Meyer Turkus underleverantörer slarvar med arbetarskyddet | Åboland


Flera anställda av underleverantörer till Meyer Turku arbetar utan försäkring. Dessutom förekommer det övertidsersättning som inte betalats ut, underavlönade arbetstagare och oklarheter kring arbetstiderna rapporterar Yles program MOT.

Vid Sydvästra Finlands regionförvaltningsverk har man under de senaste 1,5 åren granskat tio av Meyers underleverantörer. Inom varje företag förekom det brister gällande den arbetskraft som kommer till Finland från utlandet.

I de kontroller av arbetarskyddet som utfördes i Finland ifjol, fann man brister i drygt hälften av fallen. Det betyder att Meyer ligger ovanför medelvärdet.

  • Meyer Turku är Finlands största varv och Åbos största industriarbetsgivare. Tyska Meyer Werft köpte majoriteten av det ursprungliga Åbovarvet 2014, och ett år senare överfördes varvet helt i Meyers ägo.
  • Ägaren har investerat i varvet och orderboken har varit full. Meyers ankomst till Åbo sågs som räddningen för varvet i Perno.
  • För tillfället byggs två fartyg i miljardklass vid varvet. Staten garanterar byggandet av fartygen genom sitt finansieringsbolag Finnvera. Rederiet betalar inköpspriset först då fartyget överlämnas.
  • Meyer Turku har under åren 2015-2020 fått ungefär 36 miljoner euro i innovationsstöd från Business Finland som verkar under Arbets- och näringsministeriet.
  • I varvsområdet arbetar dagligen ungefär 5000 personer, men bara under hälften av den är anställda av Meyer. Ungefär 900 företag bygger ett fartyg.
  • Över 80 % av arbetet vid varvet utförs av underleverantörer. En stor andel av underleverantörernas arbetskraft kommer till Finland från utlandet.

Bristerna har bland annat gällt utbetalande av löner. Enligt regionförvaltningsverkets uträkningar har lönerna som lägst varit under 7 euro i timmen, fastän den enligt kontraktet borde ha varit minst 11 euro i timmen.

Man upptäckte också att arbetstagarnas övertid inte bokförts och att det inte betalats ut någon ersättning för övertiden.

Det har också förekommit brister i redovisningen av arbetstimmarna. Enligt regionförvaltningsverket motsvarar de arbetade timmarna inte den information som man fått från varvsporten om anställdas närvaro på arbetsplatsen.

Den lagstadgade anmälan om utstationering av arbetstagare har inte alltid gjorts i tid – om den över huvud taget gjorts.

De kontrollerade företagen är från Estland, Litauen, Polen, Spanien, Rumänien och Indien.

Indiska ingenjörer fick praktikantlön

Ett exempel på underavlönade arbetstagare vid Åbovarvet är fallet med de indiska ingenjörerna.

Enligt regionförvaltningen kom det tre ingenjörer från Indien till Åbo i januari 2019. Männen hade ett arbetsavtal med ett indiskt skeppsbyggarföretag, och officiellt kom de som praktikanter till ett finskt företag som hör till samma koncern. Det finska företaget fungerar som underleverantör till Meyer Turku.

Ingenjörernas indiska arbetsavtal uppfyllde inte de finska kraven på arbetsavtal. Lönen var för låg och arbetstiden längre än i Finland.

Vy över Åbovarvet.




Arbetstagare säger att ojämlikheten vid varvet har ökat under de senaste åren.
Vy över Åbovarvet.
Bild: Yrjö Hjelt / Yle
Meyer Turku,Carnival Corporation & plc,varvsindustri,kryssningsfartyg,skeppsbyggnad

Under sin tid i Finland fick männen en indisk lön plus 500 euro. Enligt en uppskattning gjord av Ingenjörsförbundet ligger grundlönen för en ingenjör i Indien på 700 euro i månaden. Då skulle deras lön i Finland alltså ha legat på 1 200 euro i månaden.

Grundlönen för en finländsk ingenjör är i medeltal dryga 3 000 euro i månaden.

De indiska ingenjörerna fick inte heller någon arbetsolycksfallsförsäkring av arbetsgivaren utan arbetade i Finland med enbart en reseförsäkring.

Då regionförvaltningen frågade om försäkring, gav arbetsgivaren intyg över reseförsäkring.

Männens praktik varade i tre månader, till april 2019. Efter det ansöktes det om uppehållstillstånd för arbetstagare, vilket de fick i slutet av augusti 2019.

I granskningen av företagets löneräkningar och bokföringen över arbetstider kom det ändå fram att männen också arbetade under den tid de inte hade arbetstillstånd.

