ut som kaos inom regeringen.

Det hela fick hård kritik för att de facto ha snabbat upp spridningen.

– Sen avgick inrikesministern och tog på sig skulden för misslyckandet. Nu vet vi inte exakt vem som gav ordern. Men det här sicksackandet gav en bild av att det rådde kaos inom regeringens smittohantering, ett kaos som bottnade i osämjan inom regeringen, säger Aslı Aksoy.

Turkiets inrikesminister Süleyman Soylu.




Inrikesminister Süleyman Soylu försökte ta skulden för fiaskot men presidenten vägrade godkänna hans avskedsansökan.
Turkiets inrikesminister Süleyman Soylu.
Bild: imago images/Xinhua/ All Over Press
Turkiet,Süleyman Soylu

Erdoğan gick inte med på att låta inrikesministern avgå, men skadan var redan skedd.

Politiska duster om krisen

För regeringen Erdoğan gjordes läget inte bättre av att de som högljuddast hade krävt hårdare åtgärder var borgmästare i hårt drabbade Istanbul, Ankara och Izmir.

De är bland de mest inflytelserika politikerna i turkiska oppositionen i dag, med Istanbul-borgmästaren Ekrem İmamoğlu i spetsen.

Erdoğan och AK-partiet verkade vädra ett politiskt hot och gick till motangrepp efter fiaskot med det första utegångsförbudet.

En man med glasögon talar in i mikrofoner.




Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu har krävt ett kraftigare grepp för att stävja spridningen.
En man med glasögon talar in i mikrofoner.
Bild: EPA-EFE
Turkiet,Istanbul,Ekrem İmamoğlu

Oppositionsborgmästarnas hjälp till coronadrabbade familjer förbjöds, matutdelning avslutades, brottsutredningar inleddes och bankkonton frystes.

Hela krisen var med ens politiserad.

– Diskussionen har blivit mycket politisk, då inte bara Erdoğan utan också ministrar och andra ur AKP-eliten har anklagat de lokala administrationerna för att motarbeta centralstyret. De har börjat använda en liknande terminologi, lokala mot centralstyret, som har använts inom den turkisk-kurdiska konflikten.

– AKP-regeringen försöker sätta hela oppositionen i samma låda man har lyckats placera det kurdiska HDP-partiet och det kurdiska civilsamhället – alltså i den politiska marginalen, säger Aslı Aksoy.

Asli Aksoy säger att det i sig inte är något nytt med AKP:s försök att marginalisera oppositionen.

Det har skett under varje valkamp och kris i över ett årtionde, utan att det märkbart har rubbat den politiska balansen.

Att man nu tar till den här retoriken avslöjar kanske ändå att Erdoğan känner sig hotad.

– Oberoende av vad han säger finns ett stort segment av turkiska samhället som inte kommer att stödja Erdoğans regering. Men problemet för honom nu kommer inte direkt från oppositionen, utan från det ekonomiska läget, säger Aslı Aksoy.

Ekonomiska löften rasar

Ekonomin förklarar också motståndet mot en nedstängning och varför den hjälp oppositionen erbjöd var eldfängd.

Den turkiska ekonomin genomgick en allvarlig valutakris år 2018 och är i dåligt skick, så dåligt att det är oklart om landet klarar av finansiera ett stödpaket som skulle krävas om landet stängdes på det sätt många europeiska länder har gjort.

En stängning skulle också slå hårt mot det som har varit Erdoğans centrala politiska löften sen hans nationella politiska bana inleddes, alltså att landet ska bli allt mer välbärgat och allt fler ska få ta del av välståndet.

Nainen juhlii etänä Istanbulissa kansallisen riippumattomuuden ja lasten päivää. Sitä vietettiin Turkissa torstaina.




Personer över 6 och under 20 har inte fått lämna sina hem under krisen, men annars har vuxnas möjlighet att röra sig inte begränsats längre än några helger.
Nainen juhlii etänä Istanbulissa kansallisen riippumattomuuden ja lasten päivää. Sitä vietettiin Turkissa torstaina.
Bild: Sedat Suna / EPA
coronavirus,Turkiet

Erdoğans regering har nu efter att oppositionens försök att hjälpa stängdes trätt in och lovat liknande program finansierade av regeringen, ett bekant mönster i turkisk politik.

– Om oppositionen på lokal nivå ber eller kräver något i samarbete med regeringen säger regeringen nej och genomför det sedan i eget namn på ett sätt som är kalkylerat för de egna väljarna eller väljarna i stort. De säger att det är vi, centralstyret, som gör det här, säger Aslı Aksoy.

Krisen har slagit till hårt i de områden i till exempel Istanbul där många av AKP:s väljare och Erdoğans anhängare är koncentrerade.

De är väljare Erdoğan har kunnat räkna med, men vars stöd han verkar vara rädd att förlora då epidemin i Turkiet rasar bland dem och regeringen verkar vara inkapabel att hantera läget.

Aslı Aksoy ifrågasätter också hur de här programmen ska finansieras, speciellt då krisen börjar slå på bredare front.

– Erdoğan har lovat hjälpa fattigare turkar tidigare och bad då om donationer, så jag vet inte exakt hur de har tänkt finansiera de här nya löftena. Men det här kan vara ett försök att komma ur det man uppfattar som en politiskt hotfull situation genom att direkt ge pengar till människor, säger Aslı Aksoy.

