Nicaraguas sandinistpampar dör till följd av coronaviruset – kan skapa rum åt nya aktörer | Utrikes


Latinamerika är sedan mitten av maj epicentrum för coronapandemin enligt WHO. I Nicaragua, kontinentens näst fattigaste land, finns många av de drabbade bland sandinisternas, det regerande partiets, inre krets.

Först dog en säkerhetschef, så en tidigare borgmästare, sedan följde fyra parlamentsmedlemmar. Minst 60 från partitoppen har avlidit i sviterna av covid-19 och listan växer dagligen. Den senast drabbade är den beryktade polischefen Ramón Avellán, också kallad ”Dödens Ängel, som får intensivvård.

Efter att i början av epidemin närmast ha förnekat smittan medger regeringen nu att 1 118 har drabbats av covid-19, 46 har avlidit.

Av dem har 80 procent anknytning till det regerande sandinistpartiet och många är högt uppsatta partifunktionärer, enligt det digitala nyhetsorganet Nicaragua Informativa.

– De dör för att de utsätter sig för smittorisk i sin önskan om att behaga presidentparet Daniel Ortega och Rosario Murillo, säger Raití Juárez, sociolog och politisk aktivist.

Man ser mot kameran. Han har ljusblå skjorta och keps och håller handen utsträckt på bordet.




Raití Juárez, sociolog, kommer att fortbilda sig i Uruguay när pandemin är över.
Man ser mot kameran. Han har ljusblå skjorta och keps och håller handen utsträckt på bordet.
Bild: Yle / Erika Brenner
Nicaragua,Raití Juárez

Massiv utsättning för smitta

Medan de flesta länder i Latinamerika införde hårda åtgärder för att minska coronaspridningen när viruset nådde kontinenten i mars, har Nicaraguas gränser förblivit öppna, liksom skolor och universitet.

Det lilla centralamerikanska landets regeringsinstitutioner fungerar som vanligt och parlamentet håller sina sessioner.

President Daniel Ortega har dock isolerat sig och bara uppträtt i medierna ett par gånger. Hustrun och vicepresident Rosario Murillo, i praktiken regeringens talrör, har däremot nästan dagligen uppträtt i regeringens medier och argumenterat för att ”corona är ett påhitt av oppositionen för att förstöra ekonomin”, att ”endast de rika drabbas” och att ”Nicaragua är väl förberett med världens bästa sjukvårdssystem och preventiva åtgärder”.

Till förebyggandet hör tusentals regeringsfunktionärer som går från dörr till dörr för att ”informera om viruset” – hittills har över en miljon hem besökts.

Funktionärerna, liksom hälsovårdspersonal vid de offentliga sjukhusen, förbjuds använda mask och desinficerande gel. Det kunde skrämma upp befolkningen, är argumentet.

Tvingas delta

Offentligt anställda liksom lärare och skolelever utsätter sig också för smittorisk i och med att de tvingas delta i regeringens marscher och demonstrationer mot viruset under slagord som ”Med kärlek mot corona” och ”Med Guds hjälp håller vi epidemin borta”.

Dessutom har regeringen arrangerat ett otal fester och massaktiviteter, senast på mors dag, som i Nicaragua firas den 30 maj, då mödrarna firades på alla håll i landet.

Många har dock frivilligt gått i karantän, bland dem 19-åriga Karina Hodgson som går i det som motsvarar gymnasiets sista klass.
Hon håller sig hemma för att skydda sin mamma, som hör till riskgruppen. Men hon vill fortsätta skolarbetet och gick därför till skolan för att hämta sina läxor.

– De vägrade de ge mig dem fastän jag berättade att min mamma har cancer. Bara om jag deltog i närundervisningen fick jag göra mitt skolarbete, berättar skoleleven som tvingades gå hem utan läxor.

Kvinna bär liten pojke på sina axlar.




Karina Hodgson, här med sin lillebror, får inte göra sitt skolarbete hemma.
Kvinna bär liten pojke på sina axlar.
Bild: Erika Brenner / Yle
Nicaragua,Karina Hodgson

Hemlighetsmakeri

Enligt ett medborgarinitiativ, som för ett parallellt register över coronadrabbade, avspeglar regeringens tal inte verkligheten. De uppskattar att cirka 4 000 personer har smittats och 1 000 dött.

