“Makthavarna vill skapa fruktan” – demokratiska ikoner sätts bakom galler i Hongkong och det politiska systemet omformas | Utrikes


Tio av Hongkongs mest framstående demokratiaktivister har idag blivit dömda till upp till 18 månader i fängelse för att ha organiserat och deltagit i olagliga sammankomster. De har i flera decennier förgäves kämpat för en fullskalig demokratisering av det formellt autonoma Hongkong. Som bäst gör Kina i stället Hongkongs politiska system allt mindre demokratiskt.

Flera av de främsta ledarna för Hongkongs demokratirörelse har nu berövats sin frihet. De har dömts till fängelse för att utan tillstånd ha ordnat och deltagit i demonstrationer i augusti år 2019 då tiotusentals Hongkongbor protesterade bland annat mot polisvåld.

Under rättegången betonade demokratiaktivisterna att demonstrationerna var fredliga. Domaren konstaterade ändå att polisen inte hade gett sitt samtycke, och att demonstranterna orsakade allvarliga störningar genom att marschera genom centrum av Hongkong.

De flesta av de nio idag dömda personerna hör till den första generationen av Hongkongs demokratikämpar. Kommunistpartiet stämplade den äldsta av dem, Martin Lee, som en kontrarevolutionär motståndare av Kina redan år 1989 då Hongkong ännu var en brittisk koloni.

Lee blev sedan det demokratiska partiets första ordförande när det grundades år 1994. Han var då en påle i köttet på de brittiska kolonialherrarna, och efter maktskiftet år 1997 har han fortsatt att vara det på kommunistpartiet.

Den stormrika företagaren Jimmy Lai har stött demokratirörelsen bakom kulisserna ända sedan 1990-talet. Lai har bland annat donerat ansenliga summor till demokratiska partier och aktivister som har varit i behov av hjälp.

Lai grundade den populära dagstidningen Apple Daily år 1995. Ända från början har tidningen varit en frän kritiker av kommunistpartiet.

Lee Cheuk-yan har varit politiskt aktiv sedan slutet av 1980-talet. Han fungerar bland annat som ordförande för en organisation som varje år ordnar en minnesstund för att hedra dem som dödades när soldater öppnade eld mot obeväpnade demonstranter i centrum av Peking år 1989.

Den 65-åriga Leung Kwok-hung var under hela 1990-talet i stort sett den enda demokratiaktivisten på heltid. Han hörde inte till något parti, och han förtjänade sitt uppehälle bland annat som städare.

Leung blev mot alla odds invald i parlamentet år 2004. Sedan dess har han fortsatt att protestera mot alla orättvisor som han får höra talas om.

En av dem som nu ska sitta i fängelse, 64-åriga Lee Cheuk-yan, skräder inte orden.

Lee Cheuk-yan står med mikrofon i hand framför en skara människor.  trationer sedan han blev politiskt aktiv som studerande.




Lee Cheuk-yan har ordnat oräkneliga demonstrationer sedan han blev politiskt aktiv som studerande. Han säger att han inte accepterar att det är förbjudet att delta i en fredlig protest.
Lee Cheuk-yan står med mikrofon i hand framför en skara människor. trationer sedan han blev politiskt aktiv som studerande.
Bild: Björn Ådahl/Yle
Lee Cheuk-yan,Hongkong

– Det är frågan om en politisk hämnd. Makthavarna vill styra genom att skapa fruktan och genom att undertrycka Hongkongbornas möjligheter att ge uttryck för sitt missnöje, säger Lee via videosamtal.

Vördade veteraner bland aktivisterna

Demokrati- och fackföreningsaktivisten Lee fick ett ettårigt fängelsestraff. Liksom de övriga aktivisterna har han i åratal varit en nagel i ögat både på makthavarna i Hongkong och på kommunistpartiet som styr det övriga Kina.

Den 82-åriga juristen Martin Lee anses till exempel allmänt vara den lokala demokratirörelsens fader. Den 73-åriga mångmiljonären Jimmy Lai grundade för sin del den populära dagstidningen Apple Daily som alltid har ställt sig synnerligen kritiskt till kommunistpartiet.

Lai dömdes till ett år i fängelse medan Martin Lee med hänvisning till sin höga ålder fick en villkorlig dom. Den förra parlamentsledamoten Leung Kwok-hung fick det längsta straffet, 18 månader i fängelse.

Leung Kwok-hung med långt hår sitter vid sitt skrivbord.




Den förra parlamentsledamoten Leung Kwok-hung har fungerat som ett föredöme för unga aktivister såsom den internationellt kända Joshua Wong. Det förmodas förklara varför han fick det hårdaste straffet av de åtalade.
Leung Kwok-hung med långt hår sitter vid sitt skrivbord.
Bild: Björn Ådahl/Yle
Hongkong,Leung Kwok-hung

Straffen hade genomgående varit betydligt hårdare ifall åtalen hade väckts för brott mot de drakoniska säkerhetslagarna som Kina lät införa i Hongkong ifjol. I stället åtalades aktivistveteranerna för att ha brutit mot en förr sällan använd lag som härstammar från tiden då Hongkong var en brittisk koloni.

Den gemensamma nämnaren för alla de här aktivisterna är att deras protester alltid har varit fredliga.

– Budskapet är att också fredliga demonstranter kastas i fängelse ifall de inte följer polisens instruktioner. Genom att åtala oss ville makthavarna också visa att både unga och gamla Hongkongbor gör klokt i att sluta protestera om de inte vill bli fängslade, kommenterar Lee.