Meyers säkerhetsorganisation borde övervaka användningen av skyddsutrustning, men i praktiken sker det inte.― Anställd vid Meyer Turku

Regionförvaltningsverket misstänker att arbetstagarna utfört planerande ingenjörsarbete också under tiden de befann sig i landet på praktikantvisum och att de hela tiden fungerat som utlokaliserad arbetskraft.

Man misstänker alltså att den underleverantören som fungerat som arbetsgivare har försökt kringgå lagarna för invandring.

Arbetsgivaren vill inte kommentera fallet med de indiska ingenjörerna.

Ingenjörsförbundet befarar sjunkande löner

De indiska ingenjörerna reste från Finland i augusti 2019, bara några dagar efter att de fått uppehållstillstånd.

Liknande fall har också förekommit inom IT-branschen, säger Petteri Oksa som är intressebevakare vid Ingenjörsförbundet. Praktikanter har skickats tillbaka till Indien då det uppstått problem med arbetsavtalet.

– Jag undrar om man också här har krävt korrigeringar av företaget. Då datumen för korrigeringarna närmar sig, är det bara enklare att skicka hem arbetstagarna till sina hemland.

Vid förbundet är man oroliga över den riktning branschen går. Om ingenjörer hämtas från Indien, bildas ett tryck på sänkta löner i Finland.

– Lönerna är inte speciellt höga här annars heller. Dessutom kan det leda till att arbeten flyttas bort från Finland, vilket leder till en större arbetslöshet. Vi kan inte vinna över Indien och Kina i en tävling över vem som är billigast, säger Oksa.

Arbetstagare: Ojämlikheten vid varvet har ökat

MOT intervjuade fem personer som arbetar eller har arbetat vid Meyer Turku-varvet.

De berättar att klyftan mellan arbetstagare och -givare har ökat under det nya ägarskapet. Enligt arbetstagarna lyssnar inte företaget längre på sina anställda.

De anställda säger också att ojämlikheten har ökat vid varvet. Det förekommer allt mera utländsk arbetskraft, men interaktionen mellan finska och utländska arbetare är liten.

Den utlokaliserade arbetskraften har tilldelats helt andra personalrum än Meyers egna anställda. Det sker inga dagliga möten mellan arbetstagarna.

– Vi arbetstagare är ordnade i minst två lager, säger en finländsk anställd.

De anställda som MOT intervjuat säger att de ständigt måste rätta till det arbete som utförts av underleverantörer. Underleverantörerna sägs också misslyckas med att skydda sin personal.

– Meyers säkerhetsorganisation borde övervaka användningen av skyddsutrustning, men i praktiken sker det inte. Om en anställd inte har skyddsglasögon kommer hen att skickas hem för dagen och lämnas utan lön. Annat görs inte. Underleverantören straffas aldrig.

Arbetet med Costa Smeralda fortsätter på Åbovarvet.




Meyer Turku samarbetsförhandlar som bäst. Bilden är från 2019.
Arbetet med Costa Smeralda fortsätter på Åbovarvet.
Bild: Petra Ristola / Yle
Meyer Turku,varvsindustri,Åbo,skeppsvarv,offshoreindustri,skeppsbyggnad

MOT avslöjar inte namnet på de anställda, eftersom de är rädda att förlora sina jobb. Vid varvet är det samarbetsförhandlingar på gång på grund av coronaviruset och förra årets förluster.

Just innan midsommar meddelade också familjeföretaget Meyer att man byter vd. Jan Meyer som varit vd för Meyer Turku i sex år, börjar som vd vid Meyer Werft i Papenburg i Tyskland.

Hans bror Tim Meyer tar över som vd för Meyer Turku i slutet av sommaren.

“Fortsätter år efter år”

Anna Pärtty, som är verksam vid arbetarskyddet vid Sydvästra Finlands regionförvaltningsverk, är inte överraskad över varvets lågavlönade arbetstagare.

– Det enda som är överraskande är det att det här bara fortsätter år efter år.

Enligt Pärtty hänvisar arbetsgivare till att de inte visste om saken, angående till exempel skyldigheten att meddela om utstationerade arbetare.

– Men de reglerna har redan varit i kraft i några år, så det borde nog inte handla om okunnighet.

Enligt Pärtty försöker underleverantörer också förklara den oregistrerade övertiden som avslöjades under inspektioner.

När underleverantörens arbetstidsregister och varvets information om incheckning och utcheckning inte överensstämmer, försvarar arbetsgivarna sig genom att säga att anställda har stannat kvar på arbetsplatsen av egen fri vilja.