I Nicaragua dör ingen av coronaviruset om inte regeringsorganen har bekräftat det. Endast offentliga sjukhus har tillstånd att utföra coronatester, och resultatet offentliggörs inte.

På coronaoffrens dödsattester står det oftast ”abnormal lunginflammation”, ”hjärtinfarkt” eller ”komplikationer i förbindelse med diabetes”.

För några veckor sedan gick nyheten om Nicaraguas ”expressbegravningar” världen runt: De avlidna smusslas ut från sjukhusen om natten och begravs i all hast för att dölja epidemin.

Internationell kritik

Kritiken haglar från människorättsorganisationer och grannländer, som befarar massmitta från Nicaraguas sida.

Den panamerikanska hälsoorganisationen PAHO, som fungerar å WHO:s vägnar i Amerika, har gång på gång uppmanat Nicaragua att “med omedelbar verkan tillämpa de åtgärder som organisationen rekommenderar för att stoppa spridningen av covid-19” och kräver “fullständig öppenhet om situationen i landet för att rädda liv”.

PAHO har också erbjudit att skicka internationella experter till Nicaragua för att utvärdera utvecklingen av pandemin, ett erbjudande som regeringen inte har accepterat.

Karantän: Total depression

Regeringen försvarar sin strategi med att landet är fattigt. 40 procent av befolkningen bor på landsbygden och 80 procent av dem som bor i städer tillhör den informella sektorn. Man har inte har råd att sätta folk i karantän:

– Karantän innebär en individuell, kollektiv och ekonomisk depression, säger regeringsrådgivaren Paul Oquist enligt regeringsorganet 19 Digital.

Dessutom framhäver Oquist att Nicaragua har en ”unik hälsomodell”, baserad på ”verkligheten och landets förhållanden”.

Man sitter vid skrivbord och håller i penna.




Paul Oquist, president Daniel Ortegas rådgivare, förlorade sin assistent i sviterna av covid-19.
Man sitter vid skrivbord och håller i penna.
Bild: Yle / Erika Brenner
Nicaragua,Paul Oquist

Parallell verklighet

Just att landet skulle ha en utmärkt hälsomodell – Finland spenderar cirka 10 gånger mer i hälsa per person än Nicaragua – är en av orsakerna till regeringens förnekelse, smussel och mörkertal, enligt Raití Juárez.

– De försöker framstå som effektiva och välfungerande, säger han.

Å andra sidan är det en del av regeringens politik att skapa ”en parallell verklighet som del av en strategi att dominera folket”, att ”försöka befästa sin makt mitt i ett hälsomässigt kaos som de skapat”, tror Juárez.

President Daniel Ortega, som återvaldes till president 2007 efter att ha lett den så kallade sandinistiska revolutionen på 1980-talet, har sedan han åter kom till makten stramat tyglarna om landet och bland annat satt sig på alla statens institutioner.

I april 2018 gick stora delar av landet ut på gatorna i en massprotest och krävde hans avgång. Men upproret kvästes brutalt med hundratals döda, tusentals fängslade och över 100 000 i landsflykt som följd. Ekonomin krympte med fem procent.

Nu rasar ekonomin ytterligare med den globala recessionen i förbindelse med pandemin.

Juárez tror ändå att regeringen genom att omfördela statsbudgeten kunde hjälpa de svagaste grupperna.

– Men de skyddar sina egna löner och intressen och struntar i befolkningen, anser han.

Kvinna ser förbi kameran. Hon bär munskydd.




Från kris till kris: Under protesterna mot Daniel Ortega 2018 bar många demonstranter ansiktsmask för att skydda sin identitet mot förtryckapparaten. Nu bär de mask för att skydda sig mot coronasmitta.
Kvinna ser förbi kameran. Hon bär munskydd.
Bild: Erika Brenner / Yle
Munskydd,Nicaragua

Partilojalitet framför allt

Men den politiska eliten, förutom presidentparet som har isolerat sig totalt, skyddas inte från corona.

– Hur kan det komma sig att dessa partitrogna sätter partilojalitet framom sina egna liv och inte skyddar sig själva? frågar sig Juárez.

De flesta av de coronadrabbade från regeringstoppen är del av förtryckapparaten. Polischefen Ramón Avellán, som vårdas på intensiven, anses stå bakom 107 av dödsfallen under kväsandet av massprotesterna för två år sedan.

– Med det gamla gardets bortfall skapas på sikt rum åt nya politiska aktörer och diskurser, tror Juárez.



Source link