“Jag vill bli bättre på att känna igen diskriminering och kränkningar, de finns överallt inom idrotten” – Inrikes – svenska.yle.fi


Sexuella trakasserier, homofobiska skämt, rasism, förminskande av damidrott och så vidare. Finländska idrottsvärlden är ingen frizon från kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Dags att ändra på det, anser en grupp toppidrottare.

Då Linda Sällström fick frågan om hon ville utbildas inom och lära sig mera om de mänskliga rättigheterna kände hon direkt att hon ville vara med.

– För mig är det viktigt att idrotten är öppen för alla och att alla känner sig trygga och ingen diskrimineras, säger Sällström.

Team Human Rights heter gruppen som Sällström och andra toppidrottare med henne ingår i, som arrangeras av Förbundet för Mänskliga Rättigheter.

Nyligen arrangerade man också kampanjen “Krossa inte idrotten” som man kunde se på affischer i gatubilden, men Team Human Rights är en del av ett längre pågående arbete.

Utöver det utbildas också idrottsförbund och tränare, man påverkar beslutsfattare inom idrott och så vidare.

Samma problem som i samhället överlag

Precis som i övriga samhället hittar man också inom idrottsvärlden människorättskränkningar.

“Sexuella trakasserier, begränsande av yttrandefriheten, homofobiska skämt, förminskande av damidrott och funktionshindrades rätt till idrottshobbyer”, ger Förbundet för Mänskliga Rättigheter som exempel på problem som finländska toppidrottare lyfter fram.

– Inom idrottsorganisationerna har man nog tittat på människorättsfrågor typ diskriminering och rasism och kvinnors situation, men de har alltid behandlats som skilda frågor, man har inte tagit upp dem som ett större fenomen och som de rättsfrågor de är.

Det säger Kaari Mattila som är generalsekreterare för Förbundet för Mänskliga Rättigheter.

Mattila säger att man vill samla alla de här människorättsproblemen under samma tak och därmed förhoppningsvis få myndigheter och idrottsorganisationer att reagera.

Myndigheterna har på något sätt lämnat idrotten för sig själv, låtit dem ta hand om problemen på egen hand trots att det ibland har varit fråga om regelrätta brott, säger hon.

– Det är visserligen bra att de har sina egna system att ta itu med problem men i vissa fall har det tystats ner då man istället borde ha kontaktat polisen, säger Mattila.

kaari mattila

Bildtext

Kaari Mattila är generalsekreterare vid Förbundet för Mänskliga Rättigheter i Finland. Hon säger att vi ofta tänker på andra länder då vi talar om människorättskränkningar inom idrotten, men att vi även har stora problem här på hemmaplan.

Bild: Ihmisoikeusliitto

Inte upp till en enskild grupp

Sällström påpekar att det inte ska vara upp till en enskild grupp eller minoritet att stå upp för sig själv, det ska komma från de runt omkring och speciellt “högre uppifrån”.

– Det är där man kan göra förändringar, det ska inte vara enbart icke vita människor som snackar om rasism eller homosexuella som ensamma driver homosexuellas rättigheter.

Det här gäller alla påpekar Sällstöm, och därför borde alla runt omkring känna igen de här strukturerna och stå upp för de som blir diskriminerade.

– Även om man inte själv upplevt någon diskriminering så betyder det inte att andra inte har det.

Mycket går åt rätt håll

Sällström vill inte lyfta sig själv, men på frågan svarar hon att hon nog fått sin beskärda del av nedlåtande kommentarer och att “förutsättningarna för att utöva sin sport är inte alltid de samma för män och kvinnor”.

Där finns ofta strukturella orättvisor som man först kanske inte ens tänker på trots att de finns där, säger hon.

– Men mycket har gått i rätt riktning för landslagen har nu jämställda avtal på både herr- och damsidan. Medierna har också en mer jämlik rapportering än de hade för cirka 10-15 år sedan.

Sällström understryker att det inte är hennes uppgift att driva endast damfotbollen eller kvinnliga rättigheter, det finns mycket annat som bör åtgärdas.

– Rasism är till exempel ett stort problem och jag vill lyfta den frågan också.

Kuvassa Miro Little pelaa koripalloa.

Bildtext

Sexuella trakasserier, homofobiska skämt, rasism, förminskande av damidrott och så vidare – den finländska idrottsvärlden är tyvärr ingen frizon från kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Bild: Silja Viitala / Yle

Största ansvaret hos de med makt

Förutom Sällström finns toppidrottare som fotbollsspelare Linda Ruutu, simmare Meri-Maari Mäkinen, korgbollsspelare Shawn Huff, ishockeyspelare Janne Puhakka och många fler, med i Team Human Rights.

Mattila säger att det ändå inte kan vara på de enskilda idrottarnas axlar att bära ansvaret att trygga de mänskliga rättigheterna inom idrotten.

Det är idrottsförbunden och de med makten som bär det yttersta ansvaret, och många idrottsorganisationer har som sagt under senare år skridit till åtgärder för att öka jämställdheten och likabehandlingen.

Mattila säger att man inom Förbundet för de Mänskliga Rättigheterna länge funderat på hur man kunde förbättra människorättssituationen för idrottare här hemma.

– Nästan alltid då det talas om mänskliga rättigheter inom idrott så är det Belarus, Qatar eller Kina och så vidare. Men den finländska idrotten har ett direkt ansvar för det som händer i Finland och även här finns många stora problem.

Mattila tillägger att finska idrottsorganisationer förstås kan påverka via internationella organisationer var tävlingar ska ordnas och så vidare, men det direkta ansvaret har de för idrottare här hemma.

Idag är det den internationella dagen för mänskliga rättigheter – också inom idrottsvärlden.

– Idrottsvärlden är ibland som en egen bubbla, men samma regler som i övriga samhället för gälla även där vad gäller människorättsfrågor, säger Mattila.



Source link

Be the first to comment

Leave a Reply