Nio av tio på Island blev immuna mot corona – forskare: För få patienter i tidigare studier | Utrikes


Allt fler studier visar att coronaviruset ger antikroppar och immunitet för åtminstone ett antal månader. I antikroppsstudien på Island minskade inte antikroppsnivåerna under de fyra testmånaderna, och nu ska samma patienter följas upp ytterligare.

Island har med sina drygt 360 000 invånare klarat coronapandemin bra, tack vare aktivt testande och effektiv smittspårning bland befolkningen. Den noggranna teststrategin innebär också att landet har ett rätt unikt forskningsunderlag. Få andra studier har haft så stor tillgång både till PCR-test vid insjukningstillfället och blodprov för antikroppar några månader senare, och det för 1 200 patienter.

Det här är viktigt med tanke på möjligheterna för långvarig immunitet efter vaccin

Den isländska antikroppsstudien, publicerad i The New England Journal of Medicine, utgår från 30 000 coronatestade islänningar. De flesta hade inte corona alls, men av de som var coronapositiva och senare antikroppstestades hade 1 107 av 1 215 utvecklat antikroppar.

– 91 procent av de som insjuknade utvecklade goda antikroppsnivåer, och nivån sjönk inte under en period på fyra månader. Det här är viktigt med tanke på möjligheterna för långvarig immunitet efter vaccin, säger isländska Kári Stefánsson.

Han är neurolog och också vd för företaget Decode genetics som bland annat ansvarat för coronatestandet på Island.

Porträtt på Kári Stefánsson




Kári Stefánsson.
Porträtt på Kári Stefánsson
Bild: Decode genetics
Kári Stefánsson

Också Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC säger att vi i dag vet att de flesta coronapatienter utvecklar antikroppar.

Den rätt starka uppfattning som hittills rått om att coronaviruset inte ger immunitet förklarar Stefansson med att flera studier varit undermåliga.

– Våra resultat går emot ett par tidigare studier som varit baserade på väldigt få patienter, en studie på bara 25 patienter i Kina och en på 100 patienter i Storbritannien. Vår studie har ett betydligt större underlag.

Patienterna kommer att delta i fler undersökningar för att se hur länge antikroppsnivåerna är höga.

Goda nyheter för vaccinet, men hur är det med Sveriges flockimmunitet?

Studien innebär goda nyheter för möjligheterna till långvarig immunitet efter vaccin. Men vad innebär den för till exempel Sverige, där Folkhälsomyndigheten hittills har ansett, och hoppats på, att betydligt fler än de som har antikroppar är immuna?

Kári Stefánsson är säker på sin sak: antikroppsmätningar är det säkraste sättet att se vilka som verkligen haft coronavirus och inte någon vanlig influensa.

Om det stämmer att bara sju procent av svenskarna är antikroppspositiva har bara sju procent av svenskarna infekterats

– Jag är rätt övertygad om att antikroppar är det bästa sättet att mäta hur många som utsatts för viruset och bedöma hur stor samhällsspridningen är.

Vad innebär det då för till exempel Sverige där mätningar visat att sju procent av svenskarna har antikroppar?

– Om det stämmer att bara sju procent av svenskarna är antikroppspositiva, betyder det att bara sju procent av svenskarna har infekterats av viruset, säger Stefánsson.

Närbild på blodprovstub som en person i laboratorieskyddsutrustning håller fram. Det står "covid" på tuben.




Få länder hade i våras resurser att testa en så stor del av sina coronainfekterade som Island kunde göra.
Närbild på blodprovstub som en person i laboratorieskyddsutrustning håller fram. Det står “covid” på tuben.
Bild: /All Over Press
coronavirus,blodprov

Tegnell: Det är en bra fråga som vi inte riktigt har något svar på just nu

Att så få människor i olika länder utvecklat antikroppar mot coronaviruset kom som en överraskning i somras, bland annat då bara fem procent av spanjorerna hade antikroppar.

Enligt svenska Folkhälsomyndighetens rapporter låg andelen svenskar med antikroppar i somras på sju procent, och i Stockholm som högst på 12 procent.

