Permitteringar känns av i familjernas plånböcker, medan köpkraften utvecklas ojämnt | Ekonomi


Möjliga permitteringar drabbar familjerna hårt, visar beräkningar som Löntagarnas forskningsinstitut PT har gjort. Köpkraften förbättras i år relativt sett mest för pensionärer och arbetslösa som lever på arbetsmarknadsstöd.

Löntagarnas forskningsinstitut PT har i en färsk jämförelse räknat ut hur hushållens köpkraft utvecklas. I “Esimerkkiperheet 2020–2022” (Exempelfamiljerna 2020–2022) har beaktats förvärvsinkomster, skatter och olika inkomstöverföringar.

PT har använt sig av sju olika exempelhushåll. En familj med höga inkomster, en tjänstemannafamilj, en löntagarfamilj, en ensamförsörjarfamilj, en ensamstående arbetslös som får arbetsmarknadsstöd samt ett pensionärspar.

PT räknade ut hur det går om båda föräldrarna permitteras i en familj med höga inkomster, en tjänstemannafamilj samt en löntagarfamilj.

I exempelfallet blir föräldrarna permitterade i tre månader på grund av coronavirusepidemin.

Mest minskar inkomsterna i den välbärgade familjen. Förklaringen är att den inkomstrelaterade dagpenningen täcker en förhållandevis liten del av den vanliga löneinkomsten under en månad.

Pensionärer och arbetslösa får det relativt sett bättre

I år utvecklas inkomsterna relativt sett bäst för pensionärsparet och den arbetslösa som lever på arbetsmarknadsstöd.

Pensionärsparets nominella inkomster beräknas öka med 2,8 procent.

De bakomliggande orsakerna till att pensionärernas och de arbetslösa nu får mer pengar i handen är höjningar i de lägsta pensionerna och grundtryggheten.

Satu i Vasa har varit arbetslös i över sex år.




Arbetslösa och pensionärer får en liten förbättring i tillvaron, åtminstone om man ser till de relativa inkomsterna.
Satu i Vasa har varit arbetslös i över sex år.
Bild: Yle / Terhi Varjonen
arbetslöshet

Den temporära epidemiersättningen till dem som får grundläggande utkomststöd påverkar också. Den temporära epidemiersättningen är ett stöd för personer och familjer som har det sämst ställt på grund av restriktionerna i samband med coronavirusepidemin.

Epidemiersättningen försvinner visserligen nästa år, vilket i sin tur påverkar inkomsterna negativt.

Pensionärsparet vinner också på låg inflation, vilket är till fördel för den som äger sin bostad.

Jämfört med år 2015 ökar de månatliga nominella inkomsterna fram till år 2022 mest för den välbärgade familjen – med 790 euro.

Löntagarna får mer i handen bara om bruttoinkomsterna ökar

Löntagarhushållen däremot får mer pengar i handen bara om bruttoinkomsterna ökar.

Orsaken är att socialskyddsavgifterna som är av skattekaraktär ökar de närmaste åren. Den övriga beskattningen lindras heller inte.

Hos hushållen som har de lägsta inkomsterna kan ökade inkomster under året samtidigt innebära att inkomstöverföringarna minskar, vilket neutraliserar den positiva effekten.

Priset på den arbetslösas “konsumptionskorg” ökar i beräkningarna mest för år 2014-2022, men hela tio procent. Minst påverkas tjänstemannafamiljen.

Den främsta orsaken är skillnader i kostnaderna för olika boendeformer.

Osäkerhet förutspås vida inom ekonomin

PT har i sina beräkningar gjort vissa antaganden om den ekonomiska politiken. Bland annat har man räknat med en genomsnittlig kommunal skattesats på 20 för år 2021-2022.

De ekonomiska prognoserna den senaste tiden har visat på en osäkerhet inför framtiden.

Finansministeriet förutspådde i sin färska prognos förra veckan att skuldsättningen och riskerna ökar också efter att världen fått bukt med coronaviruset.

Ekonomin minskar med 4,5 procent 2020, hette det i ministeriets prognos, vilket skulle betyda att Finlands ekonomi har krympt under tre efterföljande kvartal.

Både konsumenter och företag väntas ligga lågt ända tills vi har ett effektivt vaccin mot coronaviruset.



Source link