Nordenveteraner överens – inget mervärde i gemensam coronaplan: “Skiten har redan skett – nu måste vi se hur Norden kan sköta vägen ut ur krisen” | Inrikes


Den nationella suveräniteten verkar ha blivit viktigare än det nordiska samarbetet i coronakrisen. Sverige känner sig nu isolerat då politiken för öppna gränser inte tillämpas. Norden samlar sig till nytt samarbete.

Det är rentav lite snopet; en ny nordisk strategi för samhällssäkerhet kom aldrig till användning. Men den behövs kanske när ett coronavaccin ska upphandlas.

De fem nordiska länderna har inte kommit åt att samarbeta så mycket i traditionella former under coronaepidemin. Den nationella suveräniteten är enklare och snabbare.

Så sent som i höstas godkände Nordiska rådet enhälligt en strategi för samhällssäkerhet. Man ville fördjupa det nordiska samarbetet med flera konkreta förslag.

Nordiska rådet ville ha en kommission som skulle optimera en effektiv gemensam krisberedskap. Den skulle på kort varsel, utan gränshinder och tvivel om roller eller ansvar stå till rådighet. Länderna skulle bistå varandra vid större kriser, hette det i strategin.

Mycket gemensamt i Norden – också kriserna

Mycket är gemensamt i Norden, som värdegrunden, en kulturell och geografisk närhet. Men också utmaningarna är lika, inom till exempel samhällssäkerhet och beredskap, sa Nordiska rådet.

Man pekade på olika hot som kunde bli aktuella: naturkatastrofer, skogsbränder, översvämningar, extremväder, transportolyckor, atomkraftsolyckor, terrorangrepp, IT-angrepp – och pandemier!

Men det nordiska samarbetet torkade in. Rekommendationerna hann inte förverkligas, när de verkligen hade behövts.

Frågan diskuterades nyligen på ett webbinarium i arrangemang av Hanaholmens kulturcentrum.

Den moderata riksdagsledamoten Hans Wallmark från Sverige och socialdemokraten Erkki Tuomioja från Finland brukar inte vara eniga om så mycket. Men nu verkar de överens.

Erkki Tuomioja med fingret i vädret samtalar med Hans Wallmark.




Hans Wallmark och Erkki Tuomioja vid Nordiska rådets session i Stockholm.
Erkki Tuomioja med fingret i vädret samtalar med Hans Wallmark.
Bild: Magnus Fröderberg/norden.org
Erkki Tuomioja,Norden,Hans Wallmark

“Nordisk plan ger inte automatiskt mervärde”

– Alla de nordiska länderna har klarat sig betydligt bättre än resten av Europa och världen i coronapandemin. Vi har en stor beredskap och möjlighet att hantera sådana kriser, säger Erkki Tuomioja.

Hade Sverige velat välja samma linje som resten av Norden så hade resultatet varit ungefär det samma också där. En nordisk plan – eller expertgrupp – ger inte något automatiskt mervärde i krishanteringen, enligt Tuomioja.

– Vi talar om kärnfrågorna för suveränitet. Inget nordiskt land kunde ha förändrat sin linje i början av krisen, bara för att de övriga nordiska länderna hade en annan linje. Kärnan i suveräniteten i de nordiska länderna ligger i den egna regeringen och riksdagen, enligt Tuomioja.

“Sverige uppfattas vara en särling – det kostar”

Hans Wallmark representerar oppositionspartiet Moderaterna, men undviker den här gången att hårt kritisera sitt lands regering.

– Vi har kommit att göra olika lösningar och haft olika attityder. Sverige har uppfattats vara annorlunda än de andra länderna. Den svenska regeringen måste självkritiskt utvärdera vad denna särhållning får för konsekvenser.

Sverige har aldrig stängt gränserna. Gränsen till Sverige är fortfarande öppen, det skapar påfrestningar, säger Hans Wallmark. Men gränserna till Finland, Norge och Danmark kommer fortsättningsvis att vara stängda.

– Det är ett pris det svenska folket får betala för att vi har uppfattats och behandlats som särlingar under pandemin, rätt eller orätt, resonerar Hans Wallmark. Det blir den praktiska konsekvensen.

Ungdomar i Malmö 26.5.2020




Jodå. Också Sverige har uppmanat till försiktighet och distans för att undvika covid19.
Ungdomar i Malmö 26.5.2020
Sverige,Malmö,coronavirus,ungdomar

Hämndkänsla?

– Det finns ett större hot mot nordisk sammanhållning än vi kan förstå fullt ut, varnar Wallmark. På regeringsnivå förekommer nog utbyte och dialog. Men bland medborgarna har den nordiska sammanhållningen fått sig en törn.

Hos folk i Tornedalen, Bohuslän, Värmland, Skåne kan skadan bli djupare. Det finns också en risk att det föder en känsla av att “nu ska vi ge igen”.

– Man kan tänka att om Finland håller sin gräns stängd, så ska vi minsann göra det samma. Det är farligt. Norden efter pandemin har ett stort ansvar för att hela och läka, säger Hans Wallmark.

Men det ingår i en pandemis väsen att man måste stänga gränserna för att hålla smittan ute. I Finland stängde vi ju till och med gränsen till Nyland, påminner Erkki Tuomioja. Och det hade en gynnsam effekt.

“Passfrihetens moder har misslyckats”

Det bästa för en nordisk identitet och solidaritet hade naturligtvis varit samordnade koordinerade åtgärder, invänder Hans Wallmark.

– Nu har ju skiten redan skett, så det finns inte så mycket vi kan göra åt det.

– Vi måste koordinera oss för det som ska komma. De baltiska länderna har bildat en gränslös bubbla för fri turism. Norden som är “passfrihetens moder” har misslyckats med sina fem barn, säger Wallmark.

Det som måste komma är samarbete, men gärna på en global nivå, eller inom EU, säger Erkki Tuomioja.

– Både Sverige och Finland är ju medlemmar där. Men om EU misslyckas kan vi söka samarbete på nordisk nivå. Misslyckas också det får vi göra det själva, som nu.

Mitt på gränsbron vid Svinesund står med stora bokstäver "Sverige/Norge"




Gränsen mellan Sverige och Norge är vanligtvis öppen, men inte i coronatider.
Mitt på gränsbron vid Svinesund står med stora bokstäver “Sverige/Norge”
Bild: Karin Beate Nøsterud/norden.org
gräns,Norge,Sverige,Norden

Nordiskt samarbete fungerar bättre i lugna tider

Trots en nationell inriktning har det nordiska samarbetet under krisen visat sin betydelse, säger Mary Gestrin, kommunikationschef på det nordiska sekretariatet i Köpenhamn.

– Länderna har sett på varandra och talat med varandra kontinuerligt. Kontakter har funnits mellan olika ministerier på många nivåer. Det har skett både inom Ministerrådets regi, bilateralt och på möten utan oss, säger Mary Gestrin.

Det nordiska samarbetet har en enorm betydelse, eftersom man ingenstans hittar någon att relatera till, som här i grannskapet.

– Men krisen har visat att när det kommer till säkerhet, så kommer det egna nationella intresset fram. Behovet att få vara suverän och inte behöva bry sig om någon annan stiger fram tydligare än någonsin, säger Mary Gestrin.

Den nationella inriktningen kan delvis strida mot ambitionerna att göra samarbetet tätare. Man vill ju göra Norden till “världens mest hållbara och integrerade region”.

Stenen i skon just nu – Sverige

Men samarbetet kan nog börja fungera bättre.

– I allmänhet är vi ju inte inne i en djup internationell kris i Norden. Vanligtvis är det ganska lugnt och inget undantagstillstånd i ett eller alla våra länder.

En integrerad region betyder många saker. Man kan tala om allt, det går att få arbeta i andras länder, trots att det är svårare just nu att ta sig över gränserna, enligt Mary Gestrin.

– Det betyder också en viss fördragsamhet för andra länders lite annorlunda linjer i dylika krisperioder, men att man sedan kan återgå till “business as usual”.

Det håller redan på att hända. Danmark förbereder att öppna gränsen och slopa karantänsbestämmelsen för Finland. Och Finland har gjort detsamma. Nu är det Sverige som är stenen i skon i den här helheten, säger Gestrin.

Det är inte helt utan anledning som länderna lyfter ut Sverige som lite annorlunda än de övriga. Men Mary Gestrin tror inte att Sverige helt allmänt uppfattar sig som isolerat. Man vet nog att man valt en annan linje än övriga Norden.

Där skulle man ju gärna ha sett att det hade gått snabbare att normalisera situationen efter nedmonteringen i krisläget. Men på många nivåer förstår man nog i Sverige försiktigheten.

– Många vet också att alla andra nordiska länder menar allvar och så snabbt som möjligt vill återgå till det normala och ha Sverige på samma linje som de övriga, säger Mary Gestrin.

Porträttbild av Mary Gestrin, med oskarp Norden-logo i bakgrunden.




Mary Gestrin är kommunikationschef vid Nordiska rådet och ministerrådet i Köpenhamn.
Porträttbild av Mary Gestrin, med oskarp Norden-logo i bakgrunden.
Bild: Johannes Jansson / Norden.org
Mary Gestrin,Nordiska ministerrådet,Nordiska rådet

Norden planerar för fortsatt framtid

Allt som oftast debatteras en nedläggning av den tungrodda nordiska samarbetsapparaten. Det har inte hörts i den här omgången.

Det nordiska samarbetet har skötts på distans de senaste månaderna. Men Mary Gestrin tror att man kan hålla Nordiska rådets årliga session som vanligt i oktober.

De nordiska samarbetsministrarna möts betydligt oftare, härnäst i veckan efter midsommar. Då behandlas strategin för det nordiska samarbetet och vilka områden som ska betonas i samarbetet under den kommande fyraårsperioden.

– Det finns både liv och gnista i det nordiska samarbetet just nu, säger Mary Gestrin. Frågan är om samarbetsområdena eller strategierna förändras efter coronakrisen. Nedskärningar kan nog bli aktuella.

Säkerhetspolitik svårt – krisens eftervård lättare?

Mary Gestrin påminner om att kriser, säkerhet och försvar hela tiden har definierats som områden utanför Nordiska ministerrådets mandat.

Just Finland har ogärna velat införa säkerhetspolitik i det nordiska officiella samarbetet, trots tidvisa försök. Bland annat NATO-medlemskapsdebatten aktualiserar frågan.

– Den här perioden har visat att vi inte är helt färdiga för det, eller att vi har en del diskussioner att gå innan vi är färdiga för det, säger Mary Gestrin. Kanske måste man satsa på coronakrisens eftervård i stället.

– Man kan fundera på om länderna kunde sköta utfarten ur krisen mer gemensamt än man gjorde vid infarten till krisen, säger Mary Gestrin och nämner frågan om vaccin.

Det kunde löna sig att agera gemensamt, hellre än separat, när man ska köpa vaccin för befolkningen i den här regionen. Det finns goda möjligheter just där, också gällande krishantering.

Det håller både Hans Wallmark och Erkki Tuomioja med om.
Nationalismen har växt både i Europa och i världen under coronakrisen. Det kan Norden undvika.

– Vi är ganska små länder var för sig, som kunder på en global marknad. Som uppköpare av vaccin är vi 30 miljoner människor och då är vi en intressant aktör, säger Hans Wallmark. Men han varnar för en vaccinnationalism, som gör samarbetet svårare.

Mary Gestrin hoppas man kan undvika att konkurrera med varandra.

– Det finns förstås en risk för att man går in för att förhandla separat. Men att man aktivt skulle konkurrera tror jag inte.

– Patriotism i det här sammanhanget skulle jag akta mig för. Det ordet får en klang som i dessa dagar inte är speciellt trevlig, tycker Mary Gestrin.



Source link