Neandertalgener ökar risken för svår covid: ”Tragiska konsekvenser”



En genvariant som vi har ärvt från neandertalarna ökar risken för att drabbas av allvarlig covid-19. I Europa är den aktuella riskvarianten relativt vanlig.

Sjukdomen covid-19 är betydligt farligare för äldre personer än för yngre. Men även unga människor kan råka illa ut, men varför vissa drabbas av svårare sjukdom än andra vet inte forskarna.

I somras kunde en stor internationell studie koppla ett område med gener på kromosom tre till ökad risk för sjukhusinläggning och andningssvikt i samband med covid-19.

Nu konstaterar två forskare – Hugo Zeberg vid Karolinska institutet och Svante Pääbo vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Tyskland – att den version av de gener som ökar risken för svår covid-19 är väldigt lik motsvarande dna-sekvenser hos en cirka 50 000 år gammal neandertalare från dagens Kroatien. Den är också är en del av det genetiska arv som nutida människor bär på, skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

Saknas i Afrika

“Det visar sig att denna genvariant har kommit över från neandertalarna till moderna människor när de blandade sig med varandra för kanske 60 000 år sedan. I dag har de människor som bär på denna genvariant upp till tre gånger högre risk att hamna i respirator om de smittas av det nya coronaviruset sars-cov-2”, säger Hugo Zeberg i pressmeddelandet.

Läs mer: Hur länge varar immunitet? Forskare: Kanske bara ett år

Studien, som publiceras i tidskriften Nature, visar också att den aktuella genvarianten är särskilt vanlig i södra Asien, där halva befolkningen bär på riskvarianten från neandertalarna. I Europa bär en av sex personer på den, medan den i stort sett saknas i Afrika och östra Asien.

Slående konsekvens

Men varför just denna genvariation innebär en ökad risk vid covid-19 vet inte forskarna.

“Det är slående att det genetiska arvet från neandertalarna har så tragiska konsekvenser under den pågående pandemin. Varför det är på det viset måste nu utredas så snart som möjligt”, säger Svante Pääbo.

Fakta: Människan

Människosläktet Homo uppstod för cirka 2,8 miljoner år sedan i Afrika. Det härstammar från det äldre och mer primitiva släktet Australopithecus.

Den äldsta arten inom detta släkte antogs länge vara Homo habilis men fynd av en ännu äldre, icke namngiven art, har gjorts i Etiopien. Totalt har minst elva namngivna arter placerats i släktet, inklusive vår egen art, Homo sapiens.

När vår egen art kom till Europa för cirka 40 000 år sedan fanns det redan neandertalmänniskor, Homo neanderthalensis, där. Neandertalmänniskan fanns i Europa, Mellanöstern och delar av Centralasien. Arten separerade från vår egen art för drygt 750 000 år sedan, enligt de senaste rönen. Den dog ut för cirka 40 000 år sedan, det vill säga ungefär samtidigt som när Homo sapiens kom till Europa.

Källor: Nature och Science





Source link