Pandemin gör luften i Peking sämre



Renare luft var en av få positiva effekter med pandemin i Kina. Men andrummet var tillfälligt – och nu ökar utsläppen kring Peking när industrin brassar på för att ge ekonomin en skjuts.

– Smoggen kommer tillbaka som hämnd, säger analytikern Lauri Myllyvirta.

Färre bilar på gatorna. Fabriker som minskade sin produktion för att låta arbetare stanna hemma. Och på vissa platser sällsynt klarblå himmel. Så kunde det se ut i kinesiska storstäder när myndigheterna försökte bromsa coronaviruset genom omfattande restriktioner i början av pandemin.

– Kompisar i bland annat Shanghai pratade definitivt om hur himlen var blå varje dag, säger Lauri Myllyvirta, analytiker vid det Helsingforsbaserade centret för forskning för energi och ren luft (Crea), som följer utsläppsläget i Kina.

Luftföroreningarna i Kina sjönk i februari och nådde sin botten i mars. Men när virusläget förbättrades och landet ville kicka i gång sin ekonomiska återhämtning efter nedstängningarna dröjde det inte länge förrän luften blev sämre igen.

Ökad produktion

I området kring Peking är den kolslukande stålbranschen den största källan till industriella utsläpp och statliga stimulansåtgärder har gjort att produktionen har ökat sedan virusåtgärderna lättades.

– Kinas regering har inlett en enorm byggboom för att förbättra BNP. Det kräver stora mängder stål och cement, vars tillverkning i sin tur är den största källan till Kinas koldioxidutsläpp, säger Myllyvirta.

– Återhämtningspolitiken orsakar alltså dramatiska utsläppsökningar. Produktionsökningen av stål och cement ligger på omkring 10 procent jämfört med samma period förra året.

Dödlig luft

En gång i tiden betraktade Kinas ledare luft- och vattenföroreningar som ett problem i väst. Men årtionden av snabb industrialisering gjorde att landet ställdes inför en situation där över 1,2 miljoner kineser beräknas dö av luftföroreningar varje år.

2014 lanserades en handlingsplan i vilken Kina sade sig förklara krig mot utsläppen.

Vid den här tiden var Peking ökänd för sin “luftapokalyps” med mängder av hälsoskadliga partiklar i omlopp. Åtgärder som att stänga nedsmutsande fabriker, förbättra bränslestandarden och skära ner på kolanvändningen infördes. Och på fyra år minskade de mest hälsovådliga luftpartiklarna i storleken PM2,5 med omkring 40 procent i Peking, enligt Myllyvirta.

För honom blev förändringen särskilt tydlig när han på samma promenadstråk som han gått i flera år för första gången kunde se bergen som omger huvudstaden.

– Det var en stor förbättring jämfört med den vilda västern som rådde för tio år sedan. Då var utsläppsöverträdelser normen, kraftverk stängde rutinmässigt av sina utsläppsmätare och många industrier saknade tillstånd, säger Myllyvirta.

– Men efter 2017 har utvecklingen gått långsamt. En person från 2012 års Peking hade visserligen varit förbluffad. Men staden är fortfarande väldigt förorenad.

”Källa till missnöje”

Den dåliga luften i Peking var en viktig politisk fråga för den nya regimen under Xi Jinping, enligt Karl Hallding som är forskningsledare vid Stockholm Environment Institute.

– Luftkvalitén var så dålig att att den definitivt utgjorde en källa till missnöje med beslutsfattarna, säger han.

– Det överordnade målet för regimen är att sitta kvar vid makten. Utefter det bedriver man all sin politik, som till exempel att jobba för luftkvalitetsförbättringar, för att minska missnöjet.

Förbättringen av luften sammanföll också med att Kinas ekonomi bromsade in, framhåller Hallding.

– Kriget mot utsläppen var ett sätt att förbereda och motivera befolkningen på ett nytt normalläge som skulle kunna innebära vissa uppoffringar, som att minska produktionskapaciteten på stål, säger han.

”Oroande”

Luftkvalitén i Peking beror mycket på vad som händer i det industritunga området söder om huvudstaden. I somras och tidigt i höstas var den “otroligt bra med Pekingmått mätt”, enligt Myllyvirta. Men från oktober till mitten av november blåste vinden i olycklig riktning för Pekingborna som då fick andas riktigt dålig luft. Därefter såg det bättre ut i några veckor men för regionen som helhet ser det mörkt ut framöver.

– Hade det inte varit för pandemin hade en vinter med bättre luft sannolikt väntat Peking. Just nu innebär återhämtningspolitiken att smoggen har kommit tillbaka som en slags hämnd, säger Myllyvirta.

– Det ser inte ut som om regionen kommer att klara av de mål som har satts upp för luftkvalitén under första delen av vintern, vilket förstås är oroande.

Partiklar i luft

I varje kubikcentimeter stadsluft finns tusentals små partiklar. De kan uppstå på grund av människor, till exempel genom vedeldning och dubbdäcksslitage. Men de kan också uppstå naturligt genom till exempel havsvågor och ökendamm.

Två vanliga mått på partiklar som finns i stadsluft är PM2,5 och PM10. Förenklat ger dessa mått massan av partiklar i luften som är mindre än 2,5 respektive 10 mikrometer i diameter.

De större partiklarna (PM10) bildas framförallt via slitage, exempelvis från nedbrytning av vägbanan på grund av dubbdäck. De mindre partiklarna (PM2,5) kommer främst från olika förbrännings- och industriprocesser.

Av alla luftföroreningar i stadsluft är partiklarna den grupp som har starkast koppling till negativa hälsoeffekter. Partiklarna kan andas in och och påverka andningsorgan och andra organ.

Korttidsexponering för relativt höga halter av partiklar kan orsaka andningsbesvär och andra luftvägssymtom, men även hjärt- och lungsjukdomar samt förtida dödsfall. Långtidsexponering för redan låga halter av partiklar orsakar hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer.

Källa: Naturvårdsverket





Source link