Jurist ställer sig kritiskt till hur äldre personer erbjuds coronavaccination – “Följden kan bli att rätten till liv äventyras” | Österbotten


Genom ett system där över 80-åringar själva ska boka tid för coronavaccinering riskerar kommunerna att de äldre ställs i en ojämlik position. Dessutom förutsätts ofta att de äldre har närstående som bevakar deras intressen. Konsekvensen kan bli att de äldres rätt till liv hotas säger juristen och universitetsläraren Ulrika Krook.

Det är 80-plussarna själva som ska boka tid till coronavaccinering i sin hemkommun.

I Österbotten är kommunerna rätt säkra på att lyckas fånga upp den stora majoriteten av alla som är 80 år eller äldre.

Samtidigt medger ändå kommunerna att det finns en liten risk att någon enstaka person faller emellan.

– Konsekvensen kan bli att rätten till liv hotas, och den risken har varit överhängande under hela epidemin, anser Ulrika Krook som är jurist och universitetslärare vid Helsingfors universitet.

Frågan är om informationen är klar och tillgänglig

Ifall att kommunerna inte går ut med tillräckligt klar och tydlig information och om bokningarna inte är tillräckligt lättillgängliga så ställs de äldre i en ojämlik position säger Krook.

Frågan är om man då agerat lagenligt.

Krook säger att det blir intressant att se vad som händer om det här förfaringssättet går till prövning hos eller diskrimineringsombudsmannen eller våra högsta laglighetsövervakare, så som justitieombudsmannen. Eller i sista hand till Europadomstolen.

– Här tar man en risk, om förfarandet går till rättslig prövning, säger Krook.

Resurser vägs mot rättigheter

Flera kommuner har meddelat att de kommer att ringa upp de personer över 80 år som inte fått sitt vaccin, bland dem Närpes stad.

Medan man i exempelvis Vasa säger man att man inte har de resurserna.

– Visst är det en säkerhetsåtgärd att ringa upp de äldre. Men det är också en avvägningfråga. Ser man på saken endast ur ett resursperspektiv, eller väger man också in de grundläggande rättigheterna?, säger Krook.

Krook säger att helhetsbedömningen när de gäller de äldres rättigheter stundtals har haltat genomgående under hela pandemin.

Genom att ringa runt kan man också säkerställa att de äldres övriga rättigheter verkställs.

– På så sätt kan man också uppfylla andra plikter, som att se till de äldres trygghet och välmående. Det är en skyldighet som är en del av äldrevårdslagen, säger Krook.

Kommunerna anser att de fångar upp så gott som alla, informerar i media, på nätet och att anhöriga också kan hjälpa till. Vilket ansvar anser du att ligger på kommunen, och vilket är individens eget?

– Visst har individen ett ansvar, men frågan är om kommunerna lyckats med ett klart myndighetsspråk och inte bara kopierat information från THL.

– Sen är också tillgängligheten viktig, en del kommuner har kritiserats för att man endast kan boka tid på nätet. Det kan innebära diskriminering av dem som inte har tillgång till internet.

Men att föra över ansvar på släktingar och vänner är något som vår lagstiftning inte känner till, säger Krook.

Man antar att de äldre har närstående som bevakar deras intressen

Laura Kalliomaa-Puha, professor i socialrätt på Tammerfors universitet, har mynttat uttrycket omaisolettama. Alltså att vi antar att peroner har närstående som ser till deras behov.

– Vi för över ansvaret på anhöriga och närstående på ett sätt som inte vår lagstiftning känner till. Det är få länder i Europa som har ett sådant system, säger Krook.

Att man gör detta antagande medför att rätten till service, stöd och vård är beroende av starka anhöriga säger Krook.

– Det framkommer också i Yle Österbottens artikel. Det är problematiskt.

Krook säger att biträdande justitieombudsman Maija Sakslin redan i somras påpekade att besöksförbud och begränsningar också begränsar de anhörigas möjlighet att kolla upp hur den anhöriga mår.

– Man begränsar i vissa fall och i andra fall säger man att det är de anhörigas ansvar, säger Krook.

Krooks lyfter fram att professor Martin Scheinin redan i våras, när man stängde gränsen till Nyland, påpekade att man äventyrade de riskgruppernas och de äldres rätt till liv. De stängdes in i Nyland där de hade större risk att smittas med coronavirus.

Krook säger att det blir intressant att se om man kommer att följa upp exempelvis 80-plussarna i utsatt ställning, som som inte blivit vaccinerade och om deras rätt till liv äventyrats och de har satts i en ojämlik ställning.

– Vi ska också komma ihåg att de som inte kunnat kontaktas kan befinna sig i en utsatt ställning och de kan också vara i behov av annan service, säger Krook.



Source link