Svenska Yle frågar statsepidemiolog Anders Tegnell hur han ser på den isländska studien.

Om över 90 procent får antikroppar, hur ska man se på det i förhållande till att så få i Sverige har antikroppar?

– Det är en jättebra fråga som vi inte riktigt har något svar på just nu, säger Tegnell.

Han påpekar att antikroppsförekomsten i befolkningen är svår att få en bra bild av, eftersom smittan spridit sig så ojämnt i samhället. Antikropparna utvecklas också först några veckor efter insjuknandet, vilket innebär att en del antikroppstest gjorts för tidigt och därför visat negativt.

Enligt en studie från Karolinska institutet tidigare i somras kan sådana som haft en mild version av corona ändå uppvisa T-cellsimmunitet mot det nya coronaviruset.

– Jag tycker det här är jättesvårt, säger Tegnell.

– Vi såg under sommaren en väldigt snabb nedgång av antalet sjuka i Sverige. Vi tror ju åtminstone delar av det beror på att det finns en immunitet i befolkningen som är betydelsefull. Men exakt vilken procentandel den ligger på det tror jag framtiden får utvisa, det är svårt att veta i dag.

Miehen sivuprofiili.




Huvudpoängen är att en stor del av de insjuknade blir immuna för en ganska lång tid, säger Anders Tegnell.
Miehen sivuprofiili.
Bild: Daniel Ivarsson
Anders Tegnell,epidemiolog,Sverige,coronavirus

Tegnell bedömer den isländska studien som tung.

– Den är välgjord och väldigt representativ. Det mesta verkar nu tala för att en väldigt stor del av dem som haft sjukdomen verifierat med en PCR-undersökning får antikroppar.

– Huvudpoängen är väl att en stor del av de som fått sjukdomen är immuna, under en ganska lång tid, minst sex månader. Om det är via antikroppar eller t-celler spelar inte så stor roll just nu, säger Tegnell.

Vill utreda långtidssjuka efter coronainfektion

Nu fortsätter studierna på Island, där samma patienter ska följas upp för att utreda hur länge antikroppsnivåerna varar, men också hurdana följder coronaviruset haft.

Alla som varit sjuka ska ringas, och undersökningar ska göras på deras kognitiva funktion, fysiska uthållighet, syn, hörsel och så vidare.

– Vi ska studera varje organsystem och samtidigt ta blodprov för att undersöka antikroppsnivåerna. Vi vill förstå komplikationerna covid-19 kan leda till i detalj, säger Stefánsson.

Närbild på blodprovstuber, en person med vit laboratorierock och blå plasthandskar håller i dem.




Nu ska coronapatienterna på Island undersökas för antikroppsnivåer igen. Också de långvariga symptomen ska kartläggas.
Närbild på blodprovstuber, en person med vit laboratorierock och blå plasthandskar håller i dem.
Bild: EPA-EFE/All Over Press
coronavirus,blodprov

Han hänvisar till vittnesmål från coronapatienter som blivit långtidssjuka.

– Vi hör berättelser om kronisk trötthet, om muskelvärk, huvudvärk, om kognitiv försämring. Det är viktigt att göra klart om det här verkligen existerar, hur vanligt det är och vad som i så fall orsakar det.

“Förhastade slutsatser ledde till feluppfattningar om covid-19”

Kári Stefánsson ser att det rör sig många feluppfattningar om coronaviruset och lägger en del av skulden för det på forskarsamfundet. En stor andel av studierna som gjorts har inte tillräckligt hög standard, anser Stefánsson.

– Folk rusade framåt, de gjorde förhastade studier, de drog slutsatser utgående från alldeles för litet forskningsunderlag. Tänk dig antikroppsstudien i Kina, att ett land med 1,4 miljarder människor nöjde sig med att studera antikroppsnivåer hos 25 patienter. Det är inte att kräva en särskilt hög standard.

Han säger ändå att det börjar blir bättre.

– Nu börjar det krävas samma standard för studier om covid-19 som för andra studier. Under de närmaste veckorna och månaderna kommer vi att se att folk förstår det här viruset mycket bättre.



Source link