Kevin Hede sökte och kom in till Hanken, men nekades sin studieplats på grund av högskolornas nya “fuskregel” | Inrikes


Den nyblivna studenten Kevin Hede är en av de över tusen personer som sökte in till en ekonomutbildning i Finland i våras. Hans poäng skulle ha räckt till en studieplats vid Hanken i Vasa, men på grund av en “fuskregel” som högskolorna enats om beviljades han inte studieplatsen – även om han inte fuskat.

Precis som många andra universitet och högskolor var de som erbjuder ekonomutbildningar tvungna att organisera om vårens inträdesprov på grund av coronaviruset.

För första gången ordnades den första delen av provet digitalt och på distans, medan de som kom vidare skrev den andra delen av provet fysiskt på plats vid någon av högskolorna.

Vid varje universitet och högskola kom dubbelt så många sökande som det finns nybörjarplatser vidare till det andra provet.

För att minska på risken för fusk enades högskolorna och universiteten om en ny regel: resultatet mellan det första och det andra provet fick inte skilja med mer än 20 procent.

Den nyblivna studenten och borgåbon Kevin Hede är en av dem som gick miste om sin studieplats på grund av den nya regeln.

– Jag tittade på listorna på tjänsten Min Studieinfo och märkte att jag inte hade kommit in. När jag tittade närmare såg jag att jag hade poängen som krävdes, men på grund av den här regeln kom jag alltså inte in, berättar Hede.

Hede säger att det kändes irriterande att han inte blev antagen på grund av “fuskregeln”.

– Regeln var gjord för att ta bort fusk. Jag har inte fuskat, men ändå blev jag utsatt för regeln, säger Hede.

Hede har kontaktat Hanken och väntar nu på besked därifrån. Han har också skickat in en rättelseyrkan till högskolan.

Kevin Hede , 14.7.2020 , Porvoo




På fritiden gillar Kevin Hede att spela frisbeegolf.
Kevin Hede , 14.7.2020 , Porvoo
Bild: YLE Juha Heikanen
studerande

Högskolorna funderar nu på hur de ska göra med dem som berörts av regeln

Sammanlagt 437 personer av de 1037 som sökte till någon av landets ekonomutbildningar nekades studieplats på grund den nya regeln. Sammanlagt handlar det alltså om över 40 procent av dem som sökte in.
Den siffran inkluderar ändå också dem vilkas poäng inte nödvändigtvis skulle ha räckt till för en studieplats.

Av dem som sökte in till Hanken blev 17,9 procent av dem som deltog i det andra provet inte antagna på grund av den nya regeln.

Enligt Minna Martikainen, prorektor vid Hanken och ansvarig för årets antagning vid högskolan, är största delen av dem som påverkats sådana, som har gjort väldigt bra ifrån sig i det första provet, men presterat betydligt sämre i det andra.

Högskolorna och universiteten avhandlar som bäst hur de så rättvist som möjligt ska behandla dem vars studieplats dragits in på grund av regeln, säger Martikainen.

Hon tror att de som inte antagits på grund av regeln som skulle motverka fusk kommer att ansöka om rättelse, och hon uppmuntrar också alla att göra det.

– Alla som känner att de har blivit orättvist behandlade på grund av regeln borde göra en rättelseyrkan.

Martikainen tror att rättelseyrkandena kommer att leda till att de berörda universiteten och högskolorna tar in några fler studerande i vår.

Minna Martikainen är professor i redovisning vid den svenska handelshögskolan Hanken i Helsingfors.




Minna Martikainen är prorektor vid Hanken och ansvarig för årets antagning vid högskolan.
Minna Martikainen är professor i redovisning vid den svenska handelshögskolan Hanken i Helsingfors.
Bild: yle/ Patrik Schauman
Hanken,Minna Martikainen

För mycket tid i det andra provet

Det första provet bestod av trettio uppgifter och de sökande hade en och en halv timme på sig att skriva provet. Det andra provet innehöll tjugo uppgifter, medan de sökande hade två timmar på sig att göra provet.

Hede tror att det andra provet gick sämre på grund av den långa provtiden.

– Om jag har för mycket tid på ett prov börjar jag överanalysera. Jag vet två till tre uppgifter som jag ändrade i sista sekunden och som jag hade rätt, men som sedan blev fel, säger Hede.

Våren har inte varit lätt för universiteten

Universiteten var tvungna att ta snabba beslut för att organisera om inträdesproven då coronarestriktionerna infördes i mars.

I april bestämde universitetens prorektorer att inträdesproven skulle göras elektroniskt i år.

Flera universitet ökade på kvoten sökande som antogs på basis av vårens studentexamensbetyg. Till exempel Åbo Akademi antar i år upp till 90 procent av de sökande utgående från studentbetyget.

Universiteten har också ökat antalet nybörjarplatser i år. Till exempel Åbo Akademi utökade antalet nybörjarplatser med drygt hundra.

Inte lätt för de sökande heller

De som har sökt in till olika universitet och högskolor i våras har inte heller haft det lätt.

I början av juli månad rapporterade Östra Finlands universitet om att man upptäckt ett fel i samband med poängräkningen i den andra delen av den gemensamma ansökan till de juridiska utbildningarna.

Felet berörde sammanlagt över 600 personer som deltog i den andra delen av den gemensamma ansökan till de juridiska utbildningarna vid Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Åbo universitet samt Lapplands universitet.

I juni rapporterade Ilta-Sanomat om ett mänskligt misstag som ledde till att 140 personer som sökt in till Jyväskylä universitet hade fått ett felaktigt mejl om att de blivit antagna till universitetet. Mejlet skickades endast till personer som sökt in till utbildningsprogrammet för informationssystem.

Ändringarna i antagningskraven och inträdesproven har lett till att flera sökande har klagat till justitieombudsmannen (JO). I början av juli månad hade JO fått in sammananlagt 105 klagomål som handlade om ändringen i antagningskraven eller frågor gällande inträdesförhören.



Source link