Låsta toaletter ett problem för långtradarchaufförer i coronatider: “Känns som att man inte är värd så mycket när dörrar stängs” | Östnyland


Coronaepidemin hindrar inte Sibbobon Patrick Andersson från att köra långtradare mellan Finland och Sverige varje vecka. Att ta sig över gränsen går bra men låsta toaletter är ett problem, säger han.

Patrick Andersson är transportföretagare och kör långtradare mellan Finland och Sverige. När Yle Östnyland träffar honom i Bastukärr i Sibbo har han nyligen lastat av de sista varorna.

Andersson kör mellan länderna precis som vanligt trots att gränserna har stängts på grund av coronaviruset. Men visst har viruset påverkat också hans yrke.

– Trafikmängderna har minskat, speciellt rusningstrafiken. Därtill har kraven på hygien ökat och så har många företag låsta dörrar när man kommer till dem.

En man står och lutar händerna mot en bom.




Med hjälp av bommar kan Andersson fylla lastutrymmet med varor från golv till tak.
En man står och lutar händerna mot en bom.
Bild: Yle / Rebecka Svedberg
Sibbo,långtradare,företagare,utrikestrafik,Patrick Andersson

Andersson nämner låsta toaletter som ett problem både i Finland och i Sverige.

– Ofta vill man både tvätta händerna och gå på toaletten när man kommer fram. Det är ofta många timmars körning mellan platserna.

Att företag låst toaletterna är mycket synd enligt Andersson.

– Det känns som att man inte är värd så mycket när dörrar stängs och man inte är välkommen på ställen där man är van att vara det.

Inga problem att ta sig över gränsen

Andersson berättar att stämningarna i Finland och i Sverige inte skiljer sig så mycket från varandra. Fulla hamnar och fullbokade båtar är ändå något han noterat.

– Där ser man konkret hur viktig importen och exporten är för Finland. Utan utlandstrafiken skulle Finland inte klara sig många dagar.

Att ta sig över gränsen är inte heller något problem.

– Det rullar på som vanligt och allting löper. Att rymmas med på båten kan vara ett problem, förstås, men jag har haft turen att komma över direkt.

En man står utanför en vit långtradare.




Andersson köpte en ny långtradare för ett år sedan.
En man står utanför en vit långtradare.
Bild: Yle / Rebecka Svedberg
Sibbo,långtradare,företagare,utrikestrafik,Patrick Andersson

Andersson åker mellan länderna regelbundet, omkring en till två resor per vecka. Vad han transporterar varierar mycket.

– Det kan exempelvis vara papper, byggmaterial eller styckegods. Allt som behövs i samhället.

Andersson kör varor åt båda hållen och långtradaren är ofta fullastad. Att coronaepidemin ställer till det för företag syns även i hans yrke – men än så länge räcker varorna bra till.

– Den här branschen har haft det tufft ett flertal år, speciellt vad gäller utrikestrafiken, och det beror på konkurrens från Östeuropa. Men med bra effektivitet och fullastade långtradare så klarar man sig.

Kök och säng inne i hytten

Inne i Anderssons hytt är det städat och ganska tomt på saker. Han berättar att han med åren lämnat bort onödiga saker och att det är så han vill ha det.

– Jag investerade i en ny långtradare för ett år sedan och då är den beställd så som jag vill ha det, så att man trivs.

Inne i hytten finns allt han behöver. Ovanför vindrutan finns bland annat mikrovågsugn och kaffekokare gömda bakom gråa skåpluckor.

En man står inne i en långtradare.




Inne i hytten har Andersson bland annat mikrovågsugn, kaffekokare och kylskåp.
En man står inne i en långtradare.
Bild: Yle / Rebecka Svedberg
Sibbo,långtradare,företagare,utrikestrafik,Patrick Andersson

I hytten finns också ett kylskåp och bakom sätena finns en säng bäddad med vita lakan.

– Här sover jag när jag är ute och kör. Det blir ofta varannan natt på färjan och varannan natt i bilen.

Trivs bakom ratten

Patrick Andersson är van att tillbringa mycket tid för sig själv under sina resor. Nu under coronaepidemin är han ändå lite försiktigare än vanligt.

– Det är klart att man tar ett visst avstånd alltid när man träffar någon. Jag använder alltid handdesinfektionsmedel när jag kommer till och åker från företag. Och så använder jag alltid handskar.

Om det mot förmodan blir ensamt i bilen brukar Andersson ringa någon kompis.

– Att tillbringa många timmar bakom ratten är inget problem. Jag är van och så trivs jag väldigt bra med att köra långa sträckor. Men det sociala livet finns på telefon och dator när man är borta.

Andersson berättar att han därtill träffar kolleger och vänner på båtarna mellan Finland och Sverige.



Source link