Ögats hornhinna hejdar coronaviruset



Ögat har beskrivits som en möjlig angreppspunkt för det nya coronaviruset. Men det tycks vara mindre känsligt än befarat. En ny studie visar att viruset inte klarar av att angripa ögats hornhinna.

Ögat är en av våra sårbara ytor mot yttervärlden, där virus och bakterier kan ta sig in i kroppen. Redan i våras kom studier som gav teoretiskt stöd för att även det nya coronaviruset borde ha lätt för att ta sig in den vägen. I ögats hornhinna finns gott om ACE2-receptorer, en av de molekyler som viruset utnyttjar för att lura sig in i kroppens celler.

Men en ny studie visar att det tycks vara annorlunda ut i praktiken. En grupp amerikanska forskare utsatte små transplantat av hornhinna från både möss och människor för olika typer av virus. De såg att både herpesvirus och zikavirus lyckades infektera hornhinnans celler. Men när de upprepade försöken med det nya coronaviruset, sars-cov-2, upptäckte de att viruset stoppades och inte lyckades sprida sig.

Okänd mekanism

Det är dock oklart hur hornhinnan skyddar sig mot coronaviruset. Forskarna såg i och för sig att hornhinnan drog igång ett immunförsvar för att hejda virusangreppen, genom att utsöndra ett ämne som kallas interferon lambda. Detta försvar bromsade herpesviruset och zikaviruset en aning, och när forskarna på experimentell väg höjde mängden interferon lambda bromsades dessa virus ännu mer.

Läs mer: Statisk elektricitet ska fånga virus i mask

Men denna skyddsmekanism tycks inte ha någon påverkan på coronaviruset – för inte ens när forskarna helt tog bort förekomsten av interferon lambda lyckades coronaviruset få fäste i hornhinnan. Det måste därför finnas någon annan, hittills okänd mekanism som hejdar viruset från att infektera hornhinnans celler, resonerar forskarna.

”Viktigt att ha respekt”

De nya resultaten ska dock inte tolkas som att ögat med säkerhet är helt skyddat mot det nya coronaviruset, påpekar forskarna. De undersökte bara hornhinnan, och kan därför inte säga något om exempelvis tårkanalerna, eller ögonlockens slemhinnor. Sådana studier återstår att göra.

”Det är viktigt att ha respekt för vad det här viruset är kapabelt till, och vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder. Det krävs större kliniska studier för att vi ska få mer kunskap om vilka vägar, inklusive ögat, som sars-cov-2 kan ta för att infektera kroppen”, säger studiens huvudförfattare Jonathan Miner vid Washington University School of Medicine i ett pressmeddelande. Studien publiceras i tidskriften Cell Reports.

Fakta: Hornhinnan saknar blodkärl

Hornhinnan är det yttersta lagret på ögats framsida. Det är ungefär en millimeter tjockt och består av genomskinliga celler.

Det allra yttersta lagret, epitelet, innehåller ett stort antal känselnerver vilket gör att även ett litet hårstrå upplevs obehagligt.

Hornhinnan har inga blodkärl, utan får syre från omgivningen och näring från vätskan i ögonkammaren.

Källa: Nationalencyklopedin





Source link