Kommentar: Sverige har valt en egen linje i coronakrisen och håller fast vid den | Utrikes



Sverige fokuserar i mycket högre grad än Finland på att skydda och isolera den äldre befolkningen än att stänga ner stora delar av samhället för coronaviruset.

Sverige håller fortfarande fast vid att skolorna inte behöver stänga. Under en pressträff fredag kväll betonade utbildningsminister Anna Ekström att skolstängning inte är aktuellt just nu, även om man förbereder för att det kan vara det senare.

Under samma pressträff underströk inrikesminister Mikael Damberg och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson att fokus ligger på den äldre befolkningen. De äldre måste hållas hemma, och de yngre måste ta ansvar för att hjälpa dem med matinköp men också med telefonsamtal, som sällskap.

Precis det här är Folkhälsomyndighetens starkaste budskap utåt, och precis det här underströk också statsminister Stefan Löfven på sin pressträff på torsdag. Han vädjade till de äldre att hålla sig hemma: “Det är tråkigt att begränsa sig, men det är för er egen hälsa”.

Samma dag i Finland sade statsminister Sanna Marin att det finns skäl att undvika också folksamlingar på färre än 10 personer, och att utegångsförbud kan bli nästa steg om folk inte följer reglerna.

Finland och Sverige är lika men olika

Om det ibland har känts märkligt att vara finländare i Sverige hittills känns det ännu märkligare nu. Grannländerna som på så många sätt är lika hanterar coronakrisen på helt olika sätt.

Det är förstås många faktorer som påverkar hur ett land bestämmer sig för att bekämpa en virusepidemi. Befolkningsstruktur och vårdresurser kan säkert påverka.

I Finland är 22 procent av befolkningen över 65 år och i Sverige bara 17 procent, och dessutom är den äldre befolkningen i Sverige friskare än i Finland med färre som har kroniska sjukdomar, visar OECD:s hälsostatistik. Sverige har också fler läkare per tusen invånare än vad Finland har, även om antalet vårdplatser i Sverige är lågt.

Beredskapen oroar men ekonomifokuset är stort

Samtidigt har virusspridningen hunnit längre i Sverige än i Finland, mycket på grund av att så många fler svenskar de senaste veckorna rest utomlands. Stockholmarnas resande gör att huvudstaden kan ligga veckor före resten av landet i epidemiutbrottet.

De senaste dagarna har Sveriges nedmonterade beredskap varit föremål för diskussion, med en oro för lagret av medicin, vårdutrustning och intensivvårdplatser.

Beredskapsoron får ändå inte närapå lika mycket utrymme i de svenska medierna som oron för ekonomin får. Till exempel har nationalekonom Kerstin Hessius, som varit både vice riksbankschef och chef för Stockholmsbörsen, skapat rubriker efter sitt framträdande i Aktuellt torsdag kväll där hon varnade för kollapsen och arbetslösheten som följer av coronaåtgärderna.

Liknande diskussioner lär följa i medierna även i Finland. Men också när de officiella virusåtgärderna presenteras och motiveras talar svenska beslutsfattare och myndigheter om åtgärdernas påverkan på hela samhället på ett annat sätt än de finska gör.

Sverige går sin egen väg

I dagsläget är Sverige det enda landet i Norden som håller fast vid att grundskolorna är öppna och en gräns på folksamlingar på 500 personer räcker. Sveriges gränsåtgärder är också lindrigare än i många andra länder. Lägg till att en coronaåtgärd hos Stockholm stad är att låta krogar och kaféer tidigarelägga sin säsong för uteservering.

Sveriges linje skiljer sig inte bara från Finlands, utan till stora delar också från resten av Europas. Inom Sverige råder ändå så gott som konsensus om den. Den enda som krävt att skolorna ska stänga genast är Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson.

“Folkhälsomyndigheten har valt den strategi som kanske långsiktigt är mest hållbar, att låta en spridning ske samtidigt som man verkligen skyddar riskgrupperna”, sade tidigare statsepidemiolog Annika Linde till TT för några dagar sedan. Folkhälsomyndigheten förnekar att det skulle finnas en flockimmunitetsstrategi, men statsepidemiolog Anders Tegnell medger att man börjar inse att viruset inte kommer att sluta spridas förrän flockimmunitet nås.

Visst har det förekommit kritik mot statsepidemiolog Anders Tegnell som är den som förkunnar Folkhälsomyndighetens linje. Men det finns också gott om expertuttalanden som stöder myndighetslinjen, särskilt den om skolorna. Professor i klinisk bakteriologi Agnes Wold, virusexpert och WHO-rådgivare Johan Giesecke och epidemiolog Emma Frans, också vetenskapsskribent för Svenska Dagbladet är några exempel.

På Twitter skriver Emma Frans att Sveriges strategi att fokusera på att isolera de äldre känns rimlig baserat på senaste statistik från Italien.

Hoppa över Twitterpostning

Sverige tar läget på allvar men väljer ändå annorlunda

De nordiska länderna har lite olika arbetsfördelning mellan myndigheter och beslutsfattare. Det finns också skillnader i olika länders diskussions- och förbudskulturer. När andra länder tar till poliskontroll och böter för att bekämpa civil olydnad mot mötes- och utegångsförbud fortsätter Sverige i stället att uppmana och rekommendera. Landet förbereder sig för fler åtgärder, men stegvis.

Det är inte fråga om att politikerna och epidemiologerna inte tar coronaviruset på stort allvar, tvärtom understryker de vikten av att följa rekommendationerna eftersom fler riskerar dö om sjukvården överbelastas. Men de förespråkar ändå inte de åtgärder som grannländerna infört.

Det är inte ovanligt att sammanhållning och konsensus stärks i kristid. Trots ett ändrat beslut om de yngsta skoleleverna är partier och experter i Finland ganska långt överens om att barn ska hållas hemma, och att den valda linjen också i övrigt är rätt.

Men det är politikerna och experterna i Sverige om sin linje också.





Source link