Alla sammankomster med mer än fyra personer förbjudna

Demokraterna är i en allt mer problematisk situation. Ända sedan coronaviruset började sprida sig i Hongkong för ett drygt år sedan har alla sammankomster med mer än fyra personer varit förbjudna.

– Ledningen använder viruset som ett svepskäl. Det har aldrig spridit sig i stor skala i Hongkong, och under den senaste tiden har antalet nya fall varit obetydligt, påpekar Lee.

Förbudet har satt punkt också för de ofta våldsamma protesterna som lamslog Hongkong i sex månader år 2019. Protesterna riktades mot både Kina, Hongkongs ledning och polisen.

I första hand var det unga Hongkongbor som deltog. Gallupar visade ändå att en stor del av hela befolkningen sympatiserade med ungdomarna även om många motsatte sig de våldsamma metoderna.

Den allmänna frustrationen breder ut sig

Protesterna föranledde Kina att införa de nya säkerhetslagarna. De behandlar brott såsom uppror, förräderi samt terrorism, och maximistraffet är livstid i fängelse.

Polisen har gjort det klart att det räcker med att man framför till exempel den förr populära sloganen ”befria Hongkong, vår tids revolution” för att bli åtalad för brott mot lagarna. Lee säger att det innebär att det i framtiden är synnerligen riskabelt att delta i politiska demonstrationer.

– Hongkongborna fortsätter att vara arga. Deras möjligheter att visa sitt missnöje är ändå obefintliga när det inte längre är tryggt att demonstrera, konstaterar han.

Lee förutspår att de unga Hongkongborna följaktligen med tiden blir allt mer frustrerade. Han väntar sig att de också fortsätter att ställa sig fientligt till Kina och till makthavarna i Hongkong.

– En hel del ungdomar vill nu lämna Hongkong. De anser att de inte har någon framtid på en plats där invånarna förlorar sina friheter och rättigheter, säger Lee.

Den populära opposition oskadliggörs

Hittills har Hongkongborna kunnat visa vad de tycker i parlamentsvalen som har ordnats regelbundet efter att Kina övertog den brittiska kolonin år 1997. I samtliga val har de demokratiska partierna fått mer än hälften av rösterna.

Nu ser Kina ändå till att valen i fortsättningen ordnas på ett sätt som minimerar det demokratiska lägrets inflytande. Bland annat inskränks de demokratiska politikernas möjligheter att ställa upp som kandidater.

Samtidigt minskas andelen parlamentsledamöter som blir invalda i direkta val från hälften till drygt 20 procent. Det demokratiska partiets förra ordförande Emily Lau säger att förändringarna är både omvälvande och förkastliga.

– Efter maktskiftet har vi tagit små steg i riktning mot fullskalig demokrati, men nu slopas alla de här framstegen. I praktiken utplånas oppositionen helt och hållet, konstaterar Lau.

Invånarna utsätts för påtvingad självcensur

Det av Kina utarbetade systemet tas i bruk när nya vallagar träder i kraft troligen senare på våren. Efter det måste alla som vill ställa upp i ett val först bli godkända av kommittéer som består av personer som är lojala mot Kinas kommunistparti.

Tusentals invånare i Hongkong som deltar i en demonstration.




Mer än 12 000 mestadels unga Hongkongbor har häktats för att ha deltagit i de ofta våldsamma protesterna år 2019. Hittills har 700 förklarats skyldiga till olika allvarliga brott.
Tusentals invånare i Hongkong som deltar i en demonstration.
Bild: Björn Ådahl/Yle
Hongkong,demonstrationer

Lau konstaterar att de demokratiska politikerna således i regel väntas bli uteslutna. Hon varnar dessutom för att det för frispråkiga personer överlag kan vara farligt att fungera i parlamentet.

– Politiker kan bli häktade bara för att de säger fel saker. Många är bekymrade och överväger att avsluta sin politiska karriär, säger hon.

Själv är Lau en av de få långvariga ledarna för det demokratiska lägret som inte ännu har blivit åtalad, även om hon har fortsatt att offentligt kritisera makthavarna. Hon har märkt att många andra föredrar att hålla tyst.

– Journalister har svårt att hitta personer att intervjua, för folk vill inte längre prata med dem. Självcensuren blir ständigt ett allt svårare problem, konstaterar hon.

Lau förklarar att det främst beror på att de nya säkerhetslagarna är iögonenfallande vagt utformade. Det är därför omöjligt att veta vad som kan tolkas som ett brott mot dem.

Domare hamnar i kläm

Alla rättsfall som har att göra med säkerhetslagarna behandlas av särskilda domare som har blivit handplockade för att sköta den uppgiften. Lau anser att också det är olycksbådande.

– De här domarna utsätts för en hård press. Det faktum att de hittills vanligen inte har frigett de åtalade mot borgen har också gjort sitt till för att få Hongkongborna att oroa sig för rättssystemets framtid, säger hon.

Lau betonar att de obundna domstolarna är Hongkongs främsta trumfkort. De bidrar också i hög grad till att göra Hongkong annorlunda än det övriga Kina.

Till skillnad från Kina anses Hongkong fortfarande vara ett rättssamhälle där invånarna kan lita på att domarna behandlar sina fall på ett objektivt sätt. Lau varnar för fasanfulla följder ifall det här systemet som en följd av säkerhetslagarna nu börjar naggas i kanten.



Source link