Trots strikta restriktioner är det många som dör i covid-19 i Belgien. Nu förs en diskussion om hur det kommer sig att dödstalet är så högt.
Bryssel
Med närmare 6 000 dödsfall på grund av coronaviruset hör Belgien till de värst drabbade länderna i världen.
I förhållande till folkmängden har det dött ungefär lika många människor i Belgien som i Spanien: drygt 400 per en miljon invånare.
Det är fler än i Italien och Frankrike som också är drabbats hårt.
Hur kan dödstalet vara så högt? Har åtgärderna för att stoppa viruset misslyckats eller finns det andra förklaringar?
Den dystra statistiken har väckt diskussion såväl i Belgien som utanför landets gränser.
Hur kommer det sig att antalet dödsfall är så högt? Har åtgärderna för att stoppa viruset misslyckats eller finns det andra förklaringar?
Knutpunkt med stor befolkningstäthet
Experter i Belgien har inte en entydig förklaring till varför covid-19 krävt så många liv i Belgien.
På ett område som är mindre än en tiondel av Finland bor 11 miljoner människor.
Belgien är också centralt beläget och därmed en knutpunkt för trafik från olika delar av Europa. Vid EU-institutionerna i Bryssel möts människor från alla delar av Europa på daglig basis.
Den främsta förklaringen till den höga dödssiffran i Belgien är ändå statistisk: landet redovisar även sådana dödsfall som inte registreras i många andra länder.
Statistiken berättar inte hela sanningen
Den belgiska coronastatistiken kännetecknas av att man inte enbart räknar in dödstalet från sjukhusen utan även dödsfall som inträffar på äldreboenden.
Antalet dödsfall på äldreboenden är ansenlig: över hälften av de registrerade dödsfallen i Belgien har inträffat på vårdhem.
Det är möjligt att en del av de närmare 3000 dödsfall som inträffat på äldreboenden och registrerats som coronafall beror på något annat
Då det saknas kapacitet att testa i stor utsträckning har också icke-bekräftade fall registrerats som coronarelaterade dödsfall om symptomen tytt på covid-19.
Det är alltså möjligt att en del av de över 3000 dödsfall som inträffat på äldreboenden och som registrerats som coronafall egentligen beror på något annat.
Premiärministern: Vi är helt transparenta
Coronastatistiken har också blivit ett slagträ i den politiska debatten i Belgien. Regeringen har fått svara på frågor om huruvida man underskattat coronahotet.
– Politikerna underskattade först coronaviruset och väntade relativt länge med åtgärder, säger statsvetaren Dirk Rochus till tidningen Der Spiegel.

Efter att först ha verkat som premiärminister för en expeditionsregering fick Sophie Wilmès parlamentets förtroende i mitten av mars.
Premiärminister Sophie Wilmès i det belgiska parlamentet.
Bild: EPA-EFE/Philip Reynaers / POOL
Premiärminister Sophie Wilmès förklarar de höga dödssiffrorna med att regeringen valt att gå in för “full transparens” då man rapporterat om dödsfall med anknytning till covid-19 medveten om att det kan leda till att det verkliga antalet döda överskattas.
– Inget land i Europa räknar lika. Här använder vi oss av det mest detaljerade sättet, vi räknar inte enbart dem som dör på sjukhus utan även dödsfall på vårdhem, säger i sin tur hälsoministern Maggie De Block.
Det avvikande sättet att föra statistik över dödsfallen har väckt frågan om huruvida man rent av blivit “alltför transparent” i Belgien.
Enligt De Block har man uppmanat myndigheterna att se över registreringen av dödsfall i syfte att underlätta jämförelser mellan dödligheten i Belgien och övriga länder.
Tidning rapporterar om mörkertal i statistiken
Samtidigt kommer uppgifter om att man snarare underskattat än överskattat coronavirusets dödlighet i Belgien.
Tidningen Le Soir undersökte hur stor överdödligheten varit i Belgien under coronapandemin.
Man jämförde dödstalet mellan den 9 mars och 5 april med den förväntade dödligheten under normala omständigheter.
Det är inte Belgien som överskattar dödstalet utan vissa av våra grannar som underskattar antalet liv som förlorats
Det visade sig att det dött 2800 fler än normalt under mätperioden. Under samma period registrerades 2350 dödsfall i covid-19.
Alltså kan covid-19 ha krävt ytterligare cirka 450 liv under en fyraveckorsperiod som inte syns i coronastatistiken.

Dödligheten i Belgien har ökat betydligt.
En arbetare vid kyrkogården i Uccle öppnar dörren till en nedkyld container med kistor.
Bild: EPA-EFE/STEPHANIE LECOCQ
Andra länder underrapporterar
Tidningen har också jämfört överdödligheten i grannlandet Nederländerna under motsvarande period.
Det visade sig att överdödligheten var dubbelt större jämfört med antalet registrerade dödsfall i covid-19.
“Det är därför inte Belgien som överskattar dödstalet utan vissa av våra grannar som underskattar – ibland stort – antalet liv som förlorats”, sammanfattar Le Soir.
Belgien har nu har det högsta dödstalet per capita i covid-19. Men det beror inte på att Belgien är värst drabbat
Samma slutsats gör tidningen The New York Times Brysselkorrespondent Matina Stevis-Gridneff.
– Vår data visar att Belgien nu har det högsta dödstalet per capita i covid-19. Men det beror inte på att Belgien är värst drabbat, skriver Stevis-Gridneff på twitter.
Enligt henne sticker Belgien ut på grund av sin ihärdiga rapportering av dödsfall och en omfattande underrapportering av fall i andra länder.
Our data shows #Belgium now has the world’s highest per capita death rate to COVID-19.
That’s not because Belgium is the worst hit. Partly down to diligent reporting of deaths.
Gross under-reporting of deaths worldwide, by design or bc of capacity.https://t.co/i6bikBtSIE
— Matina Stevis-Gridneff (@MatinaStevis) April 16, 2020
Belgien nedstängt i en månad
Coronaepidemin i Belgien kännetecknas av en snabb spridning efter karnevalledigheten i början av mars.
I mitten av mars fattade regeringen beslut om att stänga skolor, restauranger samt idrottsanläggningar och förbjuda sammankomster.
Vistelse utomhus är endast tillåtet för dem som jobbar, handlar eller motionerar. Att resa inom landet är förbjudet utan giltig orsak.
De åtgärder som vidtagits har effekt på epidemin. Ju närmare noll vi kommer, desto mer kommer vi att återta kontrollen
På onsdagen beslöt regeringen att förlänga undantagstillståndet till den 3 maj.
Många förväntar sig att man från och med början av maj gradvis ska kunna återgå till det normala.
I det här skedet vill regeringen inte ge några besked om när man är redo att trappa ned på restriktionerna.

Belgiernas vardag präglas av strikta regler. Affärerna får endast ta in en begränsad mängd kunder samtidigt.
Det är tillåtet att handla mat i Belgien men mängden kunder som släpps in samtidigt begränsas. De kunder som inte ryms in får köa utanför.
Bild: AFP / Lehtikuva
Epidemin avmattas trots dyster statistik
Trots restriktionerna har det under de senaste veckorna registrerats flera hundra dödsfall per dygn i Belgien.
Pandemin har satt stor press på den belgiska hälsovården. Det rapporteras bland annat om brist på lämplig skyddsutrustning.
Samtidigt finns det tecken på att en vändpunkt är i sikte, den dystra statistiken till trots: det är för tillfället fler coronapatienter som skrivs ut från sjukhusen jämfört med andelen patienter som tas in för vård.
Den viktiga intensivvårdens kapacitet har tillsvidare inte heller överskridits i Belgien.
Det så kallade R-värdet, som mäter spridningen av en infektion, är för tillfället 0,8 i Belgien. Det här innebär att en person som bär på viruset i genomsnitt smittar färre än en person i sin omgivning.
– Det här är ett bevis på att de åtgärder som vidtagits har effekt på epidemin. Ju närmare noll vi kommer, desto mer kommer vi att återta kontrollen, säger Emmanuel André som är talesperson för det belgiska corona-kriscentret.
Leave a Reply
You must be logged in to post a comment.