Sex saker som kan ändra vårt resande på grund av coronaviruset: ”Tiden då världen var gränslös verkar vara förbi” | Inrikes


När kan vi återgå till att resa mellan olika länder? Och hur kommer det resandet att se ut? Coronakrisen kan komma att begränsa människors rörlighet en lång tid framöver, skriver Yle Uutiset.

Dyra flygbiljetter, coronapass och hälsokontroller. Innan vi får bukt med coronaviruset med hjälp av ett vaccin eller någon annan metod kommer pandemins svallvågor sannolikt att försvåra vårt resande.

1. Gränslöst resande kan vara ett minne blott

Att hitta en ny vardag tar tid, menar Mika Aaltola som är direktör vid Utrikespolitiska institutet och har forskat i pandemihistoria.

– Vi kan inte återvända till det som varit. Den gränslösa världens tid verkar vara förbi, förutspår han.

Han motiverar sin dystra vision med att det har uppstått en sårbarhet i det effektiva flygnätverket. Coronaviruset spred sig till så gott som alla länder via flyg.

– Flygrutterna hölls i gång in i det sista. Nu verkar det oanständigt, säger Aaltola.

Finnair ja koivuja




Coronaviruset spred sig till olika länder med hjälp av flygtrafiken.
Finnair ja koivuja
Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle
Finnair,flygtrafik,flygplan

För att få kontroll över pandemin krävs samarbete över nationsgränserna. Det verkar inte vara aktuellt. Olika länder har nämligen tacklat viruset på olika sätt och i sin egen takt.

– Chocken har varit så stor att man inte har tilltro till fri rörlighet. Det är svårt att föreställa sig att vi inom kort skulle återgå till den situation vi hade tidigare. Knappast någonsin, säger Aaltola.

Antti Honkanen som är chef för turisminstitutet MTI (Matkailualan tutkimus- ja koulutusinstituutti) tror inte att vi kommer återgå till att resa som tidigare inom den närmaste framtiden.

– Det verkar osannolikt att det här skulle ta slut ens inom ett halvt år och att allt skulle bli som förr, säger Honkanen.

– Låt oss hoppas att det här inte blir dödsstöten för Schengen [den fria rörligheten i Europa].

2. Först kan vi resa inom Europa, övrigt resande lär dröja längre

EU-kommissionen har rekommenderat att medlemsländerna börjar med att öppna upp gränserna för varandra. Att öppna upp EU:s yttre gränser kommer senare.

Resandet inom Europa kan komma igång under hösten, bedömer Mika Aaltola. Vill man resa till andra världsdelar får man vänta längre, tror han.

– Det kommer att ske gradvis och endast till de länder vi litar på, säger Aaltola.

Både Antti Honkanen och Mika Aaltola tror att de första flygrutterna som återupptas är de mellan bekanta länder. Det kan hända att man litar mer på traditionella demokratier än till exempel Kina, Indien eller Indonesien, säger Aaltola.

Hengityssuojaan pukeutunut nainen seisoo Eiffel-tornin edessä.




Du kan antagligen ta dig upp i Eiffeltornet tidigare än du kan vandra på kinesiska muren.
Hengityssuojaan pukeutunut nainen seisoo Eiffel-tornin edessä.
Bild: Ian Langsdon / EPA
coronavirus,COVID-19,Paris,turism

Den som nu vågar sig ut och resa, trots regeringens rekommendation att inte resa utomlands, kan bli tvungen att sitta i karantän i en månad.

Det finns förhoppningar om att EU-länderna utvecklar ett system där avreselandet försäkrar sig om att resenären är frisk så att hen inte tvingas i karantän när hen kommer fram till sin destination.

Men innan någon har utvecklat ett tillförlitligt testsystem, vaccin eller medicinering kommer karantän att finnas med i bilden.

3. Resenärernas vardag förändras: febermätning, spårningsapplikationer och coronapass

Att hälsokontroller kan bli rutin tror också Heli Mäki-Fränti som är chef för Resebyråbranschens Förbund i Finland.

Hon påminner om att de säkerhetsåtgärder som infördes efter terrorattackerna i september 2001 sedermera blev permanenta. Det samma kan hända nu.

I praktiken kan det till exempel handla om att man måste mäta sin kroppstemperatur innan man stiger på flyget eller färjan. Eventuellt måste man bära munskydd.