“Turkarna har skrivit ner det här”

Hur har turkarna då reagerat på läget, på kaoset och de politiska dusterna kring epidemin?

Har Erdoğans stöd påverkats?

– De som är mot AKP och Erdoğan har nog varit, man kan kanske säga glada, över att se regeringen och presidenten gräla och vara inkapabla att hantera läget på ett sätt som syns offentligt.

– Erdoğans anhängare däremot är ledsna och bestörta över att se hur åsikterna gick isär i regeringen, hur dess handlingskraft omintetgjordes, på ett sätt som direkt påverkade människors liv, säger Aslı Aksoy.

I stort menar ändå Asli Aksoy att det är för tidigt att säga hur krisen kan påverka Erdoğans och AKP:s grepp om makten.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan trappade upp sina hotelser i ett tal inför sina anhängare på söndagen




Ekonomin har alltid varit en central del av Erdoğans politiska löfte.
Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan trappade upp sina hotelser i ett tal inför sina anhängare på söndagen
Bild: EPA-EFE/TURKISH PRESIDENT PRESS OFFICE
Turkiet,Recep Tayyip Erdogan

– För många experter menar att det här kaoset och regeringens försök att tränga undan oppositionen mitt i krisen kommer att slå tillbaka hårt mot regeringen, men jag manar till försiktighet med såna domar.

– Det enda vi med säkerhet kan säga är att den djupa polariseringen i Turkiet igen har tagit fart. Istället för att samlas under krisen har folk i olika läger igen tagit mer avstånd till varandra.

– Men det finns nog säkert ett litet segment bland regeringsanhängare som direkt drabbas av det här kaoset som kan känna sig utstötta av den här hanteringen, säger Aslı Aksoy.

Asli Aksoy menar ändå att det är klart att läget inte har gått någon förbi, vilket kan innebära att de politiska följderna, precis som de ekonomiska, kommer med fördröjning.

– Just nu har alla i landet fullt upp med att följa med läget och fundera på hur krisen ska lösas. Men som vi säger på turkiska har turkiska samhället nog skrivit ner det här, säger Asli Aksoy som menar att turkarna alltså har lagt sättet hur krisen har hanterats bakom örat.

Krig, ekonomi och mörkertal kan slå mot Erdoğan

– Den turkiska ekonomin har tagit ett hårt slag och kommer att ta ett ännu hårdare slag under den här krisen, det är helt klart.

– Det, tillsammans med de utrikespolitiska eller militära situationerna, kan vara det verkliga hotet som på riktigt skadar regeringens Erdoğans grepp om makten, säger Aslı Aksoy.

Aslı Aksoy syftar på att Turkiet är kraftigt inblandad i konflikterna i både norra Syrien och i Libyen.

Den här inblandningen tar inte paus trots att landet nu är mitt i en hälso- och ekonomisk kris.

Ett turkiskt pansarfordon patrullerar nära gränsen till Syrien i mars 2019. Finland exporterar bland annat skydsstål till Turkiet.  Skyddsstålet används bland annat i pansarfordon som syns på bilden.




Kriget i norra Syrien har inte tagit någon paus under krisen och den dyra inblandningen i kriget kan också kräva ett högt politiskt pris, tror Asli Aksoy.
Ett turkiskt pansarfordon patrullerar nära gränsen till Syrien i mars 2019. Finland exporterar bland annat skydsstål till Turkiet. Skyddsstålet används bland annat i pansarfordon som syns på bilden.
Bild: Credit: SOPA Images Limited / Alamy Stock Photo
Turkiet,stridsvagnar

Om också Erdoğans militära äventyr börjar krisa sig, samtidigt som ekonomin stagnerar, kan de många kriserna sammantaget urholka stödet också bland inbitna anhängare.

– De här två sakerna kommer att avgöra om det här på riktigt kan utmynna i ett stort hot mot Erdoğan och hans regering. Det kommer vi att kunna se tecken på inom några veckor, säger Aslı Aksoy.

Siffror och sanningen

Hon ser också en annan faktor som är mer direkt kopplade till hanteringen av coronaspridningen som kan slå hårt mot Erdoğan. Också den bottnar i en äldre politisk konflikt.

– Regeringen har kontrollerat informationsflödet om spridningen, alltså vilka siffror som ges ut i offentligheten. Det turkiska läkarförbundet menar att antalet smittade och döda de facto är högre än de officiella siffrorna.

AKP och läkarförbundet har varit i konflikt över ett av förbundets ställningstaganden mot kriget i norra Syrien som Erdoğan tolkade som kritiskt mot honom själv.

Nu har förbundet anklagat regeringen för att inte registrera dödsfall som kliniskt har diagnostiserats, men där den avlidna inte har hunnit eller kunnat testas.

Då de många hårt drabbade och ofta fattigare områdena i storstäderna hör till Erdoğans och AKP:s fästen, kunde det slå ner som en politisk bomb om det visar sig stämma att siffrorna har förfalskats avsiktligt.

– Om det skulle komma ut att regeringens siffror inte stämmer kommer det här samhällsskiktet att reagera. Det är helt säkert, säger Aslı Aksoy.



Source link