Så här angriper coronaviruset kroppen – forskare förstår hela tiden mer om det, och om hur immunförsvaret reagerar på viruset | Vetenskap


Kunskapen om coronaviruset och sjukdomen covid-19 som viruset förorsakar har stadigt blivit bättre och de som insjuknar nu kan få lite bättre vård än vad de allra första patienterna fick. Man vet nu också allt tydligare att viruset inte bara kan angripa luftvägarna.

Att förstå ännu mer om hur kroppens immunsystem reagerar på coronaviruset kan vara nyckeln till effektivare behandlingar och ett bra vaccin.

På det medicinska universitetet Karolinska institutet i Sverige, liksom runt om i världen, forskar man därför aktivt om coronaviruset.

Överläkare Anders Sönnerborg verkar som professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar vid Karolinska institutet.

Han är chef för en avdelning där forskare försöker utveckla antivirala läkemedel och har god koll på vad man nu vet och inte vet om coronaviruset och immunförsvaret, och det är en intressant insikt han ger.

Sönnerborg börjar med att berätta vad som sker när coronaviruset kommer in i kroppen:

– När viruset infekterar slemhinnan bakom näsan eller i svalget så ska kroppen, precis som vid alla andra infektioner, reagera med det så kallade medfödda immunförsvaret.

Vi alla har alltså två typer av immunförsvar: det medfödda och det specifika.

Det medfödda är mer ospecifikt och reagerar på allt som kommer in.

Det som borde ske när kroppen först lägger märke till coronaviruset (sars-cov-2) är att det medfödda immunförsvaret skapar något som kallas för interferon. Det är ett protein som har antiviral effekt, och utlöser försvarsreaktioner i cellerna.

– Det här förekommer vid alla virusinfektioner som kommer in, vanliga luftvägsinfektioner och influensor och annat också, påpekar Sönnerborg.

Immunförsvaret reagerar oväntat

Men forskning – provrörsförsök, djurförsök och analys av prover från coronapatienter – har visat att kroppen inte producerar så mycket av proteinet interferon mot coronaviruset. Tekniskt sett handlar det om att viruset skapar ett protein som förorsakar det här.

– Då innebär det förmodligen att virusökningen bakom munhålan och näsan är enorm.

Han tillägger att om interferon hade producerats såsom normalt så skulle det antagligen ha blivit en lindrigare infektion och mindre virusförökning i munhålan. Kroppen skulle då troligen snabbare få bukt med viruset.

Trots det här läker infektionen ändå ut för de allra flesta, antingen med milda symptom eller med vanliga influensaliknande symptom i de övre luftvägarna.

Orsaken till det är att kroppens specifika immunförsvar efter några dagar kickar in och börjar hjälpa till. Det är direkt inriktat på att angripa själva viruset.

Illustration på coronavirus.




Coronaviruset har i medeltal en diameter på 125 nanometer (0,125 mikrometer).
Illustration på coronavirus.
Bild: Wildmedia
illustration

Vita blodkroppar letar upp viruset

Det specifika immunförsvaret har två slag av vita blodkroppar. Först kommer B-cellerna. De bildar antikroppar som fäster sig vid virusen så att de förstörs.

– De här antikropparna blir lösliga, de simmar runt i sekretet eller blodet och om de stöter på ett virus så binder det fast vid viruset. På det viset sker en så kallad neutralisation, viruset bryts ned helt enkelt.

Kort efter det dyker T-cellerna – det cellulära försvaret – upp. De dödar infekterade celler.

Oftast klarar de vita blodkropparna av att hejda coronavirusinfektionen.

Men hos vissa personer så fungerar det inte och viruset kan ta sig långt ned i luftrören – ända till luftblåsorna i lungorna, där syresättningen av blodet sker. Det är speciellt utmärkande för det nu aktuella coronaviruset.

Oklart varför

– Att det uppstår torrhosta hos ganska många är ett tecken på att viruset åtminstone försöker ta sig ned i lungorna, påpekar Sönnerborg.

Varför viruset hos vissa patienter lyckas med det här, är tills vidare oklart.

En möjlig förklaring kan vara antalet T-celler. Brittiska forskare har nämligen nyligen lagt märke till att allvarligt sjuka coronapatienter hade lågt antal av de här skyddande immuncellerna.

I kliniska studier planerar man nu att ge patienter läkemedlet interleukin 7, som är känt för att öka mängden T-celler i kroppen. Förhoppningen är att få patienter att återhämta sig snabbare.

Om viruset lyckas ta sig ned ända ned till lungorna så får immunförsvaret ofta problem.

– Av nån anledning som inte är klarlagd, och det är egentligen nyckeln till att det går så dåligt hos vissa patienter, så blir immunförsvaret helt okoordinerat nere i lungorna, säger han.

Det är det cellulära immunsystemet som blir för aktivt. Fenomenet kallas för cytokinstormar och innebär att det börjar bildas signalsubstanser (cytokiner) i alltför stor skala.

Istället för att kroppen skulle ta kål på viruset så uppstår en kraftig och farlig inflammation.

– Det är ungefär som om man skulle få en infektion i huden, då det blir rött och svullet. Samma sak är det inne i lungorna då. Det är vätska, det blir svullet och en massa celler där som inte fungerar ändamålsenligt.

Porträtt på Anders Sönnerborg.




Professor Anders Sönnerborg vid Karolinska institutet.
Porträtt på Anders Sönnerborg.
Bild: Andreas Andersson/Karolinska institutet
porträtt,Anders Sönnerborg

Att kunna blockera cytokinstormar skulle vara ett viktigt vapen i kampen mot viruset. Det är alltså inte viruset som i sig som är farligt, utan det farliga är det hur kroppen reagerar på viruset.

Ålder och kön inverkar

Det man vet är att det ofta är äldre personer som drabbas hårdare.
Dessutom är både cytokinstormar och dödlighet i covid-19 av någon anledning lite vanligare bland män än bland kvinnor.

Samtidigt får vissa personer sjukdomen asymptomatiskt, utan att alls uppleva symptom. Vad det beror på vet man inte. Men det är oftast yngre som får en lindrigare variant av covid-19.

– Det spekuleras i, och det finns nog en viss substans i det, att det hos små barn och ungdomar skulle finnas färre av de receptorer som viruset använder för att infektera luftvägscellerna, och det kan vara en anledning till att de inte blir så massivt infekterade, berättar Anders Sönnerborg.

Mindre antal receptorer kan alltså leda till mindre mängd virus i luftvägarna, enligt den här hypotesen.

– Och i och med att det blir mindre virus så blir sjukdomen lindrigare och immunreaktionen behöver då inte vara så stark för att ta bort viruset.

Han betonar ändå att det här inte behöver vara hela förklaringen till varför barn ofta drabbas lindrigare.

Andra allvarliga effekter

I de flesta fall är covid-19 en luftvägsinfektion som orsakar feber, hosta, värk, halsont, trötthet och i svårare fall andnöd och andningsbesvär.

Men forskare har insett att sjukdomen också kan infektera celler utanför luftvägarna och orsaka många olika slags symptom.

Covid-19 kan leda till blodproppar runtom i kroppen, till exempel i lungorna (lungemboli).

Den här insikten har lett till att sjukvården i flera länder nyligen har gått in för en linje där man skriver ut blodförtunnande och antiinflammatoriska läkemedel åt fler coronapatienter, i högre doser eller i ett tidigare skede.

– Dessutom kan det vara bra att en coronapatient som har fått komma hem från sjukhuset tar blodförtunnande ännu i minst en månad. Det minskar avsevärt på risken för livsfarliga blodproppar, till exempel i hjärtat, lungorna och hjärnan, kommenterade överläkare Asko Järvinen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS i en intervju för Ilta-Sanomat tidigare den här veckan.

Samtidigt forskas det ännu i den här frågan för att få större klarhet, men studier har redan visat att sådana här behandlingar har minskat dödligheten bland coronapatienter.

Problem med lukt- och smaksinnet

Det finns dessutom tecken på att covid-19 i vissa fall kan orsaka neurologiska problem.

Ett sällsynt sådant är Guillain-Barré-syndromet där kroppen svarar på infektionen genom att av misstag attackera nervcellerna.

Ett vanligare, men betydligt mindre allvarligt, problem är att coronapatienter åtminstone tillfälligt kan få kraftigt nedsatt luktsinne.

I Läkartidningen i Sverige nämner två forskare vid Karolinska institutet två teorier till det här.

Förenklat kan det bero på att viruset angriper luktreceptorerna, det vill säga de sinnesceller som sitter uppe i nästaket och registrerar luktämnen.

Viruset kan kanske också ta sig upp till luktbulben – ett område i hjärnan som behövs för att tolka doftintryck.

I Storbritannien gav hälsomyndigheter tidigare den här veckan rekommendationen att man ska självisolera sig om man märker en förändring i lukt- eller smaksinnet, för det kan vara ett tidigt symptom på att man har drabbats av coronaviruset.

Institutet för hälsa och välfärd THL nämner också att vissa patienter har haft problem med lukt- och smaksinnet till följd av coronaviruset.

Hur stark immunitet får man?

Hurdan immunitet man kan få mot coronaviruset sars-cov-2 är inte klarlagt än.

– Men de studier som pågår nu, med de tekniker man har talar ändå för att en stor del av de som infekteras utvecklar immunitet. Och då blir nästa fråga vad menas med stor andel? Det är för tidigt att säga det ännu.

Sönnerborg påpekar att man med de bästa teknikerna har man hittat antikroppar hos 80 procent av de patienter som man vet att har haft viruset.

Varför 20 procent inte uppmäts ha antikroppar vet man inte i det här skedet.

Det kan vara att testerna inte är så pålitliga. Men det kan också vara att de här personerna har en sådan immunitet som testet inte kan mäta. Antikroppstester mäter nämligen inte den så kallade cellulär immuniteten, när T-cellerna träder in och dödar infekterade celler.

– Vi försöker kartlägga det här genom att kombinera antikroppsanalyser och de cellulära analyserna av immunitet. De cellulära analyserna är mycket mer manuella och mer jobbiga att göra. Det är inget man kan göra på ett större antal människor, utan det får man göra inom ramen för olika forskningsprojekt, berättar Sönnerborg.

Förkylningsvirus kan troligen ge visst skydd

Det finns minst fyra vanliga coronavirus som kan ge övre luftvägsinfektioner, och de är allmänt förekommande på hösten och vintern.

De ger ofta ganska milda symptom och upplevs ofta som vanliga förkylningar. Finländare tros insjukna i ett sådant ungefär vartannat eller vart tredje år, och de ger immunitet i 2-3 år.

Färsk forskning antyder att åtminstone vissa personer som har insjuknat i någon av de här fyra coronavirusen eller en del andra virus, kan ha ett visst skydd också mot det nya coronaviruset.

Fenomenet kallas för korsimmunitet. De som har korsimmunitet får en lindrig version av covid-19 om de blir infekterade.

Spelar generna in?

Vetenskapen tittar också närmare på hur personers gener inverkar på deras risk att drabbas allvarligt av covid-19.

– Vi här på Karolinska institutet har ett stort projekt där vi kartlägger infekterade personers arvsmassa och jämför arvsmassan hos de som har blivit svårt sjuka med de som bara fick lindriga symptom, säger Sönnerborg.

Det krävs rätt många människor för att kunna berätta hur den genetiska risken ser ut. Men redan om några månader torde man få mer klarhet kring det.

Hur kan den samlade kunskapen om hur immunförsvaret reagerar på coronaviruset hjälpa forskarna att ta fram ett vaccin?

– Det är naturligtvis av stor vikt att veta om det här viruset överhuvudtaget kan ge immunitet, vilket jag bedömer att det säkert kan. Men framför allt vilka mekanismer som gör att det på ett naturligt sätt kan ge immunitet. Och med mekanismer menar jag inte minst vilka delar av viruset som är viktiga för att det här ska ske, kommenterar professor Anders Sönnerborg.

Mycket forskning återstår, men man är på god väg. Om bara några månader väntas forskare världen över ha betydligt mer kunskap om covid-19 än vad man har i dag, och vi kan vara flera steg närmare både läkemedel och vaccin mot sjukdomen.



Source link