Restriktionerna har lett till att vi kan köpa oss högre coronasäkerhet | X3M


Många erbjuder coronasäkra tjänster för en extra utgift. Trots munskyddstvång på tågen delas munskydden bara ut avgiftsfritt i extraklassen.

Det finns många sätt som de med extra pengar kan skydda sig lite mer mot coronaviruset. Till exempel så att butikspersonalen packar dina matkassar åt dig och du hämtar upp dem, budar hem restaurangmat, tar egen bil istället för kollektivtrafik, betalar för ett coronatest vid ett privat vårdbolag eller köper munskydd med högre smittskydd.

Ytterligare ett konkret exempel hittar vi i VR:s fjärrtrafik. Nu råder det munskyddstvång på alla tågresor eftersom en majoritet av VR:s kunder har önskat det.

Helsingin keskustassa oli 13. maaliskuuta rauhallista, ja moni käytti kasvomaskia.




Även om tågen är ganska tomma behöver du betala extra för att garantera avstånd till andra.
Helsingin keskustassa oli 13. maaliskuuta rauhallista, ja moni käytti kasvomaskia.
Bild: Silja Viitala / Yle
mars,2021,Helsingfors,Finland,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,COVID-19,coronavirus,Wuhan-coronavirus,koronaviruspandemi,coronavirusutbrottet i Europa 2020,smittsamma sjukdomar,epidemier,pandemier,ansiktsmasker,Munskydd under coronaviruspandemin 2019−2020,människor,kollektivtrafik,VR-Group

Vill man garantera en högre coronasäkerhet på tågen har kunderna egentligen ingen annan möjlighet än att hosta upp lite mer pengar.

– Man kan köpa en tom sittplats bredvid sig som en tilläggsservice. Ett annat alternativ är en extraklassbiljett. Till den hör en tom plats bredvid och ett munskydd, säger Mira Linnamaa, kommunikationschef på VR.

Priset på en garanterat tom plats bredvid en själv varierar enligt resans längd, tidpunkt för inköp och tågets fyllnadsgrad. Sedan finns förstås möjligheten att betala för en kupé.

På frågan om VR alls ser det som problematiskt att det går att köpa sig till ett högre smittskydd svarar Linnamaa genom att peka på undersökningar och det kraftigt minskade antalet resenärer.

– I våra tåg har inte ett enda coronafall påträffats, varken bland våra kunder eller personal. Enligt alla internationella studier är det säkert att resa med tåg så länge man bär munskydd, säger Linnamaa.

Toppen av ett system

Coronasäkerheten på tågen är ett väldigt konkret exempel på hur pengar gör det möjligt att stilla en oro i pandemin.

Sedan finns det de mer strukturella skillnaderna som att högutbildade med högre sannolikhet har arbeten som går att utföra hemifrån.

En man i svart tröja.




Johannes Kananen talar om att coronarestriktionerna lett till att klyftorna märks.
En man i svart tröja.
Bild: Patrik Schauman/Yle
skatt,Svenska social- och kommunalhögskolan,johannes kananen

Resultatet av en politik byggd på nedskärningar, skattesänkningar och effektivisering har blivit tydlig under det gångna pandemiåret.

Det menar Johannes Kananen, universitetslektor i samhällsvetenskaper vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

De yrkesgrupper vars villkor försämrats redan före pandemin blev också viktiga yrkesgrupper när pandemin var ett faktum.

Kananen kommer ihåg när yrkesgrupperna delades in i essentiella- och icke-essentiella jobb våren 2020.

– Grovt generaliserat var de essentiella jobben mest utsatta för hälsorisker. Vården förstås, men också servicejobb och transportbranschen, säger Kananen.

Kananen talar om att villkoren för de utsatta jobben blivit sämre, kontrakten kortare och att uppgifterna blivit fler utan att det märks i lönen.

– Det är ingen naturlag som bestämt att det har blivit så. Besluten är helt och hållet politiska, säger Kananen.

Möjligheten att betala för olika typer av service som gör smittskyddet högre i vår vardag ser Kananen som ett resultat av de regler som råder.

– De här möjligheterna är producerade av besluten som tagits. Restriktionerna ligger bakom skillnaderna. Det borde finnas en skyldighet att kompensera för de här skillnaderna, säger Kananen.

Företagen fyller behov som de alltid gjort

– Folk har ju alltid betalat för att gardera sig mot risker, det har försäkringsbolagen alltid levt på, säger Henrika Franck.

Henrika Franck har doktorerat i företagsetik och är docent i organisationsetik vid Åbo Akademi. I dag jobbar hon som prorektor för forskning vid yrkeshögskolan Arcada.

Henrika Franck mot en brokig vägg




Henrika Franck har doktorerat i företagsetik.
Henrika Franck mot en brokig vägg
Bild: Yle/Julie Ebbe
henrika franck

Hon ser ingen större skillnad mellan att betala för en försäkring och att mot en extra utgift kunna välja en mer coronasäker lösning.

Gränsen för när en verksamhet skulle bli oetisk är när tjänsterna som erbjuds innebär att något tas bort från någon annan, anser Franck.
Det gäller också fallet med de garanterat tomma tågsätena.

– Det skulle vara en annan sak om ditt extra utrymme tvingade alla andra att sitta som boskap i första våningen, men så är det ju inte nu, säger Franck.

Om någon skulle erbjuda människor att gå före i vaccinkön mot pengar – då kan man tala om direkt oetiska handlingar, säger Franck.

– Företag hittar ställen där det finns ett behov för människor att ha en tjänst och så fyller de dem, säger Franck.



Source link