Arbetsgivarens påståenden om att man skulle vilja vistas på varvet bara för skojs känns konstiga.― Anna Pärtty

– Särskilt när det finns andra bevis på att övertid har gjorts. Jag vet inte om det ens är möjligt att stanna och hänga på arbetsplatsen, säger Pärtty.

Vid Industrifacket säger vice ordförande Turja Lehtonen att man är medvetna om Meyers problem, men att de är svåra att ta itu med.

– Problemet är att de som kommer från utlandet inte vill prata. De har skrämts upp så att de inte vågar berätta.

Lehtonen kritiserar också tillsynen från myndigheterna. Enligt Lehtonen förekommer det gott om bevis i rapporter, men det leder inte någonstans.

– Affärsverksamheten handlar om miljoner, men sanktionerna är för närvarande bara tusentals euro. Sådana summor är småpengar för stora företag. De bryr sig inte.

Lehtonen säger att Meyer också är skyldig. När Meyer får de officiella rapporterna, anser Lehtonen att företaget bör vidta omedelbara åtgärder och ingripa.

– Vi har kontaktat vd Jan Meyer flera gånger, och också träffat honom. Men inte heller det har lett någonstans. Så länge som det här är möjligt och sanktionerna är så små, så kommer det inte ske någon förbättring.

Tjugo euro i timmen för dyrt

Lehtonen berättar om en företagare som tagit kontakt med Industrifacket och berättat att hen erbjudit sina tjänster åt Meyer, men fått besked om att priset varit för högt.

– Företagaren fick höra att om priset per timme är över 20 euro, så har man ingenting att göra på varvet. Men om priset är under 20 euro per timme betyder det att alla av arbetsgivarens utgifter inte täcks. Då blir någonting obetalt.

Lehtonen säger att man vid Industrifacket är nöjda med den skattenummerpraxisen som håller på att utarbetas, som också kommer tillämpas på varven.

Skattenummerspraxisen innebär att en arbetstagare på varvet måste ha ett skattenummer som meddelats till skattenummersregistret innan arbetet inleds.

Med hjälp av skattenumret kan myndigheterna lättare övervaka både arbetsgivarens och arbetstagarens skatter.

Det här systemet används redan inom byggnadsbranchen.

– Vi tror att man på det här sättet kan utrota den gråa ekonomin. Det här underlättar för företag som följer reglerna, säger Lehtonen.

Meyer: Vi åtgärdar alltid oegentligheter

Meyer Turku vill inte ge någon intervju om händelsen och vill inte heller enskilt kommentera de indiska arbetarna eller andra problem som har uppstått vid varvet.

Bolagets kommunikationschef Tapani Mylly svarar på MOT:s intervjuförfrågan via mejl:

Meyer Turku godkänner inte under några omständigheter olaglig verksamhet, varken från sitt nätverk eller från sina egna arbetstagare. Vi åtgärdar alltid oegentligheter kommer till vår kännedom eller då våra instruktioner ignoreras. Vi gör det här på en nivå som är högre än lagens krav, och samarbetar med regionförvaltningsverket kring saken.

Meyer Turun viestintäpäällikkö Tapani Mylly




Enligt kommunikationschef Tapani Mylly godkänner Meyer Turku inte någon typ av olaglig verksamhet.
Meyer Turun viestintäpäällikkö Tapani Mylly
Bild: Petra Ristola / Yle
Meyer Turku,skeppsvarv,Åbo,offshoreindustri,director of communications

Missförhållandena vid Åbovarvet är inte de första problemen inom Meyer-koncernen som har att göra med utländsk arbetskraft.

Sommaren 2013, ett år före Meyers ankomst till Åbo, dog två rumänska varvsarbetare i en bostadsbrand i Papenburg i Tyskland.

Rumänerna arbetare för en underleverantör vid varvet. De bodde i ett litet hus tillsammans med 30 andra rumänska och bulgariska arbetare.

Endast i husets vardagsrum fanns 13 sängar.

Meyer reagerade på olyckan genom att publicera egna regler för underleverantörer.

Enligt reglerna, som går att läsa på Meyers webbsidor, kräver Meyer att underleverantörer betalar minst en minimilön till sina arbetare, erbjuder dem trygga boendeförhållanden och följer lagar gällande arbetstid.

Baserat på regionförvaltningsverkets rapporter verkar kraven inte ha uppfyllts vid varvet i Åbo.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle MOTs Meyerin Turun-telakalla ongelmia ulkomaisten työntekijöiden kohtelussa skriven av Reeta Salminen.

Artikeln är översatt av Andrea Wiklund och Maj Lundström.



Source link