Pensionerad överläkare om coronaviruset: “Livet blir inte sig likt förrän vi har flockimmunitet” | Österbotten


Auvo Rauhala, tidigare chefsöverläkare vid Vasa centralsjukhus, följer noggrant med hur coronaepidemin sprider sig och hur Finland och våra grannländer valt olika vägar.

Först när samhället når flockimmunitet kan livet återgå till det normala, analyserar Rauhala.

Rauhala noterar att Finland, Estland och de nordiska länderna utom Sverige har valt ungefär samma strategi. Han säger att Sverige har tagit en mer liberal linje som baserar sig på frivillighet.

– Det verkar vara så att man måste ha stränga regler och det räcker inte med frivillighet om man vill dämpa spridningen av epidemin.

det är allt mellan sex månader och två eller tre år

I mars 2018 gick Auvo Rauhala i pension från sin tjänst som chefsöverläkare vid Vasa centralsjukhus.

Nu är han forskningsöverläkare i patientsäkerhet på deltid vid Vasa centralsjukhus och handleder doktorander vid Åbo Akademi.

Att säga vem som har valt rätt strategi och vem som har valt fel kommer ändå enligt Rauhala att bli svårt.

Först när man uppnått flockimmunitet, antingen genom att så många haft infektionen och blivit immuna att viruset inte längre sprids eller genom att många har vaccinerats, kan man säga hur många dödsoffer viruset har krävt.

Behöver flockimmunitet

Rauhala säger att för att vi i Finland ska nå flockimmunitet genom att folk infekteras skulle det krävas 10 000 liv.

– Det är bara kvalificerade gissningar gällande när man når flockimmunitet – det är allt mellan sex månader och två eller tre år. Men det är helt avgörande när den nås och på vilket sätt. Efter det kan man börja räkna.

Frågan är då vad man räknar. Ska man räkna hur många som har dött av viruset eller ska man till exempel räkna hur många barn och unga från familjer med problem som mår psykiskt dåligt av att inte ha kunnat gå i skola?

– Det finns också indirekta effekter, till exempel andra sjukdomar som blir sämre skötta på grund av covid-19.

Rauhala lyfter också upp hur landets ekonomi efter virusutbrottet påverkar till exempel hälsovården.

Vaccin vid årsskiftet?

Enligt Rauhala säger en del experter att det skulle kunna finnas ett vaccin mot coronaviruset redan i höst. Efter det tar det några månader innan vaccinen kan massproduceras.

Vaccinet skulle då vara tillgängligt vid årsskiftet.

– Det är den tidigaste tidpunkten vi kan ha ett vaccin, men det kan också dröja till slutet av år 2021.

Rauhala tycker att den linje Finland hittills valt i kampen mot viruset har varit bra.

– Det har varit ganska enkelt att välja den här linjen. Det är mycket mera komplicerat att välja vad man ska göra nu. Man kan inte fortsätta isolera hela befolkningen då ekonomin lider så mycket och en del psykosociala problem ökar.

Mies kävelee portaita alas.




Mies kävelee portaita alas.
Bild: Eleni Paspatis / Yle
coronavirus,virussjukdomar,COVID-19,smittsamma sjukdomar,infektionssjukdomar,infektioner,virus,mikrober,influensa,Wuhan-coronavirus,föregripande,fenomen,pandemi,beredskapslag,derogation,Undantagstillstånd,epidemier,människor,avstånd,2019–20 coronavirus outbreak in Finland,Helsingfors,pensionärer,man,trappor

Fortsatt isolering för en del

Rauhala säger att man gradvis måste minska på de åtgärder som isolerar hela befolkningen och istället fokusera åtgärderna så att bara de äldre behöver vara isolerade.

De som inte hålls isolerade måste testas och alla kontakter måste spåras med hjälp av en app på mobilen.

– På så sätt kan man få kontroll över den här epidemin. Likadana åtgärder borde göras samtidigt i hela världen.

De yngre, i arbetsför ålder, som lider av en grundsjukdom och hör till riskgruppen, är en grupp som man måste fundera på hur de ska isoleras.

– Har vi dem i samma isolering som pensionärer i ett år eller ett och ett halvt år?

Porträtt av Auvo Rauhala.




Porträtt av Auvo Rauhala.
Auvo Rauhala

Trots att Rauhala är pensionär och inte längre arbetar aktivt på sjukhuset har han kontakt med dem som jobbar och han beskriver arbetet som tungt, både psykiskt och fysiskt.

– De måste hela tiden vara försiktiga och medvetna om att om de gör något fel kan de själva smittas.

Epidemiologi och epidemiologisk matematik

Rauhala säger att hans intresse för coronaepidemins spridning hänger både ihop med hans yrkesbakgrund och hans ålder. Dessutom är Rauhala intresserad av epidemiologi och epidemiologisk matematik.

– Epidemin är mycket nyckfull och folk kanske inte förstår alla risker. Det är en allvarlig situation. Små förändringar kan få större följder än man tror.

Även om läkarkåren lär sig mer om viruset hela tiden ser Rauhala många problem med epidemin.

– Till exempel vet vi inte hur många smittade som är utan symtom, är det tio procent eller 80 procent. I vilket skede början man smitta? Hur sprids smittan, sprids den bara via aerosoler eller sprids den också via kontakt. Hur dödligt är covid-19? Är det några promille som dör eller flera procent? Hur bestående blir skadorna på lungorna? Har man andnöd resten av livet?

Då man har en infektion som inte bara sprids från djur till människa utan också smittar mellan människor finns det alltid risk för en global epidemi.

Svårare än svininfluensan

I mitten av januari hörde Rauhala första gången talas om coronaviruset.

– Då man har en infektion som inte bara sprids från djur till människa utan också smittar mellan människor finns det alltid risk för en global epidemi. När det här dessutom var ett coronavirus och släkt med sars blev jag nog orolig.

När Rauhala jämför covid-19 med svininfluensan som härjade 2009 konstaterar han att covid-19 enligt en del rapporter verkar ha tio gånger högre dödlighet. Dessutom fanns ett vaccin mot svininfluensan.

– Vaccinet visade ju sig har allvarliga biverkningar, men det räddade nog också många liv.

Rauhala berättar att han själv insjuknade i svininfluensa och fick lunginflammation.

– Jag fick två antibiotikasorter intravenöst, så jag märkte att det nog var en svår sjukdom. Jag skulle ha dött av den själv utan hastig behandling. Covid-19 är en svårare sjukdom och det finns inget vaccin.

Personer i skyddsmasker hissar ner en kista i en grav.




Begravning i Madrid i Spanien.
Personer i skyddsmasker hissar ner en kista i en grav.
Bild: AFP / Lehtikuva
coronavirus,begravning,Madrid,Spanien

Finland väl förberett

Rauhala tycker att Finland har varit väl förberett inför epidemin, även om till exempel materialanskaffningen skulle ha varit effektivare om sjukvården varit organiserad i större enheter.

Han säger också att intensivvårdsplatserna har kunnat utökas tillräckligt snabbt eftersom epidemins spridning har bromsats.

De blir inte ens bedömda för att det inte finns plats.

Rauhala berättar att en av hans döttrar jobbar som specialist i blodsjukdomar.

Hon har berättat om hur hennes utländska kolleger beskriver hur intensivvårdsläkare inte ens kan titta på och bedöma patienter över 65 år eftersom det inte finns plats på intensivvårdsavdelningarna.

– Samma gäller också yngre patienter som har en lite mer problematisk grundsjukdom som svår diabetes, cancer eller svår hjärtsjukdom. De blir inte ens bedömda för att det inte finns plats. Det är mycket svårt för läkare om man ser att det finns patienter som skulle behöva vård men det inte finns kapacitet och man måste fatta svåra beslut hur man ska prioritera.

Rauhala säger att fram till att samhället har nått flockimmunitet, antingen via spridning eller vaccin, måste man testa många, spåra kontakter, och de som hör till en riskgrupp måste hållas isolerade.

– Livet blir inte sig likt förrän vi har flockimmunitet.



Source link