Klimatförändringar viktig orsak till sorkfeber



Klimatförändringar och förändrade livsmiljöer leder till att virussjukdomen sorkfeber, som sprids från skogssork till människa, ökar i Sverige, enligt en svensk forskarstudie.

Den pågående coronakrisen är ett smärtsamt bevis på att sjukdomar som sprids mellan djur och människor, så kallade zoonoser, utgör ett allt större hot mot den globala folkhälsan.

Den pandemi som sedan några månader tillbaka sveper över världen bröt först ut i den kinesiska staden Wuhan, där viruset covid-19 tros ha haft sitt ursprung i fladdermöss, som sedan kan ha spridits till ett annat djur innan det infekterat människor.

Men att sjukdomar sprids från djur till människor är på inget sätt unikt för Asien, enligt en pågående forskningsstudie från institutionen för vilt, fiske och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Luftburna viruspartiklar

Forskargruppen vid SLU har studerat vilka miljöfaktorer som styr utbrott av sorkfeber, en sjukdom som sprids via ett virus som överförs från skogssork till människa. Överföringen sker framför allt när människor kommer i kontakt med luftburna viruspartiklar från skogssorkens avföring eller urin, något som kan ske i vedförråd, lador eller i sommarstugor.

Frauke Ecke, universitetslektor och en av forskarna bakom studien, vill nyansera bilden av att det framför allt är i Asien som sjukdomar sprids mellan djur och människa.

– Med tanke på den diskussion som pågår i Sverige kring covid-19 där man sagt att det i Asien skulle finnas en stor risk för utbrott av djurspridda sjukdomar även i framtiden, ville vi säga att det inte bara är där sådant händer. Det här är något vi redan har sett i Sverige, säger hon.

Ökat i Sverige

Vad gäller just sjukdomen sorkfeber har forskarna de senaste åren kunnat se en ökning i Sverige. Det beror, enligt studien från SLU, på faktorer som bland annat skogsavverkning, ett minskat rovdjursbestånd och inte minst på klimatförändringarna, säger Frauke Ecke.

– Sorkfeber uppträder framför allt under vintern och på våren, vilket beror på att sorken främst vintertid letar sig inomhus i jakt på skydd och föda. Vi misstänker starkt att det sker under de vintrar då det regnar mycket på snön och det bildas så kallad isbark, vilket gör det svårt för sorkarna att hitta föda, och det har en stark koppling till klimatförändringarna på norra halvklotet.

Via gnagare och fladdermöss

Utöver sorkfeber finns i Sverige även zoonoser som harpest, borrelia och TBE, och den största spridningen till människa sker via gnagare och fladdermöss. Men för att fullt ut förstå hur ett virus fungerar och sprids krävs tid, säger Frauke Ecke.

– Exempelvis gnagare bär på coronavirus, men där handlar det om andra coronavirus än det som orsakar covid-19. Det upptäcks nya virus hela tiden och det är en sak att upptäcka dem och en helt annan att förstå sig på spridningsvägarna. Det har tagit oss sju år att få ett hyfsat grepp om hur sorkfeber fungerar.

Fakta: Kan orsaka njursvikt

Borrelios, harpest, leptospiros, ebola, covid-19 och olika hantavirussjukdomar är exempel på djurspridda sjukdomar som finns i Sverige.

Sorkfeber är en hantavirussjukdom som finns i Sverige. Det är en förhållandevis mild sjukdom, som ibland är symptomfri eller yttrar sig i influensaliknande symptom, men den kan också orsaka dialyskrävande njursvikt och i sällsynta fall vara dödlig.

Källa: SLU:s kunskapsbank





Source link