Kawasakiliknande sjukdom hos fyra barn i Sverige kan ha coronakoppling


– Hittills ser vi ingen tydlig ökning, men det är möjligt att vi kommer att se fler fall framöver, säger Lotta Nordenhäll, överläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm och ordförande i Svensk barnreumatologisk förening.

– Baserat på rapporter från andra delar av världen – och på hur det här viruset beter sig i vuxenpopulationen – så tycker jag att det är rimligt att tro att det kan finnas en koppling mellan covid-19 och svår hyperinflammation hos enstaka barn, fortsätter hon.

Under den senaste tiden har det kommit rapporter från Italien, Storbritannien och USA om barn som drabbats av svåra hyperinflammatoriska tillstånd. Något som alltså väckt misstankar om att det kan finnas en koppling till det nya viruset.

Symtombilden påminner om Kawasakis sjukdom men barnen är ofta äldre jämfört med Kawasakis sjukdom som främst drabbar barn under fem år.

I vissa fall har sjukdomen – som inkluderar hög feber, ofta i kombination med utslag, buksmärta, myokardit och konjunktivit – utvecklats till ett toxic shock-liknande tillstånd.

Nu anser sig italienska forskare ha hittat den första tydliga evidensen för att det faktiskt finns en koppling mellan sars-cov-2 och svår hyperinflammation hos enstaka barn. I en fallbeskrivning i Lancet beskriver de tio fall av Kawasakiliknande sjukdom hos barn i Bergamo mellan mitten av februari och mitten av april. Åtta av barnen hade antikroppar mot sars-cov-2 i blodet.

Samtidigt rapporterades bara 19 fall av Kawasakis sjukdom i Bergamo under hela den femårsperiod som föregick pandemin, konstaterar forskarna. De tio nya fallen motsvarar en 30-faldig ökning av antalet fall per månad.

Forskarna varnar också för ett liknande scenario i andra länder där pandemin svept fram.

I Sverige har alltså ett fåtal fall rapporterats så här långt. Svenska barnläkarföreningen har i nuläget kännedom om fyra barn i åldern 1 till 14 år med en symtombild som påminner om det som har beskrivits i andra delar av världen. Åtminstone två har testat positivt för det nya coronaviruset.

– Det är rimligt att tro att vi kan komma att se något liknande i Sverige. Men hittills gör vi inte det och vi har ändå haft pandemin ganska länge, säger Lotta Nordenhäll som understryker att alla fyra barn i Sverige har fått behandling och mår bra.

Eftersom uppmärksamheten kring detta varit stor senaste tiden är barnmedicinvärlden också mer på tå för detta just nu, konstaterar hon.

– Det gör att det är mindre risk att missa ett sådant här fall, att förväxla det med en infektion. Barn som drabbas kan lättare få rätt diagnos och behandling, säger hon.

Vad ska man som läkare vara uppmärksam på?

 – Barn i alla åldrar som söker med hög feber, tecken på uttalad inflammation i blodprover, ofta i kombination med konjunktivit, utslag, buksmärta. Då bör man ha det här i åtanke, säger Lotta Nordenhäll.

Eftersom tillståndet är ovanligt och riskerar att ha ett aggressivt förlopp tycker hon också att man ska konsultera en kollega med barnreumatologisk kompetens, kanske på universitetssjukhus, för att diskutera behandling.

– Det är uppenbart så att tidigt insatt behandling är viktigt. Olika typer av antiinflammatorisk behandling kan bli aktuella, som immunoglobulin, kortison och ibland biologiska läkemedel.

Kawasakis sjukdom är inte jämnt fördelat i världspopulationen. Incidensen är betydligt högre i Asien än i Sverige till exempel. I Japan är incidensen 250 fall per 100 000 barn, medan den ligger på 6 fall per 100 000 barn i Sverige.

En liknande snedfördelning kan också visa sig finnas när de gäller de hyperinflammatoriska fallen som misstänks ha en koppling till sars-cov-2, enligt Lotta Nordenhäll.

– Jag tror absolut att det finns en genetisk komponent i det här som gör att vissa har lättare att utveckla det här tillståndet. Det kan ju också spela roll för vad man ser i olika delar av världen.

Lakartidningen.se





Source link