Ingen anledning ifrågasätta hypertonibehandling vid covid-19 – Läkartidningen


I spåren av den pågående covid-19-pandemin har synpunkter förts fram om att hypertoni eller dess behandling med vissa läkemedel som verkar på renin–angiotensinsystemet (RAS) skulle öka riskerna för infektion eller åtföljande komplikationer från luftvägarna [1]. Argumentet för detta grundar man (rent teoretiskt) på att humant patogent coronavirus (severe acute respiratory syndrome coronavirus, sars-cov och sars-cov-2) binder till sina målorgans celler genom angiotensinkonvertas (angiotensin-converting enzyme2, ACE2) som uttrycks i epitelceller i lungor, tarmar, njurar, och blodkärl [2].

Hypotesen om ökade risker har sin grund i att cellernas uttryck av ACE2 är ökat vid diabetes eller vid behandling med läkemedel som ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare (ARB). Den hypotesen vilar dock endast på teoretisk grund.

Mot denna bakgrund har en rad vetenskapliga organisationer – European Society of Cardiology [3], European Society of Hypertension [4] och International Society of Hypertension [5] – kommit med uttalanden i frågan. Man menar sammanfattningsvis att det i dag inte finns tillräcklig evidens för att ändra inställning till dessa läkemedel. Rekommendationen är att insatt behandling kan fortsätta medan man följer utvecklingen.

Eftersom en mycket stor andel av befolkningen över 60 år har diagnostiserad hypertoni är detta en så pass vanlig företeelse bland äldre att den ensam inte kan tillmätas betydelse för att öka riskerna för covid-19-infektion eller dess konsekvenser.

Däremot kan som bekant en del individer med underliggande sjukdomar som etablerad hjärt–kärlsjukdom, njursjukdom eller dåligt reglerad diabetes även ha hypertoni. För dessa patienter kan en ökad risk föreligga, och risken är då framför allt åldersrelaterad. Av särskild betydelse är att patienter med hjärtsvikt inte slutar med de nämnda läkemedlen eftersom de då snabbt kan försämras.

På basen av den evidens som finns i dag bör inte insatt hypertonibehandling ändras hos svenska patienter. De allmänna råd som Folkhälsomyndigheten utfärdat bör följas. För hypertonikontroll kan en ökad användning av blodtrycksmätning i hemmet rekommenderas. Planerade återbesök bör ersättas av uppföljande kontakt med vården per telefon eller e-post under den tid som epidemin varar, om inte andra medicinska skäl motiverar en personlig undersökning och vårdkontakt.

Lakartidningen.se
(uppdaterad 2020-03-18)





Source link