Julhandeln kostar varje finländare över 1 000 euro: “Det är lätt att dras med” | X3M


Vi konsumerar som mest under julmånaden december. Vi köper julkalendrar, julklappar, julmat och julgranar. Men varför köper vi så mycket och hur ska vi kunna ändra på vårt beteende?

I december år 2019 gick försäljningen upp med 690 miljoner euro jämfört med resten av årets månader. Föregående år gick försäljningen upp med 800 miljoner euro i december.

Om vi delar upp den här försäljningen på finländare mellan 15-85 år så spenderar vi över 1 000 euro per person i december.

I en ny enkät gjord av Nordea kommer finländarna i år att spendera ungefär 531 euro på julklappar och saker relaterade till julfirandet. Förra året var siffran 530 euro.

Näthandeln har skjutit i höjden och Posten förväntar sig mer paket än någonsin nu i december.

Dessutom har julhandeln börjat allt tidigare de senaste åren med start redan i november med högtidsdagar som Single’s day och Black friday, som till och med blivit Black week.

Men varför beter vi oss så här? 29 procent av finländarna är oroliga att pengarna inte ska räcka till i julhandeln och ändå konsumerar vi massor.

Aleksanterinkadun jouluvalot 6. joulukuuta 2020 Helsingissä.




Vi människor vill alltid skapa ett bättre liv för oss själva och det innebär ofta konsumtion.
Aleksanterinkadun jouluvalot 6. joulukuuta 2020 Helsingissä.
Bild: Silja Viitala / Yle
december,2020,Finlands självständighetsdag,Helsingfors,coronavirusutbrottet i Finland 2020,COVID-19,coronavirus,Wuhan-coronavirus,coronavirusutbrottet i Europa 2020,människor,självständighet,självständighetsdagar,Alexandersgatan,konsumtion,ekonomi

Vi har alltid konsumerat

Annika Nordlund som är docent i psykologi vid Umeå universitet säger att vi alltid har konsumerat och att det handlar om hur världen har utvecklats. Det ligger i människans natur att vilja förbättra sin livskvalitet.

– Vi vill att livet ska vara trevligt och vi vill ha ett omedelbart välbefinnande. Det är också ett sätt att visa att vi har en viss status och allt det här gör att vi måste konsumera.

Men vår konsumtion tär på miljön. Nordlund tror att det är en svår tanke för många att vi kanske ska hejda oss när det kommer till konsumtionen.

– Det som kan lindra och dämpa en köphysteri är om vi kommer till en rejäl insikt om hur det slår mot till exempel klimatförändringar. Att vi klarar av att göra kopplingen och fråga oss själva “Vad bidrar jag med som är negativt och hur kan jag dra mitt strå till stacken?”. Det är ingen lätt väg dit.

lahjapaketti




Enligt en enkät kommer varje vuxen finländare i år att lägga ungefär 327 euro på julklappar.
lahjapaketti
Bild: Meeri Niinistö / Yle
julklappar,Julklapp,jul,gåvor,Retail of gifts

Vi människor har behov och begär. Det finns en gräns för hur mycket saker vi behöver och det kan tillfredsställa medan begäret kan vara oändligt.

– Mycket av reklambranschen går ut på att blanda ihop de här begreppen, för att människor ska tro att deras begär egentligen är behov, säger Kristoffer Wilén, doktorand vid Svenska handelshögskolan, som forskar i hållbar ekonomi.

Vi blir också påverkade av andra människor när vi ser hur bra och mysigt de har det. Man vill inte vara sämre än andra och vill kunna uppfylla de ambitiösa och omfattande önskelistorna som skrivs.

Terapeuten Christine Salminen berättar att det är som ett beroende.

– När man ser någon annan som har den där fina grejen så vill man också ha det. Man har listor och man ser reklam på vad man kan köpa och vill ha. Man behöver inte de där sakerna, men man vill bara köpa, säger Christine Salminen.

Den dyra adventskalendern – nya trenden för i år

Det blir allt vanligare med dyra adventskalendrar och de kan innehålla allt från kosmetik till leksaker och dyrt godis.

Vi kontaktar tre nätbutiker som säljer kosmetikakalendrar och de säger alla att försäljningen av adventskalendrar har gått bättre än tidigare år det här året.

Två av nätbutikerna bekräftar att deras adventskalendrar har varit bland de mest sålda produkterna i år, även om de bara sålts inför december.

Terhi-Anna Wilska som är professor i sociologi vid Jyväskyläs universitet säger till Yle att människor bland annat vill ha överraskningar. Man väntar mer på upplevelsen än på själva produkten i kalendern.

Men det finns också andra orsaker.

– Det berättar antagligen om de unga vuxnas barnslighet, att man vill återvända till barndomen, säger Terhi-Anna Wilska till Yle.

Hur ska man tänka om man inte vill bidra till masskonsumtionen?

Det räcker inte bara med att vi slutar konsumera eftersom vårt välfärdssamhälle är uppbyggt på att konsumtionen ökar och att ekonomin växer.

Det behövs större förändringar som gör välfärdsstatens strukturer ekologiskt hållbara, berättar Kristoffer Wilén.

– Om vi vill att vi ska leva inom några sorts hållbara gränser, för att försäkra oss om att det här samhället vi lever i ska ha någon sorts framtid behövs mer långsiktigt tänkande. Om vi tar ett längre perspektiv skulle det vara bra om vi kan ifrågasätta och tänka ut andra möjligheter och lösningar, säger Wilén.

Annika Nordlund säger att vi av samhället får en bild av att vi både ska konsumera och värna om miljön.

– Vi har ett samhälle som skickar ut dubbla budskap. Vi uppmanas att konsumera för att det driver samhällsekonomin samtidigt som vi uppmanas att inte förstöra miljön. Det är inte helt enkelt för en enskild individ i ett enskilt hushåll att hela tiden ta ansvar för det, säger Annika Nordlund.

Det är förstås svårt för en person att förändra hela världens köpbeteende. Man kan själv fundera på sin egen konsumtion och hur man kan förändra den.

Paita Relove-kaupassa




Istället för att köpa nya saker kan man köpa begagnat och istället för att köpa saker från utlandet kan man köpa närproducerat.
Paita Relove-kaupassa
Bild: Rami Moilanen/ YLE
loppmarknader,Julklapp

Man behöver inte alls ge julklappar i form av fysiska presenter. Annika Nordlund tycker att det räcker med att ge av sin tid. Det kanske också är det som ens släktingar och vänner vill ha allra mest.

– Om man har vuxit upp och fått en massa gåvor så kanske man förväntar sig det också, medan om man till exempel ger sina barn begagnat så blir det mer avdramatiserat, säger Nordlund.

De grejer som vi finländare köper är allt oftare från utlandet. Om man vill kan man också tänka på att köpa mer lokalproducerat.

– Man kan köpa upplevelser eller stötta lokalproducerat hantverk, säger Nordlund.

Också Kristoffer Wilén är också inne på den linjen att man inte behöver konsumera mycket.

– Att köpa julklappar är ju ett sätt att visa att vi bryr oss om folk, men vi känner bara mer och mer ångest för om mottagaren blir nöjd. Men det här onödig ångest eftersom så många känner den och ingen egentligen har stor skillnad när det gäller vad de får i julklapp. Kan man inte visa att man bryr sig utan att gå med i det här spelet? säger Kristoffer Wilén.



Source link