Sjuksköterskeföreningen tacksam för Fredrika Runeberg-priset – verksamhetsledaren: Vi jobbar på frontlinjen med riktning framåt | Östnyland


Årets Fredrika Runeberg-stipendium går till Sjuksköterskeföreningen i Finland. Sjukskötarna är värda sitt pris. Jobbet är underbetalt och stressigt vilket coronapandemin ytterligare spätt på.

Stipendiekommitténs motivering är att sjukskötarna dagligen och osjälviskt prioriterar patienterna fram om sin egen säkerhet.

– Det är en stor ära och vi är väldigt glada och tacksamma. Varje sjukskötare, varje vårdare är värd stipendiet och värd uppmärksamheten, säger Sandra Alldén, verksamhetsledare för sjuksköterskeföreningen i Finland.

Det som gör Sandra Alldén extra glad är att allmänheten så starkt backat upp sjukskötarna.

För första gången fick nämligen allmänheten vara med och nominera kandidater och i mångas förslag dök just sjuksköterskeföreningen upp.

– Det gör mig extra glad att allmänheten har uppmärksammat vår roll i samhället. Vi är en yrkesgrupp som arbetar i det tysta, så det känns fint att människor ändå ser oss, säger Alldén.

Upprop för sjukskötarnas löner

Under coronakrisen har allmänheten på ett speciellt sätt fått upp ögonen för sjukskötarnas insatser.

Till exempel har det på sociala medier cirkulerat otaliga upprop och postningar om att sjukskötarnas löner borde höjas.

– Lönefrågan är väldigt komplex. Om vi ser på lönenivåerna i de andra nordiska länderna, ligger vi väldigt långt efter i löneutvecklingen. Det är en självklarhet att sjukskötarna i Finland borde ha en högre lön, säger Alldén.

De lägre lönerna i Finland har de senaste åren fått i synnerhet finlandssvenska sjukskötare att blicka västerut.

– Det är ett fenomen som vi sett väldigt länge. Det började redan på 1990-talet, kanske rentav före, och det finns många finlandssvenska vårdare som jobbar i Sverige eller Norge, säger Alldén.

Sjukskötare med skyddsutrustning




Under coronakrisen har sjukskötarna – förutom munskydd – också börjat använda visir (Arkivbild).
Sjukskötare med skyddsutrustning
Bild: Jarkko Heikkinen / Yle
sjukskötare,skyddskläder,coronavirus

Erfarnehet och kunskap från grannländerna

Enligt Alldén är det inte enbart lönen som lockar. Också arbetsvillkoren och arbetsförhållandena är annorlunda i Sverige och Norge.

Att utbilda sig i Finland men att inte sen så att säga “ge tillbaka” i form av arbetskraft är förstås en kostnad för Finland.

– Klart är att det kostar vårt samhälle mycket pengar. De pengarna kunde man istället lägga på att höja lönerna, säger Alldén.

Sandra Alldén menar att väldigt många trots allt kommer tillbaka efter en tid i de västra grannländerna.

– Väl tillbaka i Finland hämtar de med sig både en fin erfarenhet och mycket kunskap, som vi kan ha mycket nytta av.

Sjukskötaryrket ett kall med låg lön

En viss lojalitet gentemot det egna fosterlandet kan med andra ord skönjas.

– Vi är speciellt lojala gentemot våra arbetskamrater och speciellt det team vi arbetar med, men också mot arbetsgivaren. Det är arbetsgemenskapen som gör att man orkar med arbetet och som ger en stor del av arbetsglädjen, säger Alldén.

Att sjukskötarnas löner släpar efter kan ha många orsaker. En är att branschen genom åren varit kvinnodominerad.

– Säkert kan det vara så, men jag tror ändå inte att det är den största orsaken till att lönerna släpar efter. I och för sig finns det numera också en hel del manliga vårdare, säger Alldén.

Det brukar också talas om att sjukskötaryrket är ett kall och att också det kunde vara en orsak till de låga lönerna.

De som är “kallade” vill ju jobba med det som är deras kall oberoende av lön.

– För mig var sjukskötaryrket inget kall, det kan jag ärligt säga. Det var ödets ironi att jag blev sjukskötare. Jag har inte ångrat mitt yrkesval en sekund. Det är ett arbete som ger mig väldigt mycket, säger Alldén.

Sjukskötare Sandra Alldén




Sjukskötaryrket ger Sandra Alldén väldigt mycket (Arkivbild).
Sjukskötare Sandra Alldén
Bild: Berislav Jurišić / Yle
sjukskötare

Stressigt, tungt, ansvarsfullt och i tre skift

Att sjukskötarjobbet är tungt, både fysiskt och psykiskt, är ett faktum. Det är ett stressigt och ansvarsfullt arbete som ofta utförs i tre skift och inte blir det lättare heller av att se sjuka och lidande människor.

Enligt Alldén finns det trots allt en del positiva sidor också. Den främsta av dem är arbetsgemenskapen.

– Gemenskapen på avdelningarna och enheterna och känslan av samhörighet – för att inte tala om känslan man får när man märker att man gör nytta för en medmänniska – det är några av de positiva sidorna av arbetet, säger Alldén.

Coronapandemin har skakat om samhället ordentligt och i många branscher lider man av recessionsliknande förhållanden.

Inom sjukskötarfacket har förhållande så gott som varit de omvända. Coronapandemin har tvärtom fört med sig mera arbete för vårdbranschen.

Sjukskötare är anpassningsbara

Enligt Alldén var situationen de facto svår redan före coronapandemin slog till. Sjukvården har länge lidit av en väldigt stor personalbrist.

Personalbristen i kombination med att arbetet nu tar betydligt längre tid satte allt på spel.

Vi måste vara väldigt noggranna, allt tar längre tid – till exempel att klä sig i skyddsutrustning med mera. Förändringar i arbetsrutiner kräver alltid anpassning, säger Alldén.

En positiv sak med förändringarna inom vården är enligt Alldén att sjukskötare är anpassningsbara.

– Vi jobbar på frontlinjen med riktning framåt, säger Alldén.

En person i skyddskläder tar ett coronavirusprov med en bomullspinne av en person i en bil med nedvevad bilruta.




Sjukskötare i hetluften – tar ett prov på en drive-in coronatest.
En person i skyddskläder tar ett coronavirusprov med en bomullspinne av en person i en bil med nedvevad bilruta.
Bild: Janne Järvinen / Yle
MOT,sjukskötare,coronavirus,COVID-19

Prispengarna går till föreningens medlemmar

Det som också har slagit hårt mot de arbetande sjukskötarna är indirekta orsaker, som till exempel sjuka barn eller skolungdomar som måste jobba hemifrån.

– Det här kan innebära att – oftast mammorna – behöver vara hemma, vilket förorsakar personalbrist på avdelningarna, säger Alldén.

På grund av personalbristen var det många kommuner som i början av pandemin tog in personal från andra sektorer, speciellt till hem- och åldringsvården.

– Vad jag har förstått har det fungerat väldigt bra och också de som var tvungna att “byta bransch” har varit nöjda, säger Alldén.

Just nu jobbar prisbelönta Sjuksköterskeföreningen i Finland med vårdutveckling och för det svenska språket.

– Det svenska språket behöver bli synligt i vården, säger Alldén.

Hur ska Sjuksköterskeföreningen använda årets Fredrika Runeberg-stipendium?

– Det ska vår styrelse ta ställning till, men det som jag kan lova är att det ska gå till våra medlemmar, säger Alldén.



Source link