Nya mutationen omikron – det här vet vi om virusvarianterna



Omikron har tillkommit på WHO:s lista över ”oroväckande varianter” av det nya coronaviruset. Men det kan dröja flera veckor innan organisationen har en tydlig bild av mutationen och dess risker.

Sars-cov-2 är namnet på det virus som orsakar sjukdomen covid-19.

Den ursprungliga smittan har utvecklats till många olika varianter, däribland delta, my (på engelska kallad ”mu”) och omikron.

Vad är en virusvariant? 

Alla virus förändrar sig över tid. Det gäller även det nya coronaviruset, sars-cov-2. I de flesta fall behöver förändringarna inte ha någon större påverkan på virusets egenskaper. Men vissa förändringar kan ha betydelse för sådant som hur enkelt ett virus sprids, hur sjuk den som smittas kan bli och hur bra ett vaccin skyddar mot den sjukdom som smittan orsakar.

Förändringar i ett virus arvsmassa kallas för mutationer. Ett virus som har utvecklat ett eller flera nya mutationer jämfört med det ursprungliga viruset kallas för en variant.

Läs mer: Det här vet vi om omikron – nya mutationen av coronaviruset

WHO har en pågående övervakning av förändringar av sars-cov-2, detta för att kunna identifiera mutationer av betydelse och förhindra smittspridning.

Under senare delen av 2020 upptäckte forskare varianter av sars-cov-2 som bedömdes innebära en ökad risk för den globala folkhälsan. Detta är bakgrunden till att WHO har karaktäriserat två kategorier av varianter av sars-cov-2: “Variants of Interests” och “Variants of Concern”, alltså varianter av intresse respektive av särskild betydelse (kallas även oroväckande varianter).

När en virusvariant bedöms vara ”av intresse” innebär det bland annat att den kan vara mer smittsam, bättre på att undvika våra immunsystem och mer motståndskraftig mot tillgängliga behandlingar, som vaccin, än andra varianter. Men den är inte lika utspridd som en variant som är klassad som ”av särskild betydelse”.

Hur upptäcker man en virusvariant?

För att studera ett virus och upptäcka nya varianter kan forskare använda sig av gensekvensering. Man studerar alltså virusets arvsmassa, i sin helhet eller delar av den, och kan jämföra denna med andra virus och varianter.

För att tidigt upptäcka virusvarianter kan man använda sig av pcr-baserade analyser. Pcr står för polymeraskedjereaktion och är ett sätt att spåra ett virus arvsmassa. Denna metod kan användas i kombination med gensekvensering.

Varför pratar vi om alfa, my och omikron? 

I slutet av maj 2021 meddelade Världshälsoorganisationen WHO att varianterna av sars-cov-2 skulle få nya beteckningar. Från och med nu skulle man utgå från det grekiska alfabetet. Bland skälen som uppgavs var att de vetenskapliga namnen kan vara svåra att uttala (delta heter exempelvis B.1.617.2).

Men WHO uppgav också att det kan vara stigmatiserade och diskriminerande att ge varianterna namn utifrån platserna där de har upptäckts. Som exempel har alfa kallats för ”den brittiska varianten” och delta för ”den indiska varianten”.

Läs mer: Inget svenskt avtal om covidtabletter

Genom att utgå från det grekiska alfabetet menar WHO också att man kan underlätta kommunikationen till allmänheten.

Hur många varianter av sars-cov-2 finns det egentligen? 

Det finns tusentals varianter av det nya coronaviruset som cirkulerar. Men alla är inte lika centrala. Flera av de varianter som oroar experterna har genomgått förändringar i coronavirusets spikprotein, de delar som sticker ut från viruset och som fäster vid våra celler.

Fem varianter ”av särskild betydelse”

I slutet av november 2021 fanns fem varianter av sars-cov-2 som WHO har betecknat vara av särskild betydelse. De kallas alfa, beta, gamma, delta och omikron.

Alfa-, beta- och gammavarianterna av sars-cov-2 ska alla ha fått en mutation, formellt kallad N501Y, som gör viruset bättre på att infektera celler och sprida sig.

Beta- och gammavarianterna ska även ha en mutation, som kallas E484K,  som hjälper sars-cov-2 att undgå antikroppar. Antikroppar hjälper kroppen mot infektion.

Deltavarianten ska bland annat ha muterat på ett sätt som tycks göra att det är lättare för viruset att sprida sig, och kan ha en förmåga att orsaka en mer aggressiv sjukdom.

Mu, eller my har flera mutationer, och har alltså genomgått flera förändringar, som tyder på att den här virusvarianten kan vara mer motståndskraftig mot vaccin. Forskare har bland annat upptäckt två mutationer, E484K och K417N, i my som kopplas till förmågan att undvika antikroppar mot det nya coronaviruset. De här mutationerna finns även i betavarianten av det nya coronaviruset.

Enligt preliminära data kan omikron innebära högre risk för återinfektion än andra virusvarianter, uppger WHO. Omikron ska uppvisa fler mutationer än tidigare varianter och ungefär 30 av mutationerna ska finnas i coronavirusets spikproteiner, som de flesta vaccin mot covid-19 är inriktade på.  Vissa av mutationerna kopplas till en ökad förmåga för viruset att smitta och ta sig förbi immunförsvaret, uppger nyhetsbyrån TT.

Både Johnson & Johnson och Moderna uppger att deras vaccin kan fungera sämre mot omikron. Men de utvecklar nya versioner av sina skydd mot covid-19.

Vaccin är det bästa sättet att stoppa varianter av det nya coronaviruset.





Source link

Be the first to comment

Leave a Reply