Kampen om coronaekonomin är igång: Ska regeringen skriva om sitt program eller satsa tiotals miljarder på stimulans? | Inrikes


Regeringens förhandlingar om budgetramarna för åren 2021-2024 riskerar att bli invecklade. Förutom regeringsprogrammets reformer behövs upp till 30 miljarder euro för att stöda de coronadrabbade. Finansministern från Centern talar om nedskärningar, i vänsterpartierna höjs röster för stimulansåtgärder.

Regeringens förhandlingar är planerade till tisdag och onsdag nu i påskveckan. Planen för de offentliga finanserna publiceras sedan den 16 april.

I veckoslutet öppnade oppositionsparternas ledare den politiska tvisten om ekonomipolitiken.

“Raserad bas för regeringprogrammet”

I lördagens finska Yle-nyheter fick alla tre oppositionsledare säga det uppenbara: Regeringsprogrammet duger inte. Regeringsprogrammet har raserats av coronaviruset.

Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo påpekade att världen har rasat under det det finländska regeringsprogrammet.
Kristdemokraternas Sari Essayah ville att man ser igenom hela regeringsprogrammet, efter vilka alla reformer som bara måste strykas.

Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho anser också att regeringen ursprungliga målsättningar nu är omöjliga att förverkliga, till exempel inom sysselsättningspolitik och klimatåtgärder.

Skola, vård, jaktplan…

Kraven överraskar inte regeringspolitikerna, som också själv har gått i samma tankar. Det sa finansminister Katri Kulmuni klart ut i söndagens Helsingin Sanomat: Botten har fallit ur. Gällande ekonomin måste regeringsprogrammet skrivas om, sa hon.

Finland måste ta miljardstora lån för att klara alla stöd som behövs i stort sett i alla grupper av finländare. De företagsaktier man tänkte sälja har gått ner i värde. Och bolagen har uppmanats att inte betala ut några dividender, vilket kunde ha finansierat en del av reformerna.

Det är många reformer som står i kö, som förlängd gratisutbildning, jaktplansanskaffningar, ökade vårdardimensioneringar. Dessutom har regeringen lovat högre pensioner och en förhöjd sysselsättningsgrad på 75 procent som kräver betydligt fler arbetsplatser.

“Tiotals miljarder i lån – det är det värt om det fungerar”

Kulmuni talar om lån på 20 miljarder euro som måste tas. Om det håller industrin igång har vi klarat det något så när, sa Katri Kulmuni i Helsingin Sanomat. Återuppbyggnaden tar sedan hela den återstående valperioden, fram till år 2023, kanske mer.

Det kan kosta en miljard euro att få coronatesterna i skick. Men det är värt pengarna om man därmed vet när man kan avsluta begränsningarna och stängningarna, sa Kulmuni.

Detsamma har andra ekonomiexperter sagt under helgen: Finland har helt enkelt inte råd att hålla stängt.

Oppositionen har alltså rätt. Regeringen måste också skära i de utgiftsökningar som man redan har avtalat, sa Kulmuni i Helsingin Sanomat.

anders adlercreutz




Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz anser det självklart att det blir förändringar i regeringens reformprogram.
anders adlercreutz
Bild: Yle
Anders Adlercreutz

“Kan bli nödvändigt med omprioritering”

Regeringens budgetförhandlingar ger knappast något nytt regeringsprogram, säger för sin del svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Aldercreutz.

– Det är ett program som skrevs i en viss verklighet i maj för ett år sedan. Programmet reflekterar de premisser och det ekonomiska läge som rådde då. I dag står vi inför en ganska annan verklighet.

Man ska nog hålla fast vid de strategiska målen, säger Adlercreutz, men det finns skäl att fundera på stegen med vilka man vill nå dit.

Det gäller både åtgärder, tidtabeller och storleksordning. Alla inser att vi måste gå igenom mycket och kanske omprioritera i ett nytt läge säger Anders Adlercreutz.

“Naivt tro att det inte blir nedskärningar”

Adlercreutz vill inte uttala sig om vad som är mest hotat bland regeringsprogrammets reformer, den bilden föds så småningom.

– Ju dyrare en reform är, desto svårare är den att genomföra. Det här i synnerhet om man inte är säker på de positiva följderna, tillägger Adlercreutz.

Katri Kulmuni har nu uppträtt som en finansminister ska göra, noterar Adlercreutz.

– Det är klart att om skatteintäkterna sjunker kraftigt och kräver stödåtgärder med stora lån, så vore det naivt att utgå från att det inte finns saker att skära ner. Det är nog ofrånkomligt.

Splittring eller regeringskris?

Oron för statsfinanserna delas säkert av alla fem regeringspartier, svarar Adlercreutz på frågan om det finns risk för partipolitisk splittring i regeringen. Det är ingen regeringskris på kommande.

– Det tror jag inte. Den här regeringen har visat sig synnerligen funktionsduglig under svåra förhållanden de senaste fem veckorna. Svårigheterna snarare svetsar regeringen samman än luckrar upp.

De fem regeringspartierna kan komma överens också i svåra beslut. Jag har ingen anledning tro att de inte kan det också i framtiden, säger Anders Adlercreutz.

Nedskärning eller stimulans?

I vänsterpartierna har det redan förekommit protester mot nedskärningslistorna.

De gjorde inget gott under föregående kriser, säger Vänsterförbundets viceordförande Jussi Saramo i Kansan Uutiset.

Han talar i stället om behovet av slangmatning och återupplivning. Det finns protester mot allt tal om nedskärningslistor, i en situation där det i praktiken råder mötes- och demonstrationsförbud.

Bland socialdemokratiska politiker växer det också protester mot att avstå från regeringsprogrammets reformer och de stimulansåtgärder som nu behövs.



Source link