Suojavarusteisiin pukeutunut virkailija suihkuttaa käsidesiä eurooppalaisen matkailijan käsille lentokentällä Etelä-Koreassa




Hälsokontroller kan bli rutin vid flygfält.
Suojavarusteisiin pukeutunut virkailija suihkuttaa käsidesiä eurooppalaisen matkailijan käsille lentokentällä Etelä-Koreassa
Bild: Yonhap / EPA
coronavirus,COVID-19,Sydkorea,flygfält,Incheon International Airport

Det har varit tal om coronapass som skulle bevisa att innehavaren är immun mot sjukdomen.

Passagerarna kan också uppmanas att ladda ner en applikation som registrerar personens hälsotillstånd eller kontakter.

– För människor som inte har den datan kan det bli svårare att komma med på planet, funderar Aaltola.

4. Hälsorisker orsakar huvudbry: kan kännas skrämmande att sätta sig på ett fullpackat plan

Folk kommer nog att tänka två gånger innan de börjar resa som förr, tror Aaltola, Honkanen och Mäki-Fränti. Särskilt de som har underliggande sjukdomar kan komma att undvika flygplan och flygplatser en längre tid.

Ännu vet vi ändå inte hur resetrenderna kommer att förändras: kommer vi att undvika storstäder och i stället söka oss ut i naturen? Byter vi ut kollektivtrafiken till egen bil?

Enligt Mika Aaltola kan det bli aktuellt med olika klassificeringar: vem är en kritisk passagerare? Anses affärsresor, fritidsresor och resor för att träffa familjen vara lika viktiga när det blir nödvändigt att begränsa resandet?

– Det är svårt. För till exempel sydeuropeiska ekonomier är turister otroligt viktiga, konstaterar Aaltola.

5. Resande kan bli en lyx som är få förunnat – billiga helgresor blir historia

Det är sannolikt att det åtminstone en tid framöver blir dyrare att resa.
Många flygbolag väntas inte överleva krisen. Det är också troligt att affärsresorna minskar när folk vänjer sig vid att vårda sina kontakter på distans.

Färre arbetsresor skulle påverka hela flygbranschens affärsmodell. Dyra biljetter i businessklass har varit en kassako för flygbolagen som gjort det möjligt att sänka priset på biljetterna i ekonomiklassen.

Turisteja Fontana di Trevin suihkulähteellä Roomassa




Spontanresorna över veckosluten kommer antagligen att minska, tror Mäki-Fränti.
Turisteja Fontana di Trevin suihkulähteellä Roomassa
Bild: Adriano Candiago
Italien,Fontana di Trevi,Rom,turism,turister

Överlag är det färre som kommer att flyga så länge som pandemin pågår. Allt det här leder till ett minskat antal flygrutter.

– Om det finns få förbindelser så kan bolagen höja priserna, konstaterar Antti Honkanen.

Det här i kombination med att många kämpar med försämrad ekonomi och kanske dessutom vill minska på sitt flygande för klimatets skull kan leda till att åtminstone en del resor läggs på is.

– Sådant som att man tar en tur till Hamburg över veckoslutet kanske ändå var på väg att försvinna, säger Mäki-Fränti.

6. Mer resor i närområdet – men ingen vet exakt vad som väntar

Är det då bäst att glömma allt som heter sommarresor i år?

Heli Mäki-Fränti tror att vissa mindre ambitiösa resor kan gå att förverkliga, såsom turer till stugan och upptäcktsfärder i närmiljön och kanske till och med resor med färja.

Hon hyser förhoppningar om att det blir möjligt att resa inom Europa under sensommaren.

Sommarstuga vid vattnet.




Utlandssemestern kanske får bytas ut mot avkoppling på en stuga i sommmar.
Sommarstuga vid vattnet.
Bild: Mostphotos
Stuga,sjöar,naturen,skogar,semester,vatten,fritidshus,sommarstugor,stugor,avkoppling

Antti Konkanen tror inte att finländarna kommer att resa värst mycket den här sommaren. Han väntar sig inte heller någon större rusning inom Finlands gränser.

– Men ärligt talat så känns det som att man i nuläget helst skulle ge samma svar på alla frågor: jag vet inte.

Människornas längtan att resa kommer antagligen ändå inte att försvinna. Enligt Mika Aaltola är det förståeligt om det plötsliga stoppet för bekymmersfritt resande känns som en chock.

– Jag kanske inte skulle drömma om en semester på en Stillahavsö inom den närmaste framtiden, säger han.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Kalliita lentoja, koronapasseja, kuumemittausta: 6 asiaa, jotka korona ehkä mullistaa matkailussa – “Rajattoman maailman ajat taitavat olla ohi” skriven av Sara Rigatelli.

Artikeln är översatt av Eva Brunell.